En hel näve måndagslycka

Veckan kunde väl inte ha börjat bättre.
 
Solsken och fågelkvitter,kaffe och lite
mera kaffe,som följdes av besök i trippel-
uppsättning.
 
Först kom "Mellan" med morgonbussen,
och naturligtvis hann vi få i oss varsin
mugg kaffe innan det traskade in ytterligare
ett par.Nämligen "Stora" & Wille.
 
Ännu mera kaffe och så lite lek förstås!
 
Alltid lika trevligt med sällskap i köket.
"Lilleman" hade faktiskt oxå varit "med" en stund
innan via Facetime,så full pott kan man säja.
 
Innan dom for blev det lite spring i gräset,Cindy ville dock inte jaga Wille,tvärtom!
 
En stunds fokuserad balansgång är bra för kordinationen ♥
 
Och vem blir inte glad av nåra små handplockade blommor?
Mormor såklart!
 
Tack för idag raringar ♥ nästa gång ser
vi till att lillebrorsan aka morbror är med oxå!
 
 
 
 

Fartfyllt avslut på påsken

Vad passade väl bättre än att fira in
våren med Wille hos Bamse i Kolmården.
 
Skaffade mej ju ett årskort i höstas,så det
var på tiden att det började användas.
 
Som den trogna Bamsekompis Wille är,ledde han mej direkt in genom valvet.
 
Och efter att ha morsat på Bamse själv och Lille Skutt,var det dax att leka.
 
Först blev det en tur i Bamses bilar,som Wille rattade galant.
 
Vidare in i honungsburken för åtskilliga snurr.
När vi klev ur fick jag dagens boost av killen som öppnade åt oss,han undrade
om "mamma" var stark!MAMMA,jomantackar som ödmjukast.
Mormor svarade jag och hans min var obetalbar då han fortsatte:
"det kan inte vara möjligt,du ser så himla ung ut".
Joråsatte,behöver jag säja att jag trippade ännu lättare efter det?NÄ!
 
På väg till "godiståget",som faktiskt var en mindre berg & dalbana.
"Ouiiii" sa Wille,det kittlade i magen,och sen ville han åka ännu mer.
 
Men,då var det hög tid för mellanmål och fikastund.
Vi njöt där i solen och planerade resten.
 
Ropade hej till en Takin som såg halvtrött ut.
 
Och hans polare som sov gott med dom enorma hornen vilande på ryggen.
 
Verner varg stod tack och lov på behörigt avstånd och väntade på käk.
 
Ett snabbt besök i godisbutiken hanns oxå med...såklart!
 
Avslutningsvis ville Wille åka med båten Viktoria,men när vi stod där i kön
blev det tekniskt fel så vi fick snällt gå därifrån.
 
 
 
Tog vägen förbi farmors hus när vi var klara,och konstaterade att vi snart
kommer tillbaka.Om inte annat så för att ta en båttur.(med Viktoria)
 
Det var sen en trött och mycket belåten lille herre som somnade i bilen hem.
 
Tack Wille för gårdagens äventyr ♥ 
 
 
 
 
 

Favorittorsdag med Wille

Det föll sej ju som så,att Willes mamma
blev extrainkallad på jobb igår för många
är det nu i dessa tider som ligger sjuka.
 
Naturligtvis tvekade jag inte en sekund
när frågan om Wille fick spendera sin
dag här kom.
 
Det händer så otroligt mycket i hans
utveckling nu.Han pratar konstant om
precis ALLT,och vilken ordning han
har på vad som hänt,vad som SKA
hända och hur allt fungerar.
 
Igår fick jag oxå ta del av hans otroligt
livliga fantasi,kan det månne vara så att
mormors gener överförts till honom?!
 
Numera är hans favorituttryck:"Vet du"?
 
Vi började med att pärla lite på morgonkvisten,
så han gjorde med extremt lite hjälp från min sida,
ett armband att ge sin mamma.
 
Det enda jag var behjälplig med var knutarna
samt att jag satte dit en berlock som lite extra
bling och piff.
 
I övrigt valde han själv pärlorna och plockade
under stor noggrannhet ut dom.
 
När han sovit en stund tog vi på oss och gick
en promenad,hela vägen till affären utan minsta
klagan trummade han på med sina korta ben i
den för det ändamålet bylsiga overallen.
Det är för övrigt inte lättare med gummistövlar
på fötterna heller.
 
På hemvägen gjorde vi ett stopp i lekparken,men
tyvärr var det både geggigt och blött,så utan galon-
brallor fick rutschkanan vila för dagen.
 
Tjugo meter från grinden fick han nog av att gå,och
naturligtvis fick han bli buren den korta biten in.
Har man varit SÅ duktig i övrigt,då ÄR det okej att
få vila benen sista biten. ♥
 
 
 
På önskelistan till födelsedagen.
 
 
 
 
 
Han somnade sen gott enligt mamman efter en heldag här.
Och "Vet du"?...det gjorde faktiskt mormor´n oxå....sent om sider men ändå!
 
 

Överraskningstorsdag

Hade för dagen ingenting bestämt,
känner mej fortfarande lite halvt loj,
lite ledsen i hjärtat och allmänt nere.
 
MEN,som i ett trollslag och utan nån
somhelst förvarning får jag så sent
igårkväll en förfrågan:
"Kan Wille få komma imorron"?
 
Jag behövde inte alls lång betänketid,
faktum är att jag inte funderade alls
över svaret utan sa ja direkt.
 
Såklart han ska komma!
Det var ju ett tag sen sist,och av nån
märklig anledning verkar det som om
jag får hjälp från mindre makter att höja
humöret ett snäpp eller två.
 
Man kan ju lixom inte vara deppad och
låg när den gullungen är omkring en.
 
Här är en bild från nyligen då han gjort minipizza hos sej.
Jag har saknat våra diskussioner och bilar samt lego på golvet,
så det ska bli en torsdagsfröjd med lite fart i huset idag!
 
Älskade lyckopiller,nu kör vi!
 
 

Sju som i 7 veckor

Ibland har jag verkligen ingen lust alls
att bry mej om vissa saker,som det här
med bra mat och att äta kontinuerligt.
 
Om det beror på brist av karaktär eller
om det är en blandning av det och att
jag mår som jag gör med värk 24/7 etc,
det vet jag ärligt talat inte.
 
MEN,som skjuten ur en kanon,KAN herr
karaktär plötsligt stå på hallmattan och
skrika:NU JÄVLAR KÖR VI!
 
Och det gjorde han en dag i början av
januari,närmare bestämt på dagen för 
sju veckor sen.
 
Jag hade redan en vecka innan startat mitt
"ge fan i onödigt socker i 100 dagar",så med
tanke på att jag sen oxå började äta på mer 
bestämda tider OCH dessutom varje dag,gjorde
det att sockersuget inte alls satte in som jag så
hårt hade befarat.
 
Inte nog med att jag äter bättre och verkligen
tänker mej för,så har vissa fula extrakilon som 
jag pluffsat på mej både här och där börjat sina
och blivit färre.
 
Imorse funkade dessutom vågen,jag har iof inte
brytt mej så jävla mycket om kilona rent siffer-
mässigt.Jag har istället resonerat som så att det
kommer väl kännas på kläderna framöver.
Dom som suttit som ett ålskinn typ.
 
Jag blev SÅ glatt överraskad förut,för även om
man inte ska stirra sej blind på just siffror
(säjer hon som närmar sej 50....OMG),så visst
gör det nåt i hjärnan när man verkligen får sin
bekräftelse rent digitalt i golvnivå.
 
Sakta men säkert,drygt FEM kilo som flugit 
sin kos,vilket märks på bl.a behån.
Tuttarna är ju annars dom som sist behagar
minska i utfyllnad.
 
Nu är jag ännu mer peppad att fortsätta på rätt
spår,och jag både vill och kan.
 
Det är ju fan bara,att karaktären ska ta sån jävla
tid på sej ibland för att hitta tbk.
 
"Bättre sent än inte alls",så säjer jag idag och
avslutar med en STOR jävla puss rakt ut i cyber´n!
 
Morgonstund hade verkligen guld i "må-bra-korgen"!
 
 

Små baciller smittar mest

Jag har ju som bekant hängt med
Wille en hel del på sistone och s.a.s
VABBAT när hans far & mor jobbat.
 
Igår började jag få ont i halsen,och idag
känns kroppen som sladdrig gelé typ.
 
Det hindrade mej iof inte från att ha Wille
här inatt oxå då hans päron skulle ta en
tur till Ullared idag.
 
Att dessutom "Mellan" kom på sleepover
OCH att alla mina kids samlades igårkväll
på fredagsmat,det var ren och skär lycka i
mammahjärtat,och jag glömde för ett tag
bort att kroppen inte alls var tip top.
 
Så jävla muntra ser dom ju inte ut just här,men jag lovar att det skrattades!
 
Oj vad man kan anstränga sej då....iaf vissa av tokarna!
 
Efter en intensivt hostig natt då Wille typ använt mej som
sparkpåse,tyckte han det kunde sitta bra med en stadig frulle.
 
Han åt iof inte många tuggor,men fick en
stund senare iaf i sej två smoothies.
 
En timme senare åt han iaf plättar tillsammans med moster och såg samtidigt
på nån film hon sparat åt honom på sin dator.
 
Undertiden fixade jag nya plättar,allt för att vara beredd!
 
Efter mycket bökande slumrade han så in på köksgolvet och kunde vila
lite middag.Då hade moster fått skjuts av morbror för dom skulle gymma
tillsammans och mäta muskler.
 
När Wille sovit klart kom hans far & mor från
sin Ullaredstripp,fick mat i magen som jag fixat
samt kaffe efter det.
 
Själv fick jag en hel påse full med kanongrejer
som jag blev superglad över.
 
En ny bakform t.ex...så fin att man knappt vill
kladda ner den ens en gång =)
 
Tack ALLA mina barn,lille Wille,lille svärson och
sist men inte minst prinsen,tack för en mysig helg
och bamsekram på er ALLA ♥♥♥
 
 
 

G som i familjegemenskap

Hann precis bli klar med avfrostningen
av frysen,packa in alla korgar och diska
lite innan det var dax för middag hos
mami och papi.
 
Hämtade upp "Lilleman" och frös om fötterna
som en tok,men visste iaf att hundarna i sina
transportburar låg varmt och gosigt bland filtar.
 
Församling i köket.Mami & "Stora" har dessvärre gått ur bild för tillfället. 
 
Wille som oxå kom till mami (äldremormor) hittade min lillasysters gamla
dockskåp,så han och moster "Mellan" lekte en stund innan maten. 
 
Det serverades en god trerätters men jag glömde fota fiskgrytan som avnjöts efter
denna lilla goding.
Tyvärr sa nån att det var gratinerad getost uppepå,men jag åt iaf även om det inte
är min höjdarfavorit.Och underdelen samt det gröna var verkligen gott.
 
Wille agerade "dörrvakt" och släppte både in och ut dom som ville!
 
Blir så himla glad i hjärtat när jag ser dom här två,mina barns mormor och MITT
barnbarns äldremormor tillsammans.Vilken ynnest att hinna få barnbarnsbarn
och vilken lycka för Wille att ha tillgång till även den generationen ♥
 
Mami hade fixat en superfräsch fruktsallad till efterrätt,med grädde som ni såg
på bilden ovan.
 
Till kaffet serverades en kaka,men ståndaktig som jag faktiskt KAN vara,avstod
jag nu när jag ändå försöker undvika onödiga sockerfällor.
Inga problem alls om jag ska va uppriktig,inte för tillfället iaf.Vi får väl se hur
det känns eller OM det drar onödigt jävla mycket i tarmen om en månad eller så!
 
Jag vet inte om dom där tre tillhör mej,men det verkar misstänkt med tanke
på hur dom beter sej =)
 
"Lilleman" lixom "Mellan" är flitiga gymbesökare,och det har givit resultat för
båda två.Killar vill iof kanske ha större muskler,och det har han fått skitungen.
"Mellan" i sin tur har fokuserat både på kondition och att bygga upp muskelmassan.
Och på mindre än ett år har hon slängt nästan 25 kg åt helvete.
Bra jobbat båda två ♥
 
Sötnosar är dom alla tre ♥♥♥
(och Wille förstås)
 
Cindy gjorde ett tappert försök till att få mat vid bordet,men näe,det funkade inte!
 
Eftersom vi inte firade jul hos mami & papi,så hade jag heller inte sett hennes
gran.Hon har ju haft en vit senaste åren,men denna jul som varit nu bytt tbk till
en tradionell grön.Tät och fin var den iaf,även om jag för egen del är jävligt glad
att jag själv var smart som INTE släpade upp min när man betänker nedplocket.
 
Just det,jag måste ju visa hur fin frysen blev:
 
Nu tänker jag inte öppna dörrjäveln förrän tidigast i höst.
Avfrostning är inte alls my cup of tea,och man vill ju gärna
bevara feelingen så länge det bara går.
 
Och just det nummer TVÅ,jag hade ju fixat en
smörgåstårta igårmorse oxå.Den kom fina Mia
och hämtade på förmidda´n.
 
Inget extremt mästerverk kanske,men jag tror iaf att den smakade bra!
Toppingen levererar dock vad mängd beträffar,och med lite ostblommor
blev den ändå något födelsedagsaktig!
 
PUNKT & SLUT för idag!
 
 
 
 
 
 
 

Fjorton timmars "Willehäng"

Det blev en låång,intensiv dag igår,
och den fylldes med en såndär
kärlek som nästan inte går att sätta
ord på.
 
Wille rasslade ju in redan i ottan och
bortsett från dryga timmen då han vilade,
var alla timmar fyllda till bredden.
 
Han är bara SÅ rolig och pratsam och
alldeles underbar.
Man får lixom inte nog av den ungen.
 
Gullig,snäll och medgörlig till 99.9 %,och
det hör verkligen till undantagen att jag
behöver säja till på skarpen eller tala
honom till rätta.
 
Nu kan det ju bero på vuxenpsykologi ibland,
men även utan att ta till det,så ÄR han snällheten
själv personifierad.
 
Lite Tom & Jerrykex i soffan fick han oxå.
Hos mormor FÅR man det,och det var ju
faktiskt lillördag till på köpet.
 
En eftermiddagspromenad hann vi med,för sen gick vi
hem och stekte plättar.TRETTON stycken klämde han i
sej det lilla livet innan han sa:nu räcker det!
 
Pärlor och pärlplattor letades fram och Wille pillade en bra stund.
Att mina egna ungar beskyller mej för att "spara på ALLT" må vara hänt,
men i såna här lägen kanske dom fattar att "vissa" saker faktiskt är bra
ATT jag INTE slängde för hundra år sen ;)
 
Fatta hur mycket kul grejer jag har
i gömmorna som kan rotas fram.
 
Inte förrän vid 20 hugget satte jag Wille
i bilstolen och hans mor som kommit ett
par timmar tidigare kunde forsla hem honom.
 
Det tog visst inte många minuter innan hjärte-
gullet slog ihop sina blå i bilen.
 
Min dagliga dos gavs mej igår,och det med besked.
 
Nu dröjer det inte länge förrän det är dax
att han ska komma igen och då sova kvar.
 
Man måste ju klämma in lite övernattningar
ibland oxå!
 
 
 

♥ Lördagshälsning till en saknad mormor ♥

Idag skulle min älskade mormor ha
fyllt år,om hon levt vill säja.
 
I mars nästa år är det 20 år sen hon 
hastigt och helt oförberett lämnade
oss alla med en sorg som bedövade
hela min kropp.
 
Jag tänker på henne varje dag,jag drömmer
om henne väldigt ofta och dom drömmarna
är så verkliga att det varje gång känns som
om det bara är just en dröm att hon verkligen
är borta.
 
Hon finns där och hon säjer varje gång:
"Du vet att jag är här,jag är med dej hela
tiden,inget är förändrat,glöm aldrig det".
 
Den känslan av hennes närhet,att hon sitter
där full av liv och precis som det alltid varit,
det är det som gör att jag får extra krafter
och orkar när det känns som jobbigast.
 
Älskade mormor,grattis på DIN dag.Jag hoppas
du har det bra var du än är,att du dansar och
skrattar,drar roliga vitsar och ler som bara du kan.
 
Jag hade så gärna velat krama dej igen,krypa
in i din famn och förnimma den där härliga 
känslan som andas kärlek ända ut i tårna.
Den värmen som tyst förmedlade att allt ska
bli bra och att jag klarar precis allt.
 
Älskade mormor,du har och kommer alltid ha
din alldeles speciella plats (DITT RUM) i mitt
hjärta,och det rummet har bara du och jag
nyckeln till.Där träffas vi allt som oftast och
då finns ingenting som stör eller förgör.
Bara villkorslös kärlek ♥♥♥
Du är min ledstjärna och kraft...så saknad men ALLTID,ALLTID lika älskad ♥ 

Mitt lilla yrväder ♥

En onsdag med Wille gör gott i
både kropp,knopp och själ.
 
Knappt en lugn stund och man sätter
lixom värde på precis ALLT runtomkring,
även sånt som annars ter sej obetydligt.
 
Bara en sån sak som att hitta ett gulnat
löv och faktiskt se det vackra även i det.
 
Han kom som sagt i arla morgontimme,och från det att
han klev över kökströskeln så var det full aktivitet i stort
sett hela da´n,bortsett från den timme han vilade middag.
 
Vi stekte plättar,gick promenad,handlade,
lekte,pratatade och pratade,kollade lite på
tv,var i parken och jag vet inte allt.
 
Ni får min onsdag med Wille i en hög bilder,
jag tycker nästan det är onödigt med mer text!
 
 
 
 
 
 
 
Pratade nåra ord med morbror Rasse oxå!
 
Tittut och låtsaskalas i lekparken.
 
 
 
Spring i benen i nerförsbacke.
 
 
 
 
Deg till bakpulverskorpor med apelsinsmak.
 
Försvinnande goda att doppa i kaffet.
 
Älskade "nalle" som höll på att tappa huvudet fick ny tröja av doktor´n 
aka mormor innan hemfärd!
 
När sista plättarna och obligatoriska badet
var avklarat,pussades vi hej då och Wille
slocknade enligt sin mor ganska omgående.
 
Min lille plutt och älskling ♥ vad vore jag utan dej!
 

Gott och lite ont

Att vakna med en stickande känsla på
överläppen och inse att den jävla Herr
Pes (herpes) är tillbaka,det är fan INTE
kul i nåt stadie.
(och dricka kaffet med sugrör)
 
Men att vakna och se tillbaka på gårdagen
gör det mycket lättare att handskas med
fanskapet som man inte vet HUR länge 
han behagar stanna denna gång.
 
Pest,det är PEST med munsår och jag hatar
det,för hela alltet känns så vidrigt.
Jag vill bara låsa in mej i garderoben och sitta
där tills det gått över.
"Hej asociala skitperiod"!
 
Men iaf,igår fyllde en fd granne år,så jag hade
förstås fixat en present till henne.
I ivern över att få fira henne glömde jag dock
(mitt pucko),att fota av presenten.
 
Utsidan blev ju fin,men ni vet ju inte vad som finns i.
 
Hann eller rättare sagt kom ändå ihåg att fota ett av dom åtta glasen
och publicera på Instagram,så en liten hint får ni iaf.
 
Tog även med nybakta men inte så värst stiliga cupcakes.
Dom hade jag fyllt med dulche de leche (stavas det så?),och
sen spritsat lite smörkräm smaksatt med smörkolasmak.
 
Överraskad tror jag iaf att hon blev,och glad
blev hon definitivt.
 
Jag älskar ju som ni kanske vet att komma med
med just överraskningar.Det känns så jävla bra
inombords att se andras glada miner.
 
Efter kalasandet for jag hemåt i mörkret,för även
om uret inte va alls mycket i egentlig mening,så
kändes det som om klockan va typ elva på kvällen.
(den va dock bara 18 cirka)
 
Månen visade dock vägen skapligt bra,men ni får ursäkta
bildkvalitén dock.
 
Nästan hemma ringer "Lilleman" som ville
ha assistans att fixa lite kvällskäk,så vi möttes
i lokala affären,greppade en korg och inhandlade
diverse saker.
 
Han va på sitt bästa onsdagshumör,så jag passade på att göra
honom till medhjälpare där i köket.
 
Det hela resulterade i en smörgåstårta som han själv valt ingredienserna till,det
va nämligen just det han kände sej sugen på igårkväll.
 
Turligt nog hittade jag en Fanta i kylskåpet som han kunde dricka till,och sen
satt vi till sent och bara umgicks och pratade om allt mellan himmel och jord
sådär som bara en mor & son KAN.
 
Det var med fjäderlätt hjärta jag la huvudet på
kudden igår,mycket nöjd och belåten över dagen
som varit.
 
En av sakerna vi diskuterade var just,att ta tillvara
på tiden vi faktiskt har,och låta småsaker och eventuell
skit inte ta över.
Livet för viktigt för att slösa energi på sånt som inte
har nån egentlig betydelse.
Leva här och nu och göra det bästa av det vi har.
 
Att sen vakna med herpes kanske inte toppade
den föresatsen,men vaddå,lite skit får man ta
ibland,det drabbar ju i det här läget enbart mej s.a.s!
 
 
 
 
 

Vintertider hej,hej...vintertider

Sista dagen med s.k "sommartid" blev
en riktig pärla.
 
Inte nog med att solen sken och oktober
visade sej från sin bästa sida,jag fick ju
träffa "fransyskan" ett par timmar oxå.
 
LYCKA!
 
Hur jävla motigt och trist allt än kan kännas,så nog fan försvinner det för en
stund eller två när man blickar upp mot en klarblå himmel och sol som ler.
 
Mimi bjöd på starkt (mycket starkt) kaffe och jag bidrog med cupcakes.
Nu var det faktiskt allra sista gången vi två satt i hennes föräldrahem och
tjattrade,huset är sålt och nya ägarna flyttar in i början på december.
 
Känns vemodigt och lite sorgligt,men samtidigt
är jag förstås jätteglad över att ha fått förmånen
att komma dit en sista gång.
 
Alfons,Mimis tvåspråkiga son och jag diskuterade smaken på bakverken och 
dom fick med beröm godkänt.
 
TRÈS BIEN!
 
Lite senare kom även Mimis bros Erik direkt från Stockholm,så vi hann oxå
både prata och kramas.
 
Det blev tyvärr oundvikligt att tacka för titten och säja hej då till huset och dessa
otroligt underbara människor.
 
Mörkret sänkte sej över sta´n och jag vinkade en sista gång innan jag rattade
pärlan mot landet och ett annat hus,nämligen "Huset Gud glömde" där jag
själv huserar och bor.
 
Säja vad man vill,men det var med kärlek
OCH en jävla massa glädje jag senare la
huvudet på kudden och kunde konstatera:
Rik,jag är så förbannat rik att inte ens alla
miljardärer i världen kan jämföras med det
jag faktiskt har.
 
"Vintertider HEJ,HEJ,hemskt mycket HEJ"!
 
 

Heldag i friska luften

Igår fm styrde prinsen och jag kosan norrut
för att sammanstråla med goda vänner på
svärfars lantställe.
 
Jag va så inihelvete kaffesugen och prinsen
som sagt att han checkat med sin far sa att
han att han skulle vara på plats,så jag kunde 
få tillgång och kunde låna hans bryggare.
 
Var han där???
NEJ,han jobbade och trodde det var söndag
prinsen pratat om.
Han skulle förvisso ut en sväng igår oxå,men
inte förrän på EFTERMIDDA´N!
 
Den jävla chocken!
 
Men,eftersom det var TVÅ "Mac Gyvers" med i
sällskapet och en grill som kunde sättas på,så
löste sej den värsta kaffecravingen.
 
Förvisso inte det godaste kaffe jag druckit,men ändå nåt!
 
Efter lite blaskigt kaffeintag tog vi bryggan i besittning.Det nappade knappt ett
skit,men vädret var strålande.
 
Sällskap fick vi oxå i form av Signe slända.
 
Vid lunchtiden tog vi en promenad och en kort färjetur över till Oaxen.
 
In i tunneln som leder till det gamla kalkbrottet.
(i bruk till i mitten på 70-talet tror jag)
 
Bedårande vackert.Som att komma till ett annat land nästan.
 
Djupt och ack så klart,rent vatten.
Så inbjudande att man ville hoppa i och simma runt.
 
Ungefär som att titta in i ett akvarium.
 
Fint va!
 
Vidare in i nästa men mindre och mörkare tunnel,där det kunde finnas
fladdermöss.Såg dock inga,så dom kanske va ute på flygtur.
 
Väldigt mörkt var det.
 
Ljuset i tunneln uppenbarade sej tack och lov ganska fort!
 
Och strax därefter såg vi havet igen!
 
Mor och dotter metade lite,och fick till deras förtjusning lite napp.Finally!
 
Prinsen fick oxå nåra små pyttiga abborrar.
 
LYCKAN när jag såg denna skylt var obetalbar,men byttes direkt till enorm
besvikelse då jag insåg att det var STÄNGT.
SÅ.JÄVLA.TYPISKT!
 
Provade ännu en brygga,men ingen fisk som ville fastna på krokarna!
 
Så vi promenerade vidare på ön tillbaka till färjan.
 
Vi hade iaf en jävla tur med vädret.
 
Skyltar är ju alltid kul att fota!
 
Och lite marina inslag fanns oxå.
 
När vi kom tillbaka till huset hade svärfar
anlänt,till min STORA lycka.
Kaffet var klart och vi kunde äntligen ha
kafferep med (nästan) sju sorters kakor.
 
Glada och med skrattmuskler som jobbat
satan under dagen sa vi sen hej då och for
hemåt åt varsina håll.
 
En helt perfekt lördag i början på oktober i bästa sällskapet var till ända,men vi
konsterade att det tyvärr blir alltför sällan vi ses.
DET måste vi ändra på sa jag och bestämde att det MÅSTE bokas in MINST två-tre
träffar varje år.
 
Tack & hej för mej ♥ 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Små steg i trappshuset

Fullproppad med kaffe satt jag igår 
och lyssnade på radion efter att ha
varit uppe och försökt fota "blodmånen".
 
Plötsligt hör jag trippande steg utanför 
dörren,en svag knackning och nån som
ropar i brevinkastet:
"Hallå...mormor"!
 
Det är vid såna tillfällen man blir alldeles 
varm i hjärtat och glädjehissen åker upp
och ner inombords utan stopp.
 
Efter obligatoriska "hej på dej kramen" var det dax för lille herrn
att få lite mat i magen.
 
Sen åkte ALLA legobitar ut på golvet i ett fasligt oväsen.
 
När det va färdiglekt behövde gullungen
få lite middagsvila,så mamman och jag
passade på att inta lite käk vi oxå.
 
Han vet vad han vill den lille,så bulle och lite O´boy serverades och det rördes
runt,runt i muggen mycket koncentrerat.
 
Det behövdes dock ännu mera lek innan det var dax för hemgång och
hej då kramen",och då fick det bli så!
 
En alldeles perfekt och ljuvlig start på
veckan fick jag,och nu är det inte många
dagar förrän han kommer igen.
 
På torsdag är nämligen dagis stängt,så 
då ska vi hänga HELA da´n från tidiga 
morgon till sena eftermidda´n.
 
Då jäklar blir det full fart framåt.
OCH åt alla andra håll med för den delen!
 
 
 
 

Värmen från september 2014

Sitter och drömmer mej tillbaka till
förra året exakt denna dag.
 
Då den 22:e september spenderade jag
och Eva vår sista dag i Turkiet.
Vi hade haft en helt underbar vecka med
massor av skratt,salta bad och väldigt sena
nätter då vi satt på vår balkong och tjattrade.
 
Att vi överhuvudtaget orkade ta oss upp för 
att käka frulle varje morgon,och tidigt med för
den delen,det är för mej en gåta.
 
Å andra sidan finns det inget som ger mej så
mycket energi som just sol och värme.
 
Lika mycket som jag faktiskt ville stanna kvar
i ytterligare ett par veckor,lika mycket längtade
jag ju hem till prinsen,kidsen och inte minst
min lilla Wille ♥
 
Den "välkommen-hem-pussen" var en av dom allra bästa ♥
 
För att inte tala om glädjen då jag klev in i köket och såg detta.
 
Plus ett paket med hjärtlig text på rim ♥
 
Och en hjärtbeströdd bukett ♥
 
Strax före midnatt då det fortfarande var
den 22:e,gick så Prinsen ner på knä.
 
Just den kvällen friade han och det kunde
inte ha varit härligare att få komma hem till
sitt eget och all kärlek ♥
 
Att jag sen som ni vet har 2 som lyckonummer
kanske inte är så överraskande.
En dubbeltvåa OCH frieri...amazing.
 
På söndag (27/9) är det tre månader sen vi sa
JA på en av de finare dagarna i sommar.
 
Tre månader som fru och jag är SÅ tacksam.
 
Nästa år vid den här tiden kanske jag samlat
ihop tillräckligt många pantburkar och eventuellt
oxå håvat in lite bidrag utifrån.
Då banne mej ska jag se till att det blir en (försenad)
bröllopsresa att minnas.
 
Och vem vet,det kanske blir avresedag den 22:e!!!
 

Bästisfredag

Åh,det här kommer bli en underbar dag och
avslutning på den här veckan.
 
Saknade och alltid lika högt älskade Ullis kommer
ÄNTLIGEN på besök i gamla hooden igen.
 
Som jag längtat efter att få krama om henne och 
tjattra bort en stund eller två.
 
Måste faktiskt ta mej i båda kragsluten och hälsa
på henne i nya huset snart oxå.
 
Jag fattar bara inte varför veckorna ska gå så jävla
fort,man hinner ju lixom ingenting förrän det är
fredag igen.
 
Helt överraskande fick jag oxå ett stort vitt kuvert
i brevinkastet idag.
Jaha tänkte jag,vad är nu detta för reklam,men det
va det inte.
Det va nämligen en vinst,hade visst tävlat för ett tag sen.
 
Jättefina gammeldags bilder för varje månad,och oj så himla glad jag blev.
 
Nu är det höög tid att göra iordning
kaffet för snart knackar det på dörren.
 
EN riktigt skön och alldeles ljuvlig fredag
önskar jag er alla,imorrn är det nya äventyr
på gång som står på agendan. 

Ajm a winner

Helt oväntat när jag öppnar gårdagens
mejl,får jag se "grattis till vinsten" i en
av rubrikraderna.
 
Klickar snabbt som fan in där,typ lite rädd
att det kanske försvinner annars,och läser:

"Grattis,du har vunnit 4 VIP-biljetter till Finnkampen"!
 
Ameh hallå,det går att vinna alltså!
 
Ska jag va helt ärlig så vann jag faktiskt en
mascara förra veckan,så nu har man lite
medvind i tävlandet.
 
Skitglad blev jag iaf,så nu tar jag med mej Prinsen
på huvudstadbesök i september,plus att jag ska
försöka hitta ytterligare två som skulle vilja följa
med och mingla i VIP-tältet innan tävlingarna börjar.
(mat blir man oxå bjuden på tydligen)
 
Det stod faktsikt att man skulle få BRA platser oxå,
känns ju finfint så man slipper sitta bakom nån
cementpelare och få nackspärr.
 
Nu har tant fått blodad "tävlingstand" igen,så satan
vad jag ska ligga i framöver med tävlandet.
 
Spelar inte så jävla stor roll VAD man vinner,huvudsaken
ATT man gör det.
Känns extra skönt när det är motiveringsfrågor,jag är ju
en sucker för rim lixom.
Även om det kan begränsa mej nåt överjävligt ibland
eftersom hjärnan typ bara tänker i rim.
 
Nåväl,jag firade inte bara vinsten igår och skuttade
runt här,jag klippte och klistrade och pillade lite oxå.
 
Det resulterade i ett testprojekt á la tavla och blev
som såhär sent igårkväll.
 
Kluttade på lite turkos färg på vissa fjärilar,mest för att jag gillar turkost men
oxå för att det inte skulle bli alltför gråsvart överlag.
 
Så va det med den saken,och nu är det onsdag igen vilket i sej innebär att
nedräkningen inför hegen startat....IGEN!
 
Ha det gott därute,så ska jag leta efter
fler tävlingar att delta i!
 
 

 

 
 
 

Full rulle kardemummabulle

Lilla älsklingskillen är här,han kom
igår eftermiddag och just nu vilar han
lite i sin (rese)säng!
 
Vi hann gå till lekparken,busa,mysa
och så badade han och vi bakade bullar
igår innan det va dax att sova.
 
 
 
Det löser sej sa jag till Wille när han rörde om jästen i bunken.
Han fattade nog inte det roliga i det,men den gjorde iaf det,löste sej alltså!
 
Vi gjorde inte så många,men det som bakades blev desto större.
(och sabla goda)
 
Imorse var vi uppe med tuppen(nästan),och satte genast fart med att mixa
havregryn till en smet.

Man måste blanda runt ordentligt,och han är typ världsmästare på det Wille.
Jättenoga och SÅ duktig!
 
Han är snabb oxå,SÅ snabb på att rulla chokladbollar att jag knappt hann fota.
 
Sen ska dom förstås ner i kokos oxå!
 
Voila!
Nu kan Wille ta med och bjuda mamman & pappan när det bär av på utflykt
till Bamses värld i eftermiddag ♥

Själv ska jag fortsätta med dekorationerna
till helgens tårtor,det blir visst aldrig klart!
 
 
 
 
 

 


 

 

Lite lätt trött och en aning efter i agendan

Ärligt talat vet jag knappast vilken
dag det är längre.
 
Känner mej totalt dagvill och mer snurrig
än jag nånsin varit.
Där överdrev jag kanske en smula,men jag
är iaf lite vimsig.
 
Tre nätter har min älsklingsplutt sovit hos mej,
och han har varit så himla duktig.
 
Vi har lekt och gosat och han pratar mer än jag
trodde var möjligt i hans unga ålder.
 
Jag skulle faktiskt vilja stanna tiden,för nu är
Wille som allra mest härlig.
Det händer lixom nåt hela tiden,och han kan
säja vad han vill,känner,tycker och mer därtill.
 
Som när han skulle äta macka.
 
"Jag vill inte ha kanter tack"!
 
Det är svårt att hålla sej för skratt när han är i sitt esse,
och så fylls hjärtat av mer kärlek än vad som får plats.
 
Idag plockades bröllopstältet ner,och där kan vi 
snacka om TAJMING deluxe,för när alla delar låg 
i den stora lådan,DÅ öppnade sej himlen och åskan
dundrade över oss!

När det lugnat ner sen en aning for vi till "Mellan"
och fikade.
Stämningen och humöret var på topp och vi hade
en mysig stund i hennes lya ♥
 
Nu ska mami/mormor/frun i huset hoppa i säng,
och ikväll ska jag INTE glömma ta min medicin.
Inte en morron till där jag känner mej som en
urvriden och illamående gammal ryamatta!
 
 
 
 
 
 
 
 
Just det,jag räddade en liten fågel som flugit in i hos "Stora" i vardagsrummet.
Hen kvicknade till ganska fort,och kunde flyga vidare!
 
 
 

Sniker väl in en snabbis igen då

Tjena mittbena vilket jävla väder
vi har....JUST nu!
 
Man vill lixom inte att dagarna ska
ta slut,och kvälllarna sen,alldeles
ljumma och helt underbara.
 
Tänk om man visste med säkerhet när
vintern är som värst,att från maj till augusti,
då kan vi vänta oss och va garanterade
åtminstone jämnt väder OCH sköna kvällar.
 
Då skulle vi slippa klaga så inihelvete och bah:
"fy fan,ska det aldrig bli sommar"!

Nu kan vi tyvärr inte det,och kanske just därför
vill och måste vi (läs:jag iaf),njuta fullt ut och 
INTE bry oss (mej) om ett dugg annat än det.
 
Igårkväll tog jag min "giftiga" andra hälft och
packade en liten lätt ryggsäck.
Hade typ bara med det allra nödvändigaste,
d.v.s kaffe och lite mjölk!
 
Sen drog vi till ett riktigt härligt vattenhål där vi
spenderade ett par timmar och bara hade det gott.
 
 
 
Fokus på vattnet som synes,blåbären blev en extra torsdagsbonus!
 
Och det är detta jag menar med ljuvliga kvällar,att det sen vid midnatt dessutom
fortfarande var 24 grader varmt,det gjorde knappast saken sämre.
LOVE IT ♥
 
Inte nog med att dagen varit toppen,på kvällen dök finaste Ullis upp med som
hon sa:"en LITEN gåva" till brudparet"
Den flickan är outstanding på alla sätt,men hon kan INTE det där med mängd!
 
Underbara vänner,det är vad jag (vi) har ♥♥♥

 

 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0