Nu vaknar kappvändarna till liv igen!

Jaha ja,så var vi inne i vecka 34 dårå,
och redan har "dom som bara älskar
sommaren" helt bytt sida och blivit
"dom som älskar hösten och längtar
efter snö och julafton"!
 
Ameh vafan äre för fel på folk,va?!
 
Jag menar,antingen är man väl en
sommarmänniska eller vintertyp,
och annars är man väl allround.
 
Snacka om att vända kappan efter
vinden och använda en jacka med
löstagbart foder.(när det passar)
 
Helt plötsligt har sommartyperna snöat
in på tända ljus,filtar över benen och 
superdupermysiga stunder i soffan.
Helst med en kopp grönt te och gärna
oxå en ingefärsshot.
Jorå,för dom vill ju kunna mysa på utav
bara fan och INTE riskera nån höst-
förkylning med halsont och feber.
 
Och så ska dom prompt "vända blad" och
starta ett nytt kapitel,för det ÄR ju så jäkla
passande och bra att göra det nu såhär när
skolorna börjat och rutinerna återgått till
det vanliga igen!
 
Jävla hycklare.(säjer jag)
 
Själv kan jag erkänna att det jag saknar mest
är värmen och dom ljusa kvällarna,och inte fan
längtar jag efter vare sej snö eller jul.
 
Fy satan så jobbigt!

Men,det finns inte mycket att göra åt saken än
att go with the flow och be jäkligt hårt att det
INTE blir en vargavinter med snödrivor in absurdum!
 
Hade jag haft tjänstefolk skulle jag satt dom på
att uträtta ALLT vad tjänster utanför hemmet
beträffar.Då kunde jag med lätthet ha sträckt mej
till att gå ut på balkongen och inte satt min fot
utanför dörren förrän maj är på ingång.
 
Skitsamma,jag är en sommartyp och that´s it,
och så vare bra med det.
 
Vi hörs!
 
Det är väl inte för intet man är född
typ mitt i sommar´n.Se bara glädjen 
i det bedårande lilla barnets ögon.
Mamman till barnet hade vid detta
tillfälle säkert uttryckt nåt i stil med:
"den som inte enbart föredrar sommaren,
är heller ingen riktig liten Majso"!
 
Så nu vet ni det!
 
 

Fredagsbrunch och skitväder

Jag startade fredagsförmiddagen med
en liten American pancakessittning.
 
Lite smått & gott och på den
en för dagen hemlig gäst.
 
Himla smaskigt att få grunda
veckans fredag med ren njutning,
för jag sket i intervallträning och
stretchning även denna dag.
 
När jag sen blickade åt väst,så
blev jag genast deprimerad över
den genomgrå himlen.Fy fan vad
den där färgskalan kan göra mej
ledsen på riktigt!
 
Tur för mej och mitt mående,att östra
sidan bjöd på fin himmel iaf.Man vill
ju för fan inte riskera att hela helgen
blir förstörd!
 
Jävla tragikomiskt ändå,att jag fortsatte befinna
mej ute ett tag till för som i ett trollslag kom regnet
all over och fullkomligen vräkte ner.
Ridå typ!
 
MEN,efter regnet kom solsken och dagen
till ära oxå en dubbel regnbåge i megaformat.
 
Jag orkade emellertid inte rota fram
sydvästen,och nåra stövlar äger jag
inte heller varpå hela regnbågen inte
kom med i bild.TYVÄRR!
 
Men fin var den,det kan jag lova!
 
 
 

Uppdrag och nedvarvning

Igår på förmiddan fick jag ett meddelande
med en fråga som löd:
 
"Hej,jag skulle bara höra om du hinner
göra mina glas klara till nästa vecka"?
 
Jag måste ha sett ut som en fullkomlig idiot,
för jag fattade absolut INGENTING!!
 
Jag hade förvisso i förbifarten hört talats
om en som eventuellt ville beställa två glas,
men när tystnaden var ett faktum,så brydde jag
mej inte mer om det.
 
Det är ju lixom inte JAG som mejlar/ringer runt
och frågar folk precis.
 
Så med andra ord blev jag aningen ställd då
meddelandet kom eftersom jag varken visste
vilka namn det gällde och inte heller modellen
på glasen!
 
Efter ett bra tags konversation,bestämdes iaf
vad och hur och allt det praktiska.
 
Bara att sätta en sabla fart alltså,ingen tid att
spilla,då beställaren även hade en önskan om
"samhämtning" med en annan person.....
...redan till helgen!
 
Eh...jaha..vi får väl se,typ och så!
 
Hela dagen har i stort sett inneburit textning,
uppmallning och förgraveringar.
Och jag kan utan att ljuga redan nu tala om att
kommande dagar lär gå i det supersmärtans tecken,
för fy satan som min rygg tar illa vid sej!
Och det även fast jag tar långa pausar och en
och tre,ibland fyra små piller för att palla.
 
Tur att jag tycker det är så himla kul,så jag
ibland anser det vara värt lite extra ont.(mycket)
Och tur,att jag har en jäkligt hög smårttröskel.
 
Nu är dom ju långt ifrån klara,men jag
har iaf kommit en bit på väg.
Jag hatar nämligen (oftast) att känna mej
stressad.Dagarna flyger ju fram i raketfart
ändå,och även om det är ett tag kvar till helgen,
så kan det ju dyka upp nåt annat än bara
munskydd och fokus på små streck.
 
En god början är alltid en start!
 
När midnatt närmade sej kände jag dock
att det var läge för "annat" pill.Ett pill som
varken väsnas eller dammar.så jag plockade
fram en av alla pyssellådor och ägnade mej
åt en stunds nedvarvning,där det inte krävdes
alltför stark koncentration.
Rena rama relaxen i natten.
 
Och resultatet av den pill & knåpstunden
blev ett litet armband.
Lagom avancerat och skapligt mycket "jag"!
(Bakning var inget alternativ för jästen var slut.)
 
Nu ska jag dricka vatten och bara njuta
av nattens lugn,ackompanjerad av min
lilla fläkt som surrar bredvid.
 
För man hade ju önskat att min inbyggda
termostat hade betett sej som termometern
i köket i.o.m att sommarhettan dragit iväg.
Men så fan heller,jag är lika het nu som då.
 
Överhettningsskyddet håller på att braka
åt helvete,så snart lär jag brinna upp.
INIFRÅN!
 
Dubbel klass 2 varning utfärdad!
 

Cykelprinsen♥

Igår ringde Wille och frågade om
han fick sova över,så en stund
senare kom han,Lewi och hans
mor & far för att lämna honom.
 
Lewi passade på att göra
sötminen innan dom åkte
hem igen.
 
När eftermiddagens cykeltur runt
i typ hela samhället var avklarad
vankades det kvällsmat.
 
Sen fixade vi och styrde lite,planerade för
dagen idag (måndag) och så bäddade
vi för natten.
 
Morgonen startade med macka
och propud.Nån mjölk ville Wille
inte ha,bara iskallt vatten så det
fick han förstås.
 
Bakning var sen länge både önskat
och planerat,och högst på listan över
godsaker stod saffransbullar,så det
fick det naturligtvis bli.
 
Nåra med russin och nåra utan.
 
Och saftigare,godare och fina
"bullar" har jag aldrig smakat.
Idag hade vi gräddfil i degen
och jag tror faktiskt att det är
ett vinnande koncept.
 
När baket var klart gav vi oss ut på
en liten cykeltur igen,och först trampade
vi till affären och köpte glass.(till WIlle)
Just det vi hade ju hunnit käka lunch oxå.
Wille beställde pannkakor med Nutella
(lite måndagslyx) och mormorn åt en
superb halloumiburgare.
 
Hann med lite lek i parken en stund.
 
Blivande brandman kanske.
 
Hem igen och fikade på balkongen.
Ganska varma efter cyklingen kändes
det skönt med en stunds vila.
 
Sen ville "cykelprinsen" ut och bajka igen
och den här gången tog mormorn med
sej ett par flaskor vatten för säkerhets-
skull,vilket visade sej var ett lyckat drag.
 
"Jag vill att vi cyklar långt sa Wille".så
först körde vi i stort sett runt på varenda
gata här,innan jag föreslog att vi skulle
vända hemåt igen.
(gamlingar får fort ont i rumpan nämligen)
 
Men se det ville den unga INTE.
Då fick emellertid tokiga mormorn
en lysande idé,så hon sa:
"Kom med här så ska vi köra en sväng
i skogen innan vi cyklar hem".
 
Wille trampade på och bland
rötter och kottar snirklade vi
oss fram.
 
"Kommer du mormor"?
Absolut,jag ska bara
fota lite oxå!
 
Helt plötsligt kom vi ut på en
grusväg och jag sa:nu fortsätter
vi här,framåt bara.
 
Och vi cyklade...
 
Och cyklade...
Och cyklade ännu mer och Wille frågade:
"är vi inte hemma snart"?

-Du ville ju cykla LÅNGT svarade mormorn,
eller var det inte så du sa? 😄
 
Jorå,det var det minsann,men han hade nog inte
trott att det faktiskt skulle bli så att mormorn
VERKLIGEN infriade den önskan,he he!
 
Nu ska man förvisso aldrig lita på just den
här galna mormodern,för då kan det sluta
på det här sättet. 🙃
 
Härligt var det iaf och augustimåndagen
visade sej bli en riktigt fullspäckad början
på denna vecka.
 
Om "cykelprinsen" somnade snabbt vet
jag inte,men om jag får gissa,så tror jag
faktiskt att han trampar lite i sömnen oxå,för
han är en riktig hejare på det här med cykling.
 
Och när man gillar nåt SÅ mycket som han,
då är det inte konstigt om man oxå drömmer
om vinden i håret och bromsspåren efter
alla tvärnitar!
 
Älskade unge ♥

Alla dessa bilder

Alltså,jag tar ju skapligt mycket bilder
både nu och då,och därmed har jag
ett antal totalt nu.
 
Varje månad görs en ny mapp på datorn
så att jag lätt ska kunna bläddra igenom,
och varje månadsslut (oftast iaf) tar jag
fram den externa hårddisken och lägger
över bilderna där.
 
Nu sitter jag och funderar på om det kanske
vore en idé att även ha en backup till den
externa bara för att va säker på att det inte
strular till sej med nåt.
 
Jag vet inte,det är ju så mycket annat jag
borde ha backup på,minnet t.ex.
 
För fy satan vad jag inte kan hålla kvar nåt
i den inbyggda hårddisken uppe i norr.
 
Jag tappar ord och glömmer namn dagligdax.
Men jag kommer ihåg oväsentliga grejer och
konstiga saker som jag egentligen borde glömt
eftersom jag oftast bara hört det en gång!
 
Men iaf,alla bilder var det.
Jag satt nämligen nyss och bläddrade lite
bland dom jag knäppt senaste tiden och det
slog mej hur lite ni egentligen får se av allt
som finns.
 
Å andra sidan skulle inläggen aldrig ta slut
och så antar jag att ni kanske inte alls ens
är intresserade av att glo på små prinsar
och helt random kort.
 
Vad ÄR ni förresten intresserade av?
Jag har ju förvisso inget kul alls att
skriva om eller lägga upp bilder på!
 
Kanske borde jag avveckla bloggen i december,
då är det nämligen 10 år sen jag startade.
 
TIO år,hur i hela friden har det kunnat gå så
fort?VA?!!!
 
Ja,ja...vi får se hur det blir.
 
Inatt slänger jag väl bara in lite bilder hipp
som happ och utan vidare diskussion eller
förklaring.Det finns inte så mycket annat
att göra.Bortsett från att jag iof kan berätta
att jag åt lite tacos förut fastän det inte var
fredag utan lördag.
 
Ni ser,inget är som det borde!
 
 
 
 
 
Perfekt marängsmet.
 
Wille fick mormorn att köpa varsin t-shirt
till  bröderna på Kolmården i juli.
 
 
 
 
 
 
Åska i augusti på natten!
 
Åskhimmel klockan 2 en augustinatt.
(om än med dålig skärpa)
 
 

Torsdagsrelax och fredagsfix

I torsdagskväll spenderades nåra
timmar vid vattnet med mat och
lite kaffe.
Luften var varm men inte påträngande
och vattnet så varmt att man inte kände
minsta obehag av att sticka ner fötterna.
 
Igår byttes vattenläge mot stadshäng,för
"Mellan" investerade i ny säng,så vi passade
på att fika och hänga hos henne ett par timmar.
 
Idag har vi lördag vilket för mej just nu
innebär ensamtid då prinsen spelar golf.
 
Inte för att jag fattar varför man prioriterar
att stressa med morgonkaffet redan klockan
sju för att hinna packa in i bilen och åka,men
som sagt:smaken är som baken!
 
Håll till godo,här kommer lite bilder.
 
 
 
 
 
 
 
 

Utan trassel med gott i frysen

Jag är så jäkla trött på trassel och sladdar
när jag ska lyssna ostört på mobilen.
Man svär och irriteras över att den där
förbannade sladden tamme fan alltid
knölar in sej där den inte ska vara.
 
Så jag beställde helt enkelt "In ears",och
idag kom dom med posten.
 
Det skulle visst laddas via USB först,och
det har jag gjort nu,hur fasen man ska få
igång dom sen,det måste jag nog läsa om.
 
Blåtand och trycka här och där,minus
och plus och jag vet inte allt.
För gamla getter som jag lär det kanske
funka skapligt bara jag kopplar på hjärn-
cellerna och verkligen fokuserar.
Annars kan jag ju alltid låtsas att det är ok!
 
Men iaf,samtidigt som jag beställde dom dära,
så hittade jag oxå nåt HELT annat som föll mej
i smaken.Jag hade nämligen för ett tag sen fått
tummen ur och rensat i "plastbytteskåpet",och
då upptäckt att jag inte hade nåra fräscha glass-
formar alls.
 
Faktum är att dom jag hittade för länge sen kunnat
kvala in på nordiska muséet i montern "glassigt när
mormor var ung",för fy satan så trökiga dom såg ut.
MEN,det där med att kasta är ju som bekant inte alls
min favoritmelodi.Inte nu heller faktiskt,för jag la undan
dom gamla och tänkte att dom kan jag garanterat ha
användning för i nåt pysselsyfte.
Ajm så smart som återbrukare.Eller om man vill,som
ekorrhamster deluxe!
 
Oj vad skoj...jag kommer ha med dom här nya sen.
Frysa in både isglass och annat roligt.
Det blir finfint att ta fram när småprinsarna
kommer och vill ha nåt smaskigt.
Fryst leverstuvning eller kanske kalops,jag 
är inte knusslig bara dom äter nyttigt!
 
Ja,det var väl ungefär vad jag hade att bidra
med idag.Känner mej inte helt tippelitopp för
huvudet värker,nacken gör ont,halsen är inte
alls okej och rygg(jäveln) trilskas mer än normalt.
 
Men,det som inte dödar det härdar och imorrn
kanske det känns lite bättre.
Det är iaf vad jag hoppas.
För om man inte lever på hoppet,då kommer
man fasen ingenstans...som grodan sa!
 
 

Kära fransyskan,vår söndag

Vissa söndagar är mycket bättre än
andra och igår var det just en såndär
toppendag.
 
Jag,prinsen och Cindy styrde kosan
mot fransyskans sommarbo,och på
slingriga vägar susade vi fram i lugn
mak runt middagstid.
 
Man ska ta god tid på sej och njuta
av omgivningarna,så vi hade med en
liten fikakorg och gjorde ett stopp
på vägen.
 
Älskar små söta sjöar som
uppebarar sej lite här och var.
Den här hade även näckrosor
så glädjen blev ännu större!
 
Så kom vi äntligen fram och där stod hon och välkomnade oss.
 
Kaffet var klart och saften kall.
Sonen hade växt och blivit lång
och ståtlig.Finingar alltså!
 
Utsikten är magnifik och mycket
rogivande.Sjön Risten ligger helt
perfekt därnere.
 
Prinsen löste fiskekort (såklart),och
traskade backen ner mot vattnet.
 
Jag hade med ingredienser till käket,
så det smakade väldigt gott med mat
i magen efter intensivt försnack.
 
Sen plockade Mimi fram vattenspridaren
för att ge gräset lite näring.
Allt i slangar och kranar kommer från sjön.
Helt perfekt och extra bra såhär den super-
torra sommaren som varit och är.
 
Värmde upp med lite facegympa
inför obligatoriska fotograferingen
med kära fransyskan.
 
Cindy bah:
"Vad håller du på med"?
(såg ut att skämmas över mej!)
 
Ursäkta mej,den där tungan var
ju inte riktigt meningen att visa!
Mimi ser som vanligt proffsigt
sval och ordentlig ut.
En annan är ju inte speciellt normal.
 
Skärpte dock till mej en aning
och "försökte" se lite redig ut.
 
Där satt den,första av ett gäng små
kindpussar som jag ju skrev om sistens.
 
Se så fint jag håller hennes lilla
ansikte i min hand.
Merci...sa hon inte,men jag vet
(och kände) hur glad hon blev 😄
 
Kunde inte låta bli att fota sommarstolen.
Nostalgi lixom.
Såna stolar satt man i som barn minsann.
Då förstår ni att jag ÄR gammal.
Men ung i sinnet och med barnslighet som
troligtvis och förhoppningsvis ALDRIG tar
slut sålänge jag andas och lever.
 
Vi avslutade med två sorters chokladkakor,
grädde och rårörda hallon som jag hade
bakat och tagit med,men eftersom vi ville
hinna med så mycket prat som möjligt,
tog jag inte upp kameran och fotade.
Ni får helt enkelt tro på det jag säjer.
 
Det skymmer fort nu om kvällarna,så strax
före tio (22.00) kramades vi hejdå och skiljdes
motvilligt åt.(snyft och lite fulgråt i tröjan)
 
Jag hade velat stanna tiden redan då vi kom,för
fy 17 vad fort tiden går när man vill hinna med 
att prata om allt.(men bara hinner 1/9)
 
Men,allt roligt har ett slut,iaf för denna gång.
 
Tack älskade Mimi för en superhärlig söndag,
nästan exakt två år sen sist.
(sånär som på 4 dagar)
 
"Vänner är som stjärnor......" ♥

Snart ett kärt återseende♥

Att (riktiga) vänner är som stjärnor,
"man ser ser dom inte alltid men man
VET att dom finns där",det stämmer
väldigt bra.
 
Just en sån vän som inte synts till på
länge,är min kära "fransyska".
 
Man sticker ju inte helt spontant på en
eftermiddagsfika till Paris var och varannan
dag precis.Iof inte varannan vecka heller
om man heter Majso.
Mais non!
 
Men nu är hon äntligen på Sverigevisit ett
tag,så snart ska vi umgås och kramas och
iaf försöka prata ikapp lite av allt som hänt
sen sist.
 
Visst då,vi pratar ju i telefon och så,men det
blir inte riktigt samma sak som att ses IRL.
 
Alltså,jag längtar så jag blir halvt tokig känner
jag.Mycket tokigare än normalt.
 
 
Tänk att det redan gått TVÅ år sen
vi stod där sist.Man blir nästan
mörkrädd över hur fort det går.
 
 
Hon ska banne mej få massor med
kindpussar när vi ses.
Hon är nog van vid sånt "hemifrån"
den lilla Parisiskan.
 
 
Och så ska jag försöka få mademoiselle
Mimi att knäppa en bättre duobild den
här gången.
Jag ser ju fan ut som ett freak här.
(det är iof inte hennes fel,men ändå)
 
Nedräkningen har börjat.
Can´t wait to meet again! ♥

Jag borde men pallar inte,fast jag älskar´t i stort ändå

Senaste månaderna,i.o.m den ljuvliga
värmen vi haft här i landet,så har jag
tyvärr sovit ännu mindre än vanligt.
 
Av erfarenhet vet jag ju vid det här laget,
att sänggåendet är förknippat med typ
irritation och en evig väntan på att ögona
överhuvudtaget ska stängas för vila.
 
Och nu är det som sagt ännu svårare på
den fronten eftersom min gentila "tantålder"
i kombination med ett stekhett sovrum
(trots fläkt på full sprutt),gör att det i stort
sett är omöjligt att inte brinna upp inifrån!!
 
Världsliga problem,jag vet,men icke desto
mindre påfrestande nu när läget (lägena)
är som dom är.
 
Samtidigt varken vill eller har jag lust att
klaga det minsta.Jag älskar ju sommarn
och värmen och den sköna känslan som
sprider sej i kroppen såhär års och i synner-
het nuförtiden när Medelhavsvärmen ligger
som en kärleksfull och mjuk filt runt mej.
 
Jag vill aldrig skiljas från den här sommaren.
Jag vill kapsla in och kidnappa den för all
framtid.Utplåna övriga årstider och må sådär
bra psykiskt och generellt kroppsligt som jag
gör nu,även om det i vissa fall är så att delar
av mej ibland protesterar.
 
Det goda uppväger lixom det mindre bra om
jag säjer så. 
 
Men så är det som sagt det här med att gå till
sängs.Redan klockan elva på kvällarna tänker
jag att det kanske vore idé att prova med tidigare
läggning.Men ganska direkt påminner jag mej om
nackdelarna och så ler jag samtidigt inombords
när jag ser en tyst,lugn och ensam natt för mej
själv på näthinnan.
 
Så,nu sitter jag alltså här och skriver till/för er.
Enbart för att skjuta på obehaget av att vrida mej 
som en kålmask i sängen timme ut och timme in.
 
Att uppleva det som att man ligger och simmar
bröstsim i en trasig vattensäng vareviga natt,det
tär på humöret och gör varken mej eller min om-
givning ett jävla dugg gladare.
 
Och sova,det kan jag göra nån annan gång.
Jag nyttjar åtminstone dygnets vakna timmar!
 
Tjing på er,snart är det dax för fredagskaffet
örli in da morning!
 
Älsk på fluffig sommarhimmel.
 
Älsk på sommarluncher som dessa.
 
Älsk på doft av sommaromgivningar vid vattnet.
 
Superälsk på glada lekfulla barfotabarn♥
 
Och ännu mer älsk på små nakenfisar
i varm lekstuga utan luftkonditionering♥
 

Karindagen

Idag är det Karin som har namnsdag,
och det heter jag efter min älskade
lilla änglamormor.
 
Just Karindagen var väldigt viktig för
oss som har det i andranamn när vår
lilla mormor levde.
 
Ja,den är förstås viktig nu oxå,men på
ett annat sätt.
Jag tänker på min lilla mormor Karin
nästan varje dag,och fastän det gått
22 år sen hon fick vingar,så känns det
som igår.
 
Fy sjutton vad jag saknar henne.
Jag brukar prata med henne då och då,
fråga hur hon hade gjort i situationer när
jag känner mej ensam och rådvill.
 
Men oxå skratta och säja:
"det här mormor,det vet jag att du gillar",
och då blir jag varm i hjärtat,för hon var
så mycket,så nära och en så stor del av
hela min uppväxt och hon formade mej
till den jag är idag.Precis som hennes
dotter,min mamma oxå gjort såklart!
 
Men iaf,dagen till ära blev jag bjussad
på glass i en stad ett stenkast bort.
 
Det smakade förträffligt med lite svalka,för
jag hade längtat efter lite mjukglass ett bra tag.
 
Tack lilla fd grannen för goda
namnsdagsglassen.Den lade
sej som bomull i sommarmagen♥

RSS 2.0