Glad valborg då

Om det inte blåst så förbannat,hade det
varit en alldeles perfekt dag.
(nu blev den typ 99%,he,he)
 
Ville bara kika in och önska en härlig
lördag,Wille är här,"Mellan" oxå och
snart ska vi till "Stora" & Co.

Har varit på utflykt,men den får ni höra
mer om imorr´n.
 
En liten sneakpeak kan ni dock få iaf ;)

Kram då och hörs ♥
 
 

Torsdag med mina tjejer ♥

Var ju som bekant på lunchdate med
mina döttrar igår.
 
Hade en härlig OCH god stund med
en salig blandning av käk.
 
Buffé för att vara exakt,och satan vad
gott det kan va ibland.
 
Om man bortser från blandningen som
sen trängs i magsäcken måste man ju
iaf säja att det är ett ett roligt upplägg.
 
Lyxade till det med både friterat och sallad,
det känns lixom bättre på nåt sätt,att samtidigt
va lite nyttig.
 
Motsägelsefullt och lite busigt faktiskt!
 
Än har som synes inte "lillebror" hittat ut i stora världen,så det är aningen
dåligt med plats för mat i "Storas" mage,men lite fick hon iaf i sej.
 
Vilken röra va!
Dom friterade räkorna lades dock åt sidan direkt,skalrester som knastrade
skitäckligt i munnen och dessutom var hela bajskanalen kvar och lös som
en hel motorvägen genom friteringen.YACK!!!!
 
Sallad med gröna ärtor,me liked a lot!
 
Och på tal om salladsingredienser,så har
min egen lilla hemmasådd redan givit sej
tillkänna.
 
Mosskrusig persilja stod det på fröpåsen,och jag är mäkta stolt och glad över
att den redan efter drygt en vecka tittat upp.
Man kan iof inte beskylla den för att "gå på anabola",men har jag tur och pratar
snällt med dom små uppstickarna så "kanske" jag kan få till lite salladstopping.
 
Idag blir det dock fisksoppa till kvällsmat,och
i den krävs det dill istället.Kom turligt nog ihåg
att inhandla lite igår,för nån sån har jag inte i kruka.
 
Lite senare kommer oxå Wille på övernattning,och
om vädret tillåter imorron har mormor bestämt sej
för att ta med honom på en utflykt innan Valborgs-
firandet går av stapeln hos "Stora" & "Lill-Nisse"!
 
Tills dess:fredagskram & var rädda om er ♥♥♥
 
 

Kvalitetstid med två av mina hjärtan ♥♥

Idag ska jag dejta "Stora" & "Mellan".
Äntligen har vi fått till en samlad dejt
och ska luncha ihop.
 
Det ska verkligen bli härligt,så nu har jag
egentligen inte tid att sitta här alltför länge.
 
En annan grej som dök upp igår btw,fick
ett mejl med förfrågan om jag kunde tillverka 
ett smyckeshjärta med graverad text.
 
OJ var det första jag tänkte,kommer ju knappt
ihåg hur jag gjorde back then.
 
Rättare sagt så kommer jag väl ihåg det mesta,
men fan vad jag känner mej ringrostig.
 
Fila,klippa,såga och mäta.
Vara supernoggrann och INTE slinta en millimeter
med gravyrstiftet när jag mallat upp texten.
 
Nu blir jag nervös faktiskt.
För när man pillat som en liten råtta med allt förarbete
och sen ska göra slutfinishen d.v.s gravyren,då jävlar
gäller det att andas rätt och ha tungan stilla i munnen.
 
Helst ska man inte andas alls,det underlättar mer än
man kan tro att va helt still och gör att fokus blir rätt.
 
Joråsatte,när jag nu kommer hem från lunchdejten
hoppas jag verkligen att alla "måbradepåer" är fyllda
till max och att jag känner mej redo.
 
Varför dra ut på uppdraget lixom?!
 
Torsdagskram och ha det!
 
"Goa,glada gubbar" ♥♥♥ 

Äggallergi och ungjävlar

Igår framåt kvällen när jag satt och 
funderade på vad jag skulle servera 
mej själv för mat,föll valet på omelett.
 
Rättare sagt nåt mellanting av omelett
och scrambled eggs.
Att förra äggätarförsöket resulterade i
en jävligt ond mage hade jag just då
både förträngt och glömt.
 
Visst då,jag åt mina ägg med lite gurka
och röd paprika,drack mitt vatten och
tyckte det smakade riktigt gott.
 
Sen tog det knappt en timme innan mag-
värken från yttre hönsfarmen satte in.
 
Hur fan kan man va så dum!?
Jag borde förstås ha låtit bli.
 
Kände hur kräket satt i halsen och som
om en hel förbannad hönsgård pickade
runt i varenda del av tarmarna.
 
Soffläge och oj,aj,NEJ!
 
Framåt 23.30 tiden kändes det "något" bättre,
så jag bestämde mej för ryggläge i sängen.
 
Jomenvisstdå.....strax efter att jag lagt huvudet 
tillrätta började grannen med sin fula vita volvo
som inte ens håller ihop,att GASA,tuta och börna
satan utanför.
 
Fram och tillbaka på autostradan.
Gasa ännu mer,bromsa som en jävla dåre så
det skrek i däcken och ekade mellan husen.
 
Varvade på tomgång i en evighet,och sådär fortsatte
det i säkert en hel förbannad timme.
 
Finns det överhuvudtaget ett uns av hjärnceller
hos "såna där",eller har dom okontrollerbara
ryckningar i armar och fötter som ALLTID ger
sej tillkänna framåt småtimmarna???

Vad respekt och hänsyn betyder vet dom iaf INTE!
 
SÅ.JÄVLA.SYND!
Så jävla och oerhört synd,att gammeltanten inte
hade luftgeväret laddat en våning upp och kunde
skjuta prick inatt.
 
Men,jag VET var hen bor,så nästa gång kanske
tant tömmer däcken på luft.
Eller ännu bättre,tar BORT däcken från biljäveln
och säljer dom på svarta marknaden.
 
En annan kan ju handskas med både domkraft
och fälgkors om man säjer så.
 
Gasa först som gasar sist,eller hur det nu var.
 
Mvh:bittra äggallergikern!
 
 

Börjar det trist har det en tendens att fortsätta

Som om det inte var trist nog igår
med torftig lunch och allmän depp,
när jag så hade intagit den oexklusiva
lunchen och direkt ville brygga mej en
god mugg kaffe,DÅ....
 
...från ingenstans och utan förvarning
försvann strömmen!!!
 
Ameh på riktigt,hur jävla beroende är
man inte,både av el OCH kaffe som sagt!
 
Försökte luska reda på var felet låg,och
upptäckte sen att typ hela samhället drabbats.
 
Om man bara vetat NÄR strömmen skulle
återkomma,men att sen halv ett på dagen läsa
att tidigast 16.00,DÅ är felet troligen åtgärdat.
 
Vid senare uppdatering gick oxå att läsa,att
"någon" (klantig jävel) grävt av en kabel!
 
Okej,det kanske är lätt hänt,men nog fan bör
man som grävmaskinist ta reda på VAR viktiga
kablar och sånt ligger INNAN man dundrar ner
skopan i backen.
 
Vad kaffet beträffar blev jag räddad i abstinensnöden,
för "Stora" och Wille kom med en termos av den
ädla drycken så jag slapp dom värsta skakningarna
och efterföljande huvudvärk.
 
Wille åt sin medhavda mellis samtidigt som han sprang runt
med sin springcykel,och jag kunde njuta till fullo...nästan iaf.
Det var fan svinkalla vindar och inte alls varmt trots att jag (vi)
satt i solskenet.
 
Strax efter 14 kom så strömmen tillbaka och jag
kunde pusta ut igen.
I-landsproblem deluxe det där,man är ju så otroligt
beroende av el,faktiskt i det mesta man gör.
 
Jävla tur för han som grävde fel,att jag INTE hade
ett bak på gång.Då hade satan flugit i mej kan jag
tala om.Hade varit en glädje att få eftersöka den
klantgrävar´n och krävt kompensation.
 
Nu slapp jag det,och han slapp förvisso oxå en
skitdag med påhälsning av arg tant!
 
Tror ni jag drack mer kaffe än nånsin sen på em
och kvällen eller?
Dum fråga kräver iof ärligt svar,och det gjorde
jag ju förstås.
 
Imorse laddade jag en termos för säkerhets skull,
man kan ju aldrig veta lixom!
 
 

Dagen idag då!

Vet inget,orkar inget,har inget att skriva om!
 
Så kan det vara ibland (läs:ofta),och är inte
så jävla mycket att göra åt heller för den delen.
 
Solen skiner iof,men det är visst det enda
positiva so far.
 
Måste ut med kissnödiga hundar och fundera
på vafan jag ska servera mej själv för lunch.
 
Sallad finns,och nån ostskiva tror jag.
Låter ju ganska exeptionellt trist förvisso,men
ibland har man inget val tyvärr och det är ju
bättre än ingenting alls.
 
Så,tillsvidare får vi hoppas på en bättre
avsluting av dagen idag.
Iaf för egen del!
 
HEJ DÅ´RÅ!
 
 

När "Lilleman" ber om hjälp

Ganska så sent igårkväll frågar "Lilleman"
om jag möjligen kan hjälpa honom att göra
en smörgåstårta.
 
"Vaddå,nu på studs undrar jag"?
-Ja,nu svarar han.
-Jag köper ingredienser om du säjer
vad som behövs och sen kommer jag!
 
Okej...fram med skärbräda och underlägg.
Kokade ägg i en rasande fart,och strax
därefter stod han i köket med påsen i handen.
 
-Jag ska bjussa arbetskamraterna imorr´n sa han.
 
Han ska nämligen börja på ett nytt jobb och ville
avsluta det gamla på ett trivsamt sätt,vilket jag
tyckte lät snällt och varpå jag såklart ställde upp
och var behjälplig.
 
Tror väl aldrig att det gått så jävla fort att få ihop
en smörgåstårta,men med assistans från upp-
dragsgivaren själv,roddade vi fram en helt okej
skapelse här igårkväll.
 
Nu hoppas vi innerligt att den smakar suveränt 
och att hans snart f.d jobbarpolare uppskattar
gesten.Annars får dom fanimej med den gamla
modern att göra!
 
Med tanke på att jag var helt oförberedd anser jag nog ändå att den ser
skapligt normal och ganska god ut,resten är som sagt upp till andra
att avgöra.
 
Mission completed som vi brukar säja!
 
Söndagskram och puss i nacken på er ♥ 

Men stå still då!

Det är nåt speciellt med strutsar.
Dom står fan aldrig still med huve´t
så man kan fota fejset på dom.
 
Herre gud som jag försökte lirka
och lura till mej en bra bild igår
när jag träffade dom.
 
Men näerå,det skulle fladdras hej vilt
både upp och ner.
 
Jag måste ta mej en tur till (minst),och
då ska jag ha bägge kamerorna fulladdade
så jag verkligen är fit for fight.
 
"Ville du nåt...eller"????
 
Och som dom smackade med sina munnar sen.
Där ville man varken sticka fram handen eller kameran för nära!
 
Här var det matdax,och varje gång dom böjt sej ner efter käk,så for halsarna
raskt upp så maten kunde glida ner i struparna.
 
Innanför glasrutan under värmelampan trängdes två dagar gamla små pippisar.
 
Skyltningen var det inget fel på,men vi drogs mot grillen där det doftade ljuvligt.
 
Det här plus en massa annat gott bjöds vi sen på,och har ni aldrig smakat
strutskött förr så GÖR det.Jag hade kunnat sitta tills idag och bara njutit av
den underbara smaken,så mört och SÅ jävla gott.
 
Trappan upp till logens övervåning där det stod dukat till mat.
 
Mysigt och ombonat med både infravärme och en brasa som sprakade nere i
vänstra hörnet.
 
Efter kaffet tog jag och Eva en tur ner till gårdsbutiken och handlade lite.
Köpte med mej RIKTIG korv,och den ska jag idag bjuda prinsen på.
Inga halvfabrikat där inte,hög kötthalt och närproducerat uti minsta detalj.
 
Sen tackade vi frun på gården (och mannen förstås) för en jättehärlig kväll,satte
oss i bilarna mätta,glada och mycket nöjda.
 
Hej sålänge,jag kommer snart tillbaka!
 
 
 
 
 
 
 
 

Avslutning del två,tack & hej för mej

Ikväll ska det festas rejält,och då menar
jag INTE med alkoholhaltiga drycker.
Iaf inte för egen del.
 
En bit härifrån ligger en strutsfarm,och 
där ska jag samt övriga styrelsen träffas
för att en gång för alla säja "hej då" till
marknaden vi alla haft våra uppdrag i.
 
Antar att det blir strutskött i olika former
på tallrikarna,och har jag en jävla tur,så
serveras det en kopp kaffe (eller två) efter
den sittningen.
 
Gu´ så trevligt då,att slippa bry sej om
matlagning ikväll.
Bara få sätta sej vid dukat bord och omges
av härliga typer med skratt och tjatter.
 
Måste leta fram nån trasa att svepa om mej bara,
har inte funderat än på VAD som skulle kunna
passa en kväll som denna.
 
Hade ju iof varit lite kul med en strutsboa runt
halsen,men det äger jag tyvärr ingen.
 
Ja,ja...det finns väl alltid nåt annat jag kan dra
på mej.Vi ska ju knappast gå på mannekäng-
uppvisning,och gissar jag rätt så är det ingen
som ens bryr sej om vad jag har för kläder.
 
Såvida jag inte kommer dit i bikini vill säja.
(och så kul ska dom INTE få det)
 
Näevars,nu ska jag grunda med lite fisk inför
kvällens köttfest därborta i skogsbrynet.
 
Och ni,vad ska ni göra?
Ligga i soffan och käka chips kanske!?
 
Gör det vetja,och ät två för mej oxå isf.
 
Bild lånad från nätet.
(Vikbolandsstruts) 

Cyklist på onsdagsbesök

Har ni kollat väderutsikterna för helgen?
Gör för fan inte det om ni vill fortsätta
vara lite positiva.
 
Nån futtig plusgrad och risk för snö är
vad meteorologerna förutspår.
 
Dom har ju förvisso haft helt åt helvete 
fel förr,men oftast åt andra hållet om man
ska va exakt.
 
Jag bävar och jag funderar på att dra ner 
rullgardinen tills dess att det blir strålande
sol och MÅNGA grader varmt igen!
 
Vem fan har lust att leta fram tjockjackan och
kanske t.o.m kängorna?INTE JAG iaf!
 
Igår var det dock skapligt skönt ute och solen
visade sej oxå från sin ljusa sida.
Framåt eftermidda´n kom Wille på besök,och
han hade påpassligt med sej sin springcykel.
 
Det resulterade i en timmes gårdscykling och
intag av mellis ute innan vi gick in för att leka
lite med en massa lego.
 
Det kan tyckas vara en väldigt påklädd liten herre,
men har man varit lite hostig och snorig och när
det dessutom var ganska blåsigt,så behövs det
faktiskt en tröja under jackan.
 
Har för mej att man ska svettas in våren!
 
Nåra smaskiga jordgubbar tyckte Wille var gott efter all cykling.
 
Själv passade jag på att matcha skor och jacka igår.
Vem vet hur länge jag får vänta på att använda den
tunna igen med tanke på prognoserna.
 
Bäst att passa på medans man kan alltså!
 
Herrå sålänge,nu ska jag ut en stund
och hämta lite D-vitaminer.

Man vet aldrig exakt när storken kommer!

Och just därför hade "Storas" tjejkompisar
fixat en "babyshower" som gick av stapeln
igårkväll.Helt och hållet överraskande för
den blivande tvåbarnsmamman.
 
Och tänka sej,gamla mormorn fick även hon
den stora äran och förmånen att vara med
bland ungdomarna.
 
Grillen förbereddes och tändes utanför,och sen var det bara att vänta!
 
Många korvar fanns det,men jag tog inte en enda...karaktären som sagt!
 
Det fanns dock en väldigt ivrig OCH sugen fyrbenting som var spekulant
på Willes korv och som följde hans minsta rörelse!
 
En superfin tårta hade inhandlats till lillebrors väntade ankomst.
 
Hela gänget på plats för gruppfoto med kvällens huvudperson i randigt!
 
Många fina saker packades upp,och det är väl ingen som kan missa att typ ALLT
går i en blå ton.
VARFÖR hade jag inte med mej en knallrosa overall?
Svar:det hade varit SÅ bortkastade pengar!
 
Avslutar med att tacka alla inblandade
för en mycket trevlig kväll,och för att
lilla jag återigen fick vara delaktig i den
härliga gemenskapen.
 
Att som mamma (mormor) få den förmånen,
kan inte beskrivas i andra ord än tacksamhet
och stor glädje!
          ♥♥♥
 
Nu kan storken få flyga in och landa närsomhelst!
 
 
 
 
 

"Det draaar"

Trasiga fönster med ofrivilligt korsdrag
är ju kanske inte det roligaste som finns,
inte såna som står i en garderob och har
tagits ner heller.
 
Måste man kasta såna,eller kan man 
försöka fixa till det så det fyller nån
annan funktion kanske?
 
Försöka duger ju,och vem vet,det KAN
finnas plats på nån vägg här hemma
för den "nystajlade".
 
Eller så ger jag väl bort "korsdraget".
Inte till nån "urblåst",men väl till nån
jag gillar och som kanske vill få lite
"upplysning" nånstans!
 
Men iaf,det fula,trasiga och mycket gamla
objektet har nu fått nytt liv.
Med hjälp av en nitpistol,lite tyg,hönsnät
och en batteridriven ljusslinga ser det inte
alls ut som från början!
 
Skrapade av gammal flagad färg och penslade på en grå nyans.
Endast glasrutan i nedre delen fanns kvar,så som ni ser blev det nät upptill istället!
 
Lite skirt tyg från gömmorna samt en ljusslinga pillades dit och så nåra
upphängningskrokar om man vill kunna hänga upp det nånstans.
 
Den fula plastiga batteriboxen kändes inte optimal,så jag sydde
helt enkelt en liten grå tygpåse och petade in den och resten av
sladden däri!
 
Det blev ju betydligt bättre nu än från början,och dessutom fick jag både sy
OCH måla av mej lite.
 
Nu får ni ha en skön tisdag,själv
ska jag hugga in på lite kvarg och
en STOR mugg kaffe.
 
 
 
 
 
 

Tid för eftertanke

Tänk så lite vi vet om livet.
Vi MÅSTE vara rädda om varann
och det/dom vi håller av och bryr
oss om.
 
Vi måste sluta slösa energi på sånt
som förgör oss,och vända andra
kinden till när vi känner oss illa
till mods över sånt vi inte kan göra
något åt som vi inte har del i.
 
Varför skriver jag nu detta det första
jag gör en måndag när hela veckan
ligger framför mej nästan helt orörd??

Jo,jag fick höra att en vän sedan yngre
år precis förlorat sin sambo och livskamrat.
 
Helt utan förvarning,som en blixt från klarbå
himmel inträffade det oförutsägbara och helt
meningslösa.Ingen olycka,bara sådär.
 
Jag gråter inombords och kan känna hennes
sorg och maktlöshet i den totala meningslösheten.
 
Kan inte för mitt liv föreställa mej känslan av
stå där bredvid och se livet rinna ut.
 
Vad gör man?
Hur får man kraft att fungera rationellt i ett sånt
orationellt ögonblick?
Hur tar man sej samman och andas samtidigt
som man försöker rädda sin älskade?

Och sist men inte minst,hur överlever man 
synen på näthinnan som för evigt måste etsa
sej fast?

Jag känner mej tom.
Jag känner en sån otrolig medkänsla och ledsamhet.
 
Jag önskar henne SÅ att hon tar sej igenom allt
det svåra,jobbiga,tragiskt sorgliga och helt overkliga
som just nu ligger framför henne! ♥

Så,ta hand om varandra.
Säj till era nära och kära hur mycket dom
betyder för er.
VISA med ord och handling att ni BRYR er.
Och lev NU,lev,njut och var glad för det du
har omkring dej.
För även om det kan verka för jävligt,och
säkert oxå är det bitvis,så är det dom "små"
vardagliga sakerna som faktiskt betyder mest!
 
All kärlek till er,och en extra stor kram till
min vän i hennes svåra stund.
♥♥♥
 
 

Full fart med Wille en helg i april

Här går det undan minsann.Man hinner
knappt påbörja det ena förrän det andra
tar vid.Många idéer och tankar som rör 
sej i en liten herres huvud.
 
Wille hade sin "springcykel" med sej igår,så vi bestämde oss för att inhandla
lite lördagsgodis.Vagnen tog jag med ifall benen skulle bli trötta på lille herrn.
 
Det var dock inga problem alls,snarare så
att jag knappt hann med i svängarna!
 
Makamoner,majs och torsk samt chokladsås till var beställt,och så fick det bli.
"Jättegott" sa Wille och jag bara skrattade.
 
Efter middagsvilan var det dax för en timmes cykling på gården,oj vad det gick!
 
På gräset dämpades dock farten en aning.(tack & lov)
 
Man blir lätt trött av cykling i det tempot,så lite soffmys med päron tyckte Wille
var på sin plats.
 
Sen fixade vi plättar och chokladbollar,badade
och hade en härlig lördagskväll innan det blev
dax för tandborstning och pyjamas.
 
Lite tv-tittande hann vi oxå med innan pluttungen
somnade i ena soffhörnet.
 
Idag står det visst oxå cykling på schemat,man får
ju lixom passa på sålänge vädret tillåter!
 
 
 
 
 

Goshelg

Här sitter jag och funderar på vad
Wille och jag ska göra,han kommer
nämligen hit sen och ska sova över.
 
Vädret kunde ju ha varit bättre,för det
är förstås roligare om man kan vara
ute mer än inne när det ändå ska va
s.k vår.
 
Å andra sidan kommer vi säkerligen
ha fullt upp härinne oxå,antar att det 
ska fixas pannkakor och annat lördags-
gott samt lekas hej vilt både med bilar
och i min säng som han kallar "båten".
 
Tänk om solen hade visat sej,då hade vi kunnat ta en tur till lekparken igen.
 
Det kan vi förvisso ändå göra,men
det är ju bra mycket trevligare att
hänga där utan duggregn i fejset
och gegga under skorna.
 
Jag har inga bra stövlar nämligen.
Rättare sagt,dom jag har ligger
"nånstans" i källaren och väger
multum att släpa sej fram med.
 
Nåja,nu ska torsken tas fram ur frysen,
Wille har nämligen beställt fisk till lunch.
 
För att vara helt exakt enligt hans specifika
önskemål,så är det fisk med chokladsås
tydligen!!!!
 
Vi får väl se om han tycker att den kombon
är vinnande sen.
 
Isf har han med all säkerhet ett nytt och
mycket innovativt recept på gång som
vi kan finslipa på till vår samling.
 
"Willes chokladtorsk"...det ni!
 
 

Jag tror det blir en bra dag

Idag är jag uppåt och glad.
Det var faktiskt länge sen jag kände
mej såhär positiv.
 
Det kan iof svänga jävligt fort åt andra
hållet,så det gäller att både ta vara på
OCH leva i stunden.
 
Som en extra fredagsbonus funderar jag
faktiskt på att kanske lyxa till det med en
varm macka oxå,inte bara sallad och lite
kasslertärningar.
 
Jag kan ju ha lite kassler I mackan menar jag.
Måste ta fram mackjärnet och putsa upp det,
samt fixa en svampstuvning med kantareller,
schalottenlök och möjligen lite champinjoner oxå!
 
Jag tror förvisso det lutar åt bara skinka med lite
ost i min dubbelmacka,man ska ju inte överdriva
alltför mycket så det brakar helt åt helvete på 
frosserifronten.
 
Igår hade jag som ni vet en "Mellandejt",vädret
var strålande,även om blåsten var en aning kylig.
 
 
 
Efter att vi strosat runt lite och sen avslutat med
diverse matinköp,avslutade vi med gott kaffe och
tjatter hemma hos "Mellan".
(stunder som förgyller och gör gott i själen)
 
Väl hemma intog jag en fruktansvärt försenad
lunch som bestod av,just det:keso med apelsin.
Orkade och hade helt enkelt inte lust att ställa
mej med långkok då.
 
Idag ska jag dock äta på vanlig tid,måste ju
grunda lite inför kvällens cheezy happening.
 
Fredagspuss och nyp i kinden ♥

Umgängesonsdag

Gårdagen bjöd oxå på sol,både den
från ovan men oxå i form av det mer
personliga slaget.
 
På förmidda´n satte jag mej i bilen och
tog en tur till en god vän.
 
Där pratades det hej vilt medans kaffet
fullkomligen rann ner i våra magar.
 
Väl tbk tog jag ut dom fyrbenta för lite
frisk luft och intog min enkla men mycket
goda lunch i solen.
 
Man passar ju på när vädret tillåter menar jag.
 
Strax därefter kom en liten herre som
lyssnar till namnet William,enligt hans
mor ville han åka till sin mormor för att
leka lite i parken en bit bort.
 
Vi gick förstås dit direkt.
 
Han knatade fort som bara den upp och nästan slängde sej utför.
"Kolla mormor,vilken fart" ♥
 
Lite medhavt mellanmål petade han oxå i sej mellan varven.
 
Och så fick vi sällskap av någons katt som hade vägarna förbi.
 
Hen var dock mest intresserad av sanden och hade INTE lust att prata!
 
Så Wille och jag passade istället på att gunga en stund.
 
Innan Wille skulle åka hem,roade vi oss åt att ifrågasätta "pojken" nedanför.
Han försökte vara smart och sopa undan små löv och stenar,men det enda han
åstadkom var ett inferno av damm som lade sej likt en dimridå och som dessutom
gjorde grannens fönster under TOTALT grå!
Vatten,man måste ha lite vatten så det INTE yr som fan.
Intelligensen där verkade dock fattas helt & hållet.
(OCH det sunda förnuftet som tydligen oxå sopats undan)
 
Men,i det stora hela var vi iaf mycket
nöjda med veckans onsdag,vad dagen
idag har att erbjuda vet jag inte i helhet.
 
Den kommer dock till viss del att fyllas med
"Mellanträff",för dit ska jag nämligen om
ett tag för umgänge.Och känner jag oss
rätt kommer det bli en hel del kaffe oxå.
 
Ingen dag utan Gevalia,det är ett som är
både säkert OCH självklart!
 
 
 
 
 

Det här med matvanor

Det är faktiskt ganska märkligt hur snabbt
man ändå kan komma in i nya rutiner och
vanor när man väl tar sej i kragen.
 
Nu var det iof drygt fyra månader sen jag totalt
ändrade min kosthållning,men ändå.
 
Som jag avskydde tanken innan jag satte planen
i verket,hittade på ursäkter till mina dåliga matintag
och tänkte: nästa vecka,eller kanske sen,DÅ börjar jag!
 
Det är lätt att hålla sej kvar vid det gamla inrutade
eftersom det känns tryggt och det man verkligen
behöver göra känns skitjobbigt.Men i själva verket
sabbar man ju bara hela tiden.
 
Nu är det förvisso inte första gången jag "skärpt"
till mej i den här frågan,men lik förbannat KÄNNS
det varje gång som om det är den första.
 
Som att man måste delta i nåt triathlonlopp utan
att ens ha sprungit 10 meter eller vet att vatten
faktiskt är riktigt vått....och kanske kallt!
 
Nåväl,nuförtiden ser jag fram emot att få äta,och
jag försöker verkligen variera mej,även om det
ofta blir så att jag tillfälligt "snöar in" på vissa
saker under korta perioder.
 
Igår åt jag lyxig lunch,i mina ögon sett iaf.
 
Blandsallad,surimisticks,nåra kräfstjärtar och kokt torsk!
Maj gad så gott,och inte känner man sej sådär däven efteråt heller.
Bara mätt,belåten,glad och nöjd!
 
Idag står det lättlunch med keso och
apelsin på schemat,vad det blir till
kvällsmat är icke planerat.
 
Kanske lite kassler,sallad och en knäcke-
macka med ost.jag är sällan vrålhungrig
på kvällarna längre.
 
Och vad dom 100 dagarna utan onödigt socker
beträffar,så är dom redan över och förbi.
MEN,för den skull har jag INTE börjat äta vare
sej snask eller fikabröd.
En liiiten ruta riktigt mörk (85%) choklad däremot,
det har jag unnat mej till kaffet nåra ggr.
 
Mer än så får jag inte i mej utan att bli spyfärdig.
Kroppen säjer ifrån,och det är ju för väl att den
fortfarande funkar så pass bra iaf.
 
Over and out för nu,kaffet väntar!
 
 

När livet sakta återvänder

Det är nåt speciellt med första riktigt
värmande vårsolen.
När man känner hur den lixom väcker
liv i varje por och man inte kan få nog.
 
Gårdagseftermiddagen spenderades nämligen
vid kav lugnt vatten,med lite kaffe,fiske och
en älskling som sällskap.
 
Jag ville stanna tiden,men som ett mejl i 
inboxen blev det kväll och vi var tvungna
att åka hemåt.
 
Bjussar på lite härliga bilder från igår.
Bilder som jag etsat fast i själen som
ett vackert minne.
 
Och hörrni: ta vara på dagarna och njut
i fulla drag,man vet aldrig när det blir
vinter igen!
 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
Min fiskeprins har verkligen fått mej på kroken! ♥♥♥

En hel näve måndagslycka

Veckan kunde väl inte ha börjat bättre.
 
Solsken och fågelkvitter,kaffe och lite
mera kaffe,som följdes av besök i trippel-
uppsättning.
 
Först kom "Mellan" med morgonbussen,
och naturligtvis hann vi få i oss varsin
mugg kaffe innan det traskade in ytterligare
ett par.Nämligen "Stora" & Wille.
 
Ännu mera kaffe och så lite lek förstås!
 
Alltid lika trevligt med sällskap i köket.
"Lilleman" hade faktiskt oxå varit "med" en stund
innan via Facetime,så full pott kan man säja.
 
Innan dom for blev det lite spring i gräset,Cindy ville dock inte jaga Wille,tvärtom!
 
En stunds fokuserad balansgång är bra för kordinationen ♥
 
Och vem blir inte glad av nåra små handplockade blommor?
Mormor såklart!
 
Tack för idag raringar ♥ nästa gång ser
vi till att lillebrorsan aka morbror är med oxå!
 
 
 
 

Utgifter och sånt!

Idag hade jag tänkt få bilen fixad.
 
En god vän vars son är en jävel på
fix och lagningar,ja det mesta som
rör bilar,har lovat se över mina bromsar
framåt middagstid.
 
Jag HOPPAS verkligen att det är rätt
grejer jag införskaffat,så att jag slipper
huvudbry ett tag framöver.
 
Inte nog med att delarna inte är gratis,
jag insåg dessutom att det här är månaden
då typ ALLA större räkningar dimper ner
och lägger sej som en tät matta ovanpå
den som redan är limmad.
 
Man kan ju gråta för mindre lixom!
Det blir iof inte bättre av att böla,tror
ju knappast att det singlar ner tusenlappar
i brevinkastet bara sådär.
 
Var sak har sin tid,och sommaren som
förhoppningsvis kommer lär få spenderas
hemmavid utan nårasomhelst större ut-
svävningar åt nåt håll.
 
Det kunde ha varit värre,det kunde ha kommit
en miljon utgifter till.
Och vaddå,jag har ju tak över huve´t iaf.
OM det skulle bli en regnig sommar menar jag!
 
Roligare bild än trasiga bromsskivor är denna.
 
Tänk att det är exakt 3 år sen jag stod med det
här färska lilla knytet på armen.Då var han inte
ens en vecka gammal.
Snart står jag förhoppningsvis med "lillebror"
på liknande sätt,och undrar hur i hela friden det
gick till.
(ja,jag vet ju hur dom tillverkas och så,men ändå)
 
Söndagskram från "tom-peng-pung"!
 
 
 

Upside down

Så jävla trist då,att jag inte har ett
skit att skriva om.
Iaf inget av värde eller som är det
minsta kul att läsa om.
 
Senaste dagarna har jag t.ex kräkts i
munnen så fort jag gått utanför dörren.
 
Det har luktat gammal matbespisning
och doften lixom tränger in i varje por
av kroppen.
 
Jag hatart,och slungas tillbaka i tiden
när man satt i matsalen och vägrade
äta upp den snuskigt äckliga leverstuvningen.
 
Jag minns så väl den gången jag fick sitta
kvar HELA matrasten,alla andra lämnade
borden och där satt jag och petade i riset
som simmade i den stinkande sörjan.
 
En lärarinna i klassen under mej spände
ögona i mej och sa:
"du sitter kvar tills du ätit upp,man MÅSTE
  äta lite av allt och prova"!
 
Ameh vafan,jag kunde inte för mitt liv ta
dom där vidriga leverbitarna i min mun.
Den där spykänslan som växte sej större
och större och hulkningarna som kom
helt oförberett.
 
Hon stod kvar,hon bara stod där lärarinnan
med blicken fastnaglad i mej,märkbart irriterad
över att inte kunna gå direkt till lärarrummet med
och sin efterlängtade kopp kaffe.
 
"Det är väl inte så farligt sa hon".
"Du tar ett par bitar så jag ser att du försökt,
och sen kan du gå"!
 
DEN ångesten,den våndan och det äcklet jag
upplevde då får det att vända sej i magen på
mej nu med.
 
Efter 35 minuter ungefär,stoppade jag in en
leverbit (utan sås) i munnen,tog en stor klunk
mjölk och försökte svälja.
 
Jag hann inte ens få ner det halvvägs i strupen
innan jag fort som fan rusade ut på toaletten
och kräktes upp det.
 
Som jag hulkade och som jag grät.
Man KAN inte tvinga nån,rättare sagt man
SKA inte tvingas till nåt som är vedervärdigt.
 
Jag glömmer det aldrig,och jag glömmer heller
aldrig den lärarinnan,även om hon aldrig hade
min klass.(tack och lov)
 
Blir jag påmind av den händelsen när jag känner
doften i min trappuppgång?
Svar JA!
 
Blir jag påmind av lärarinnan inte bara via dessa
lukter?
Svar JA,JA,JA.
För ironin i det hela är att hon bor bara ett stenkast
bort härifrån,så jag ser henne både nu och då!!!
 
Ska jag vara helt ärlig ser jag bara en stor klump
leverstuvning,och hade jag inte haft mina "spärrar",
då hade jag varje gång gått fram och kräkts i hennes
ficka rakt upp och ner!
 
Och jag hade TVINGAT henne gå runt med spyan
inte bara en kvart utan minst en timme,enbart
får att man måste PROVA.
Prova för att det inte är så farligt.
Om det är äckligt,DET är en HELT annan sak!
 
Trauma,ett jävla mellanstadietrauma som
gör sej påmint,det är vad det är!
 
 

An ordinary friday

Förr åt jag bara mat på fredagar.
Och då menar jag riktig,lagad mat.
 
Det var på fredgarna magin stod i
centrum och man unnade sej det
där lilla extra.
 
Annat har det varit det här året.
Jag startade 2016 med att äta rätt
och försöka komma in i ett mönster
som gjorde att jag mådde bra.
 
Och vet ni,jag saknar varken onödigt
socker ELLER en halv burk béasås
på tallriken till det eventuella köttet.
 
Potatis,ris och mjukt bröd är oxå väldigt
sällan förekommande numera.
 
Idag har jag iof förberett en paj till kvällen,
men den ska inte jag äta av,den ska prinsen
bjudas på!
 
Själv ska jag äta sallad med blomkål i och
sen toppar jag det med lite kassler i tärningar
och kanske för att lyxa till det,lite ost on top.
 
Och VATTEN i glaset,det ni!
 
Fredagsvinet då kanske ni undrar.
Jo det kan jag tala om,jag har inte tagit en
droppe sen jag vet inte när.
 
Först och främst ville jag inte slösa onödigt
socker och envisa kalorier på sånt,men den
största anledningen till att jag inte behöver
den drycken är att det inte smakar speciellt
gott just nu.
 
Och då är det ju ännu mer onödigt att slösa
kosing på....visst!
 
I sommar kanske jag testar ett glas eller två,men
jag tror redan nu att det inte kommer bli värst
mycket av den varan då heller faktiskt.
 
Snacka om win win!
 
Jag unnade mej en ny bikini istället,om jag kommer
visa mej i den är en helt annan historia,men fin är den.
(tycker iaf jag som sörjt min förra som var liknande)
 
Som sagt,en ordinary friday UTAN matkoma
och dåligt samvete över att ha kastat i sej
fulsocker och en ocean av béasås.
 
Våren och sommaren kan komma NU,
för jag behöver ingen korsett som håller
upp ALLA valkar.
Dom som finns kvar är jag stolt över och
bär med stolthet.
Dom är nämligen beviset på att jag levt
men oxå valt att leva bättre!
 
Kram på er! ♥
 
Bikini med klös! 

Oväntad men ack så glädjande hjälp

Bäst som jag satt här med huvudbry och
dom jäkligt trista extrautgifterna och funderade
på HUR i helsicke jag skulle kunna lösa det,så
uppenbarade sej en enorm hjälp i nordväst.
 
Varenda krona man kan spara är ju som ni
kanske vet guld värd,och som en skänk från
ovan fick jag ett samtal som gjorde mej mer
varm i hjärtat än ett högtryck från Ryssland.
 
Ett Ex sen år tillbaka (och tillika mina döttrars far)
erbjöd sej att överlåta sin generösa rabatt på
en av stan´s bildelsfirmor.
 
Euforin över att slippa få ihop kosing till
ordinarie prisbild fick mej att ta ett glädjeskutt.
 
Man blir rörd och glad i hela kroppen.
(och det vill inte säja lite)
 
Det ljusnar i tunneln,och även om det är lång väg
kvar tills det går ihop sej,så är detta en otroligt 
bra,överraskande och MYCKET värdefull hjälp
på den "vandringen".
 
Stay positive och kämpa på,
det är min paroll!
 
 
Ser ni ljuset!?

Det ljusnar i öster

Säja vad man vill om huvudbry och penning-
bekymmer,men så värst länge är det INTE bra
att må dåligt över sånt man inte kan ändra på.
 
Man får helt enkelt fokusera på roligare saker
OCH inbilla sej att det löser sej på nåt sätt,
hur vetifan än,men som sagt:oro gör ingen
gladare i längden.
 
Det som däremot INTE oroade mej ett dugg igår
var värmen som helt plötsligt lade sej som ett
varmt fleecetäcke över axlarna.
Som jag njöt ute i solen,för att inte tala om hur
skönt hundarna tyckte att det var.
 
Dom ville inte gå in!
Knappt jag heller faktiskt,inte förrän det sög till
rejält i kaffetarmen och jag inte kunde hålla mej
från bryggarn längre.
 
Och så är det nåt speciellt med ljuset.
Om man betänker att det hade varit december när
räkningarna och dom oförudsedda utgifterna hopat
sej,då hade det känts fan så mycket jävligare.
 
Än kan det hinna regna manna från ovan och än
kan det uppenbara sej ett starkt ljus i tunneln.
 
Det gäller bara att ha is i magen och solsken i blick.
Jag vägrar sluta hoppas,och har jag en oförskämt
stor portion tur,så KANSKE jag drömmer om turnummer
lite random som hjälper mej på taven.
 
Vem vet!?
 
 

En utgift kommer sällan ensam

Ja jävlar i min tomma lilla låda som
det kan bli ibland!
 
Inte nog med att bilförsäkringen alltid
kommer som ett oönskat och jävligt
deprimerande brev på posten,nu måste
oxå bromsskivor OCH bromsbelägg
bytas...omgående.
 
Utgifter som gör att sommarens eventuellt
små och korta strapatser nu brinner inne.
 
Nån lottovinst verkar ju inte va i antågande
och att försöka "sälja sej själv" är oxå helt
uteslutet faktiskt.
Det funkar inte alls med tanke på både ålder
och inte minst stadiet kroppen befinner sej i.
HELT igenpluggat om man säjer så och uttrycker
sej lite fint!
 
Jaha och nähe med andra ord.
 
Det kunde iof ha varit mycket värre 
(mitt favvouttryck btw),det kunde ju ha varit så att
hela karossen hade behövt bytas,OCH eller dessutom
ha lackats om.
 
Nu måste jag va lite fiffig OCH smart,försöka få in
lite kosing s.a.s!
 
"Alla bäckar små" som det så gulligt brukar heta.
Så jag börjar väl i "skaparänden" och försöker bli
av med det som står och till viss del samlar damm.
 
Och så håller jag tummarna för att det förhoppningsvis
trillar in nåra ören som kanske blir till kronor.
 
"Hej tisdag",ge mej en överraskning i form av
lite plus på kontot va!  :)
 
HÄR kan man kika in och om man vill göra mej
JÄTTEGLAD såhär i superjobbiga tider ;)
 
 

Liten blir stor

Det blev ett väldans trevligt kalas igår
när Wille firades på 3 årsdagen.
 
Paket,tårta och många skratt.
Sen bad den lille jubilaren själv om att 
vi skulle sjunga för honom,och det gjorde
vi naturligtvis.
 
Den elektriska tandborsten var han förstås tvungen att testa direkt,och den funkade!
 
Morbror hade gjort ett jättefint grattiskort som låg på en back full med leksaker.
 
Smörgåstårtan hann jag få klar i tid,och det var ju tur så gästerna fick nåt att äta.
 
Den passade perfekt där på köksbänken innanför bilvägen.
 
Blixten mcqueentårtan bytte sen plats med den när det blev dax för fika.
 
Bilar lastade med fikabröd.
 
OCH chokladbollar på lastbilsflaket!
 
HURRA!
 
Stora,fina födelsedagskillen min ♥
 
♥♥♥
 
Kalaset avslutades sen med att Wille testade nya såpbubblemaskinen ute,och
gode tid så många bubblor det kom.
 
 
Kram och tack världens finaste födelsedagskille,tack för att vi fick komma på
det härliga OCH goda partajet igår ♥♥♥
 
 
 
 

Idag är det verkligen ingen vanlig dag....

....för idag är det Willes 3-årsdag!
 
Jag fattar inte vart tiden tagit vägen.
Tycker inte det var länge sen han
var bebis och låg där nyfödd i sin
säng med gröna gosefilten.
 
Och så helt plötsligt (typ) har det gått
tre år och han är en högst medveten
och alldeles speciellt enastående liten
pojke med alla glimtar som finns i ögona.
 
Hade man vetat att det skulle vara så underbart
att få barnbarn,så vete i tusan om man inte 
börjat med dom istället för egna småbarnsåren.
 
I vilket fall somhelst,så ska jag se till att slå
in nåra små paket och dessutom ska smörgås-
tårtan jag lovat fixa iordningställas.
 
Det senare tar ju sin lilla tid,så det kanske är
smartast att börja i den änden.
 
Kalasdax i stort miniformat är vad som står
på dagens schema som sagt.
 
Eller för att vara exakt:
"Blixten mcqueen-party som födelsedagsbarnet
själv har bestämt att det är!
 
GRATTIS världens bästa OCH finaste Wille,med massor av kramar från
mormor och "Jejje" ♥♥♥ 

Fredag med "Mellandejt"

Framåt eftermidda´n igår hoppade
jag in i bilen med helkassa broms-
skivor och rullade in till "Mellan".
 
Vi valde verkligen en bra dag att åka
runt i all helgtrafik med köer och damm.
 
Att påsklovet sjöng på sista versen gjorde
knappast saken bättre,men vi höll humöret
uppe hela tiden iaf.
(såna är vi när vi VILL)
 
Strosade runt i lite butiker och för en gångs
skull unnade jag mej faktiskt en väska.
 
Jag har iof nåra stycken med fransar,men den här modellen
är lite mindre och passar perfekt när jag slipper släpa med
mej halva "säkerhetsavdelningen" när jag ska utanför dörren.
 
När vi så krånglat oss ut bland alla puckon
som har svårt att uppföra sej på parkeringar,
avslutade vi vår dejt i solen hemma hos henne.
 
Och som vanligt efter att ha fixat
maten och käkat,slumrade jag in
i ena soffhörnet och vaknade med
mascaran som en klump i ena
ögonvrån.
 
Idag lördag ska förberedas smörgåstårta
till Willes stundande 3 årskalas imorrn.
 
Hade ju hoppats på varmare väder eftersom
bilen behöver tvättas,men det får vänta tills
imorron tror jag.
 
Mera kaffe och fram med "tårthumöret" är
det som står på schemat nu,hur det kommer
gå återstår att se!
 
 

Är det april så ÄR det!

Med tanke på att bilen fick på sina
sommardäck igår,så kommer det
ju knappast som en chock att snön
vräker ner idag!!!
 
Eller det faktum att det faktiskt är 
första april.
 
Vilket jävla skämt...på riktigt!
 
Nåja,snön är väl en sak,den försvinner
förvisso lika snabbt som den kom,värre
är det med mina bromsskivor bak på bilen.
 
Aj,aj,oj vilken förbannat trist syn!
Och dubbel-AJ och fan och helvete
för det kommer kosta sura pengar 
att fixa skiten oxå!
 
Pengar som jag INTE har!
DET var iaf inget aprilskämt kan man
ju lugnt påstå.
 
Det är i såna här oförutsedda lägen jag högt
önskat att det skulle komma nån avlägsen icke
känd och jävligt rik Amerikasläkting på visit.
 
"Hello,ajm your relative and ajm SO glad to
say that there´s A LOT of money for you to get"!
 
Typ nåt sånt och sen är pissiga penningbekymmer
ett minne blott!
 
Men iaf,det lär ju aldrig hända eftersom ingen
av mina släktingar häromkring typ varit utanför
sockengränsen,än mindre landgränsen!!!
 
Jag hängde iaf med Wille ett tag igår,så jag får
leva på det,OCH idag ska jag dejta "Mellan". ♥

Vad bromsskivorna på bilen beträffar,så får
jag väl gott slicka på det spåriga stålet och
gråta en skvätt.
Nåt bättre vet jag inte just nu.
 
Inte mer än att det kunde varit värre...
...det kan det alltid.
Iaf oftast och det är ju en tröst i sej!
 
Fredagskram på er ♥
 
Torsdags-Wille ♥♥♥ 

RSS 2.0