Tack för veckans fredag

Om man nu överhuvudtaget ska glädjas åt
nåt den här årstiden,så torde det väl i mitt
fall vara att solen skiner,för fy fan så trist
allt blir när molnen är blytungt grå och 
vinden letar sej in under skinnet.(som idag!)
 
Men igår var det en såndär krispigt solig dag,när
morgonen och förmiddagen visade sej från
sin allra vackraste oktobersida.
 
På lätta fötter (ej att förväxlas med lättfotad),tog
jag med mej kameran för att se om jag kanske
kunde knäppa nåra trevliga bilder.
 
Väl hemma i värmen igen tog jag ur minneskortet
och lade in bilderna i datorn,för att sen stoppa i
det i kameran igen.
Givetjävlavis slant det ur näven och ner i ugnsluckans
minimala springa för att sen hamna där jag först inte
hittade det.
Inte förrän jag kollade andra gången i lådan längst ner
fick jag syn på det,men då hade det klämts mellan nån
satans spärr och såg ut som en bucklig pariservåffla!
 
Tack som hjärtligast lixom.
Ett 32 GB´s minneskort som demolerat flinade åt mej.
 
Men,som den händiga kvinna jag trots allt är,så tog jag
fram superlim,fil och tving för att åtminstone TESTA ifall
det kunde räddas såpass att jag fick i det i kameran och
kunde kolla om jag missat nåra bilder till "sparamappen"!
 
Och tro´t eller ej,men Majso fixade till det.
Nu måste jag bara fixa ett nytt så jag har,och 
i fortsättningen pillar jag tbk minneskortet en
BRA bit IFRÅN spisen.
NOTE TO SELF!!!
 
Man BÖR ju lixom lära sej av sina misstag
har jag hört!
 
Eftersom jag missade fullmånen på
torsdagskvällen så fotade jag den
iaf igårmorse.
 
Rimfrost och sol,vilken härlig kombo.
 
En utblommad maskros klädd i frost
blir ett naturens konstverk.
 
I somras satt här shortsklädda fotbollsspelare.
Igår hade bänken intagits av kristallaget.
 
"Den som inga byxor har,han får gå med rumpan bar".
Eller om vederbörande kanske agerat streakare och
inte hann få med sej byxorna.
 
Löv it!
 
Tur att man inte vet VAD som ska hända(minneskortskläm),
och tur att man ändå har lite koll på fågelarter.Annars hade
jag lätt såhär i efterhand kunnat tro att det var en "olyckskorp"
jag fotat.
Nu var det ju bara en helt vanlig kråka som spanade på mej
hög upp i trädet,så jag stannar vid det.
 
Idag lördag har jag dock bara sett solen
en ytterst kort stund.
Men,det är åtminstone inte snöfall och
minusgrader,så man får väl glädjas åt
det lilla när man inte får det i större format!
 
 
 
 
 
 
 

Tack Britt!

Just det,tack Britt för ljuvliga dagar
och även ett par kommande såna.
 
Man kan ju inte annat än le med hela
tarmsystemet,hjärnbarken och i högsta
grad huden som fått ljumma vindar att
dansa samba från topp till tå på den.
 
Lite som en smekning med Portugalsmak
skulle man kunna säja,och det är ju inte
alls fy skam,tvärtom!
 
Nästan så man vill vråla som Ronja och
försöka gå ner i spagat fastän man vet
från början att det är stenkört.
Med spagat alltså,vråla kan jag utan problem.
 
Imorrn kanske jag t.o.m river fram brassestolen.
Jag menar varför inte lixom.?
 
Förvisso borde jag fortsätta röja ur köksskåpen
eftersom det är högst troligt att det dröjer 15 år
tills nästa röjryck infinner sej,å andra sidan vet
man ju stensäkert att det sommarliknande vädret
försvinner in i höstdiset igen lika snabbt som det kom,
och därför finns det INGEN tid att förlora på tråkgöra!
 
Näevars,det vore ju korkat som fan att INTE
njuta så mycket man kan nu.
 
Idag passade jag på att fylla minneskortet med
lite bilder ute,och efter det har jag börjat vandra
i bredbands och tvdjungeln.
Jag har nämligen inte gjort annat än skjutit upp 
det här med fiberanslutningen,för VAD och VILKA
leverantörer ska man välja,och vad blir mest och
bäst i slutändan?
 
Att det skiljer nästan 1000 kr per år beroende på
vilka bolag man vänder sej till trots att man får exakt
samma tjänster,det är DET som helt enkelt får bli
det som avgör.
 
Tusen spänn kan jag använda till roligare saker än
att ha tv OCH bredband inom samma leverantör.
Det slutliga kruxet och den största frågan jag ställer
mej nu är:
HUR mycket strul ska jag vänta mej innan allt funkar
som det ska?
För strula KOMMER det göra,det är fan mer en regel
än undantag.
(sa hon som är vis av erfarenhet)
 
God söndagsmorgon byn!
 
Nåra ballerinakjolssvampar...eller nåt sånt.
Ser iof mer ut som såna där medeltida veckade
kragar ni vet.
 
Vackert med vattendroppar.
 
En svampkoloni.
 
I det lilla bor det stora.Fast jag vill ändå
inte BO i en svamp,även om det som här
säkert räknas som kedjesvampkomplex
alternativt gruppboende för seniorer.
Jag vill ha mitt eget,inte vara ihopklämd
med andra.
 
Blivande tonåringen var förstås oxå
med och fick sin dos av frisk luft ♥
 
Imorron väntar tydligen ännu varmare
väder runt hörnet.
22 grader och sol,jomantackar!
 
 

Söndagsutfykt

Nog är det väl typiskt,att när man väl
kommer iväg med sin andra hälft,då
ska det börja regna och hagla!!
 
Vi hade sett framför oss en trevlig liten
utflykt i eftermiddagssolen,och nog sken
den oxå men inte på oss.Den hade lixom
stannat kvar hemma och istället parkerade
sej ett stort svart regnmoln precis där vi
stannade med bilen.
 
Bara att sitta kvar i en kvart eller så och höra
hur regnet smattrade mot taket för att sen av-
lösas av en hagelskur oxå.
 
Nästan så jag tror att mitt klimakterietillstånd
även drar till sej lokala väderavvikelser.
 
Vi fick iaf knappa tjugo minuter med skapligt
uppehåll och kunde gå ur bilen en stund.
 
Rent bildmässigt kan man ju lura
både sej själv och er till viss del
genom att bara fota det som ser
riktigt angenämt ut.
 
Sålänge solen delvis tittar fram går
det väl an,men fy fasen som jag inte
gillar grå och äckligt nedstämda moln.
 
En liten fjäder på flykt symboliserar
ganska bra både vädrets och humörets
förgänglighet och varierande tillstånd.
 
På hemväg åkte vi rakt mot nästa skur
och borta i norr sågs delar av regnbågen.
 
Som vanligt går det inte att återge på
bild dom skarpa färgerna och dess
dallrande spektrum,men å andra sidan 
har väl dom flesta av er upplevt och sett
en regnbåge IRL ett flertal gånger.
 
Imorron (läs:idag eftersom det bivit måndag)
väntar en sprillans ny vecka.Redan vecka 39
och jag vägrar att ens tänka på hur kort tid 
det är kvar tills den där gubben med vitt skägg
som hoar dyker upp.
 
Jag vill ha sommaren tillbaka,för det krävs så
förbannat mycket viljestyrka och extraenergi
för mej att rida igenom höst och vinter.
 
Jag ser årstiderna i bilder och när jag tänker på
november,december,januari,februari och ibland
oxå mars,då är det inga uppiggande motiv och
känslor som fortplantar sej i kropp och knopp.
 
Som jag sagt så MÅNGA gånger förr:
Jag är fan inte menad att bo i norr!
Det måste ha blivit nåt fel,alternativt 
att jag är adopterad men inte vet om det!
 
 

Helt naturlikt

Så många gånger som jag på senaste
tiden tänkt att idag ska jag minsann gå
en sväng till skogen för att se om det
möjligtvis finns nån svamp på mina
favoritställen.
 
Men dagarna har lixom flutit i varann
och inte fan har jag kommit iväg.
Igår däremot,då jäklar fick vi till det.
 
Prinsen och Cindy följde förstås med,
men hur mycket vi än stirrade ner bland
löv och grenar så hittade vi inte nåra stora
fynd av skogens guld.
 
Lite skrap på botten av påsen var
vad vi lyckades finna.
Vad som däremot hittade oss,var
dom förbannat vidriga älgflugorna.
 
Alltså,dom är så jävla äckliga att jag
vill skrika,spy och slå vilt omkring mej
i ren desperation.
 
Dom följde med in i bilen och satte sej i
Cindys päls,och när jag sen kom hem
och hade gått igenom HELA mej,så nog
fan kröp det en i håret vid tinningen iaf!
 
GAHHH,primalskrik och snuskkänslor
blandades i en ofullbordad symfoni 
ackompanjerad av mina stampande fötter
och kväljningar som inte ville ta slut!
 
Just det,jag gick ju förbi tvillingarna "Tall"
i skogen.Stod där så fint böjda åt samma
håll och trivdes relativt bra trots sommarens
extrema torka.
Good for dom lixom!
 
Enda fördelen med att inte hitta
så mycket svamp är väl isf att det
inte tar så jäkla lång tid att rensa.
 
Åh andra sidan måste man äta väldigt
lååångsamt för att verkligen njuta av
som små rackarna.
 
Blir det lika torrt nästa sommar,då måste
jag utlysa kantarellsorg här hemma,för
nu börjar det trots snålande bli ganska
ont om det jag haft i frysen.
 
För jag vägrar helt enkelt KÖPA svamp
i affären,där går faktiskt min gräns,hur
märkligt det än må låta!
 
 

Kakbak,promenader och mysiga pratstunder

Wille har ju som bekant varit på
sleepover i helgen.
Vi bakade och tog en promenad i
lördags,och efter att vi kommit tbk
somnade Wille som var lite febrig
i soffan en stund.
 
Lilla plutten då,han hade fått lite
Alvedon och det var skönt för honom
att slumra en stund.Han fick förstås 
inte sova mer än ½ timme ungefär,
och när han sen vaknat till blev det bad
och mat och lördagsgodis.
 
En stund i soffan efter godis och tandborstning.
När uret visade 22 och jag läst tre sidor ur en
bok...då sov lilla älsklingen. Zzzzz ♥
 
Tänk så duktig han är,tycker inte det känns
länge sen som han satt i barnstolen med en klutt
deg och pillade.Snart är han kanske kock eller
bagare på sitt eget place.
OM,då ska han banne mej få ta sin mormor 
till hjälp i verksamheten. ;) 
 
Skurna mjölkchokladsnittar blev
det och riktigt gott smakade dom.
Tanken var först vanliga skurna
chokladbröd,såna med pärlsocker
på (för det är en av Willes favoriter),
men eftersom jag aldrig har pärlsocker
hemma,så bytte vi recept!
 
Vi hann knappt käka frulle innan
Wille sa:"jag har en idé,vi går en promenad"!
 
Så det var bara för mormorn att bylsa på
sej varma vantar och halsduk.Wille stod
förstås redan påklädd och klar ivrigt väntande
innan jag ens fått fram min mössa!
 
Friskt med nåra minusgrader ute lunkade
vi runt och pratade om allt mellan himmel
och hav.Älskar ungars kloka funderingar
och lösningar på sånt som vi vuxna har en
tendens att krångla till i onödan.
 
Framåt förmiddagen kom så lillebror och
päronen på fika,Wille och lillebror åt lunch.
 
Imorron (läs:idag) är det ny vecka,och i mina
trakter även sportlov för alla skolbarn.
 
Kul för dom då,att det fortfarande finns en
gnutta snö kvar.Mej kvittar det dock totalt,
jag gillar ju varken kyla,skidåkning eller nåra
andra vinteraktiviteter.
 
Hej vecka ÅTTA!
 
 

Det finns undantag

Jag är ju som ni vet absolut
INTE nån vintermänniska!
 
Fy för fan som jag avskyr snö
och kyla.
 
MEN,det finns vissa undantag och
det är som idag,när solen sken på
vintriga träd och dimman på vissa
ställen låg tät som en mjuk filt över
skog och mark.
 
Det är dock jävligt klantigt,för att inte
säja oförlåtligt att inte kolla linsen innan
man fotar!
 
Ja,ja,lite skit får man väl stå ut med ibland.
 
Sagolikt och lite mystiskt!
 
Fotovänligt iaf.
 
Ser ni den lilla pricken upp mot skogskanten?
 
Det kom nämligen en ryttare i snön.
 
VACKERT!
 
Magisk eftermiddagssol som lyser
upp himlen diffust genom dimman.
 
Just det,jag snodde nåra bilder
från "Stora" oxå.
 
Det finns ju dom som trots allt
gillar att aktivera sej och att uppe-
hålla sej ute i det vita!
 
 
 
 
 
 
Vintriga gullungar ♥
 
 
 
 

Vad gör väl lite regn

Alltså,jag vet inte hur länge jag har
gått och tänkt på att vi måste dra
till skogen innan det blir för sent
att eventuellt hitta lite svamp.
 
Men har det inte störtregnat som fan
hela tiden,så har det blåst satan.
 
Idag fann jag ingen annan råd än att
trotsa vädret,för nog såg det grått ut
på hela himlen när prinsen väl kom hem
från jobbet.
 
Skyndare på sa jag,byt om nu så drar vi.
In med hund och svampkorg i bilen och
iväg for vi.
 
Tror ni vi slapp regn?
Så fan heller,efter fem jävla minuter
satt det fart att strila ner,så Cindy
liknade mer en dränkt katt än sej själv
innan jag fiskade upp en påse ur ryggan
och kunde modellera fram en provisorisk
luva åt henne.
 
Ja,ja,alla sätt är bra utom dom allra sämsta,och
faktum är att vi faktiskt hittade lite svamp till slut.
 
Skam den som ger sej säjer jag!
Nu får den ligga och torka till sej
lite tills imorr´n,då ska jag väl sätta
mej och rensa en stund.
 
 
 
Tillsvidare och undertiden är det kaffe
som gäller,man botar nästan allt med
Gevalia som ni vet,allt från blöta fötter
till vetskapen och den trista insikten om
att det faktiskt är höst nu.
Fy för den lede så jävla trist,jag hatar´t.
 
 

Orken kära vänner,orken!

Har man inte ork eller nåt att skriva
om kan det lätt eka lite härinne.
 
Men,nu är jag tbk en snabbis såhär 
på fredagskvällen för att iaf säja "hej"!
 
Hej på er.
Hoppas er vecka varit kanon,min har
varit okej,om man bortser från att det
inte går att sova och att vädret igår var
allt annat än uppmuntrande.
 
Ikväll har jag agerat hobbyfotograf med
min numera i stort sett uttjänta lilla kamera
som varken har stort objektiv eller heter
nåt fancy som eh,ja,hm..nu kommer jag inte
ens ihåg nåt namn.
 
Just det,Canon t.ex.
 
Men iaf,det blev nåra bilder på "stora" och
familjen.Hon ville ha till familjealbumet så
då ryckte gamla mamman ut.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det där var ett axplock (lite fyndigt va med tanke på miljön) av
dom bilder som knäpptes.Nu önskar jag mej SÅ en ny kamera.
(den nuvarande har tjänat sitt syfte med råge och bravur)
Jag behöver faktiskt inget stort åbäke,jag trivs så jädra bra med
den lilla jag har och haft fler av ur samma serie senaste åren,
nämligen Panasonic Lumix med Leicaobjektiv.Liten men satan
så naggande god för en lekman som jag.
 
Kram på er,imorr´n äre lördag...härligt va =) 

OBSERVERA,att jag tyvärr la in bilderna i för stort format.
Dom är INTE avkapade vilket jag ser att det efter publicering
framstår som.Nog sjunger kameran på sista versen,men DET
kan man inte beskylla den för.

Fjärde bilden ska se ut såhär:
(är nu inne och redigerar en så ni fattar)

OM jag orkar,så kanske jag fixar till resterande
oxå...en annan dag!
 
 

Kolmården igen!

Har man som vi årskort på Kolmårdens
djurpark och dessutom inte så värst långt
dit,då kan man passa på att ta sej en liten
utflykt över vattnet då och då!
 
Lite elefantaktivitetstid med olika kluriga uppgifter.
 
Fint väder hade vi igår,och det var inte bara vi som njöt uppenbarligen.
 
Passade på att slinka in på delfinshowen och vilade samtidigt min lilla rygg.
 
Sälarna såg vi underifrån när dom susade förbi.
 
Nåra av tigrarna käkade lite.
 
"Kan man få äta ifred,ELLER?"
 
Andra intog sin vackraste pose!Ståtligt värre.
 
För att sen lunka iväg och hitta en avskild plats i skuggan.
 
Skogshundarna fick mat precis då vi kom och smaskade rejält i flock.
 
Lite längre bort var det dock mindre konkurrens om steken.
 
Tyvärr var kön till linbanan typ kilometerlång
så det fick vi "hoppa" igår.Hela parken var förresten
knökfull trots att augusti gjort sitt intåg.Antar att
det var fler än vi som väntat på att solen skulle
komma tillbaka och därför passade på att åka dit.
 
På väg ut ur parken stötte vi på nåra bekanta ansikten,Wille med familj hade
oxå passat på att fara över viken för att leka och gå till Bamses värld.
 
Den här skruttungen gick barfota i mjuka sanden och slapp tömma skorna.
 
Att låta sanden "rinna" mellan fingrarna var härligt.
 
Gnida in den i håret likaså....
 
...och mysa lite med kinden mot det mjuka som sen förstås oxå fastnade i 
nästan hela ansiktet.Är man liten ska det kännas och utforskas annars kan
det faktiskt kvitta och inte lär man sej nåt heller om man inte provar sej fram.
 
Jorå,det blev en trevlig början på Prinsens
sista semestervecka.Vart dom tre övriga tagit
vägen vetitusan.Fort har det iaf gått och slappt,
skönt och UTAN stress har vi tagit dagarna som
dom kommit.

Avslutade faktiskt eftermiddagen med en fika
tillsammans med "Mellan" & "Lilleman".Där satt
vi och tjattrade med varsin hett gott kaffe."Lilleman"
hade nämligen införskaffat en sprillans ny bryggare
med nån sorts inbyggd "aromagrunka",bra blev det
och inte kallnade kaffet direkt heller.
 
 
Kram på er och grattis alla
som heter Silvia & Sylvia.
 
Grattis drottningen dårå,från
en annan drottning nämligen:
"The queen of fucking everything",
QUEEN MAJSO herself.  =) 
 
 
 
 
 
 
 

Torsdagskvällen i bilder

Nu är marmor trött.
Ja,ni läste rätt.Marmor som i mamma
och mormor,för det är precis vad jag
varit i eftermiddag och framåt kvällen.
 
Ska man va extra petig borde nog fru
komma in nånstans oxå,men jag orkar
fan inte tänka så långt nu.
Marfrumor,äsch!
 
Men iaf,det blev en snabbtur till Kolmården
iaf,man får ju passa på vetja.Dels var det ju
finfint väder och så har man ju lixom årskort.
 
 
 
 
 
 
Typ lite sådär känner jag mej!!!!
Trött,trött,trött!
 
Naturligtvis vann den här ungen "lite" choklad.(idag igen)
 
Jomenvisst,såvaremeddet!
 
Vi hörs då!
 
 

Det är så hälsosamt och stärkande i skogen

JIPPI,jag är klar med mina glas!
 
Idag är jag på gott humör och anser mej jävligt nöjd faktiskt!
 
När prinsen kommit hem från jobbet
sa jag åt honom att fort som fan dricka
upp kaffet för jag ville till skogen och 
leta efter svamp.
 
Han lyder oftast sin fru,för det vet vi ju alla,att en lydig
man är en lycklig man.Och SOM han log och nästan 
dansade fram där i skogen med Cindy på ryggen.
Naturligtvis ska ju hon vara med,det fattar ju vem
somhelst att det är roligare än att vänta hemma!
 
Det hittades nåra på allra första stället,även om det körts med gigantiska
skogsmaskiner så flertalet var förstörda.Skitdålig stil sånt där faktiskt!
 
På hemväg fick vi syn på dom här,tyvärr hade jag inte älgstudsaren med mej,
men det gjorde inte ett dugg,jag är trött på älgkött.Har typ fått det sen bröst-
mjölken och upp i till "flytta-hemifrån-ålder".
 
En bit bort stod vad jag antar ytterligare en släkting till dom ovan.
Åt så det stod härliga till,ekologiskt och allt.
 
Dom är ju ganska maffiga ändå,även om den här inte var vrålstor precis.
En fjolårskalv kanske,vafan vet jag som är född och uppvuxen på landet!!!
 
För att vara första turen får man väl anse sej nöjd,det räcker nog till
morgondagens mat,åtminstone så man får lite smak på´t!
 
Det är ju bara synd att det inte är lika kul med rensning som med plockning.
Å andra sidan blev det ju inte vrålmycket så det går nog ganska fort,jag föddes
ju lixom snabb av naturen så det lär bli en enkel match.
 
Kram och go´kväll säjer fru kantarell!
 
 
 
 

Idag blir det lite blomster

Det är inte varje dag jag slänger in
bilder på blommor numera,så idag
får det bli lite såna.
 
Jag har varit skapligt duktig trots att
det faktiskt är söndag och vilodag,men
eftersom jag har den fula ovanan i.o.m
det satans kärringtillstånd jag befinner
mej i och slumrar till vid dumma tillfällen,
så spelar det ingen roll vilken dag det är.
 
Imorron hämtas en liten tårta,och faktum
är att den både innehåller jordgubbar i viss
form samt oxå ska få nåra ovanpå.
 
Jag var lite orolig ett tag,för igår fanns det 
inte en enda röd gubbe inom synhåll i affären.
 
Jävla skit tänkte jag,och inte lär dom väl leverera
såna en söndag.Garderade mej därför med persikor
för att iaf ha NÅT som dekoration.
Döm om min förvåning när Prinsen kom hem med 
en liten låda på fm.
Glad blev jag,för nog fan känns det roligare att kunna
överlämna en tårta som önskats med jordgubbar även
om beställaren sagt att det är okej om det INTE blir så!
 
Nåväl,nu ska jag suga det sista ur söndagens kvällstimme
och troligtvis blir det både gravering och receptfnul.
 
Sov gott därute,själv har jag en nyoljad golfläkt
och slipper både höra och tro att den ska flyga
all världens väg.
Jag hör bara det dova surret och lyfter på täcket
när den inbyggda "ryssvärmen" stiger mej åt både
kropp och knopp!
 
Hej då för nu!
 
 
 
 
 
 
 
 

Torsdagsbarnvakten aka mormor´n rycker ut

Igår åkte mormor´n för lite barnpassning
när mamman skulle iväg på jobb.
 
Wille som vanligtvis är på dagis ville dock
stanna hemma och hänga med mej och
lillebror,vilket man väl verkligen får ta som
ett stort erkännande att man inte ännu iaf
är FÖR trist och tråkig!
 
Naturligtvis var Cindy med och naturligtvis
hade jag glömt kopplet hemma!
Naturligtvis började det oxå regna när vi just
påbörjat promenaden vi planerat,men skam
den som ger sej i nåt av avseendena.
 
Vi gick in en stund och väntade på solen och gjorde ett nytt försök vilket visade
sej bli en fullträff.
 
Cindy som turligt nog inte kräver så stor plats hoppade glatt ner under vagnen.
Där fick hon ligga tills alla farliga,stora och fortgående bilar var utom synhåll.
 
Sen kunde hon hoppa ur och springa runt fritt,nosa och kissa både här och där.
Och tänka sej,lillebror som inte brukar sitta still mer än nån minut (max) i sin
vagn,han sa inte ett ord.Satt fint och uppfostrat och uppträdde exemplariskt när
storebror sladdade runt och mormorn rattade vagnen på avlägsna sommarvägar.
 
Lantunge som JAG är,trivs jag bäst i öppna landskap och sommartider är det ju
verkligen fantastiskt att kunna strosa runt både själv och som här med sina
barnbarn.Visa dom olika sorters vilda blommor,gissa bajset och bara njuta i
största allmänhet av den underbara naturen.
Igår oxå med inslag av hönsskitsdoft i näsborrarna då det ligger ett stort hönseri
precis där vi går.Det tog dock inte alls nån udd av vare sej känsla eller övriga intryck. 
 
På tillbakavägen kikade vi in i stallet och sa hej till hästen som stod där.
 
Och tänka sej,vi fick även lillebror att somna en stund i vagnen UTAN minsta
knölande eller ens en suck!
Frågor på det annat än att "mormor´n got the skills"!! =)
 
Jag passade förstås på att bli serverad fika i "Villa Willekullas" kiosk.
 
Ägaren själv var på ett strålande humör och bjöd på både kaffe och ananasglass.
Tre blad kostade det och sanna mina ord om det inte varit värt fem till och med,SÅ
himla gott och trevligt som det var att fika utomhus.
 
När lillebror vaknade gick vi in,och tre
sekunder efter att vi stängt dörren kom
regnet tillbaka med full kraft.Det full-
komligen vräkte ner i över en timme sen.
 
Snacka om bra promenadtajming för en
gångs skull.
 
När mellis och ytterligare lek avklarats samt
att prinsen hämtat den fyrbenta,kom så pappan
i huset hem och tog över.
Jag styrde kosan hem för att pussa och vinka av
Prinsen som i sin tur styrde sin bil mot Sölvesborg
och månadens för honom stora höjdpunkt nämligen:
Sweden Rock.
 
Man kunde förvisso önskat att hans frus födelsedag
som är i antågande skulle varit en mer extrem höjdpunkt,
men när det gäller headbangande och decibelupplevelser
har jag tyvärr inte mycket att hämta.
 
Och ska man va riktigt ärlig så förstår jag honom.
En gammal femtioplustaggare,vafan ä dä lixom!?
Mer än bra att ha när det åskar iof,då är det ju rent
av kanske farligt med surroundsystem och andra
tekniska grejer.
 
 
Gårdagens eftermiddagshimmel.Svår att få rättvis på bild för den var mäktig med
sin diffusa men ack så coola raka regnbåge över skogsbrynet!
Jag säjer ju det,mitt land,min landsbygd,mina vyer är helt fantastiska!
 
Och snart,mycket snart hoppas jag få
hem min nyservade gamla trotjänare
vid namn REX som ÄNTLIGEN kommit
ur garderoben,jag menar källaren.
Fan vad vi ska susa runt igen och känna
livet i oss båda.
LÄNGTAR,med stora bokstäver och stor
entusiasm!
 
Måtte kommande sommarväder bli FINT
och UTAN en massa onödigt regnande!
 
 
 
 
 
 

Trevligt sällskap och annat pack!

Som ni ju vet och sett så får jag ibland
besök av en ekorre eller två här utanför.
 
Dom är tyvärr inte lika tama som dom 
min mormor hade hemma hos sej när
jag var barn,och äter ur handen från 
fönsterkarmen precis.Men vem vet,jag
kanske kan tämja dom om jag bara
lägger manken till.
 
Nu måste man iof lägga mycket tid på
att skapa förtroende och tillit,så jag
har iaf börjat med att fixa till ett litet
matställe åt dom.
 
Vad sa ni nu då?
En liten "fly thru" eller "jump by" kanske är mer passande i sammanhanget.
Röd med vita knutar,kan det locka tro?
 
Nu antar jag iof att det INTE hjälper mot skatorna att jag målade just en ekorre
på locket,men håll med om att det blev ganska gulligt ändå.
 
Nu återstår bara att se om dom vill
äta mat hos mej.Det hade ju varit 
ganska najs att kunna sitta med sin
mugg kaffe en bit bredvid och samtidigt
få lite trevligt sällskap.
 
Vad som dock INTE är lika trevligt ur
sällskapssynpunkt är getingar.
Och verkligen inte det faktum att dom
återigen valt att bygga sommarnöje
på min balkong.
 
Jag har varken lust med sällskap där
och har inte ens fått förfrågan om 
tillfällig inflytt.
 
Kalla mej gärna lite avig och taskig,men
eftersom mammagetingen tragiskt lämnade
oss igår på eftermidda´n,såg jag ingen
somhelst anledning till att bli fostermor
åt ett helt gäng småglin.
 
Dom fick helt enkelt oxå lämna mitt place.
Kan upplysa om att det rörde sej rätt skapligt
i den där barnkammaren för satan vad dom
låg trångt i sina små krypin.
 
När begravningen var avklarad kom DLV för
en nationaldagspromenad,så nu är vi på bara
ett par dagar uppe i inte mindre än TVÅ rörliga
tillfällen.All heder åt en sån som jag iaf.
 
Hade jag för tillfället varit aningen mer sexuellt
aktiv antar jag att ljumskarna inte känts SÅ
förbannat osmörjda,men vaddå,fortsätter jag
med promenader lite mer frekvent så kan jag
kanske komma igen på det området oxå.
Så tillvida att vulkanutbrotten försvinner och
psyket återgår till normalstatus vill säja!
(vissa menar ju att motion ska va bra för sånt!!!)
 
Det friskade i rejält i vindbyarna igår,lite som halv storm emellanåt faktiskt.
Fast det var vackert iaf,och det gör ju sitt till när man jobbar på flåset!
 
 
 
 

När man förvånar sej själv

Det händer inte jätteofta,men ibland
blir jag nästan rädd för mej själv.
 
Åtminstone när det kommer till att
få blixtsnabba infall och bara göra´t.
 
Helt jävla oväntat gick jag en flera kilometer lång promenad igår,wow lixom!
 
Drog med mej den här bönan,d.v.s DLV.
Hon va iof inte alls svårövertalad så det blev ju lättare för mej att fullfölja det
plötsliga blixtinfallet.
 
Dom här finingarna hälsade vi snabbt på när vi nästan var hemma igen.
Plus att vi kryssade bland skalbaggar i skogen.
 
Avslutningsvis varvade vi ner med varsin kopp kaffe och bestämde att det "nog"
kan bli ytterligare promenader framöver.Förutsatt att det INTE blåser och INTE
regnar om vi ska gå.
Nån jävla måtta på´t får det allt vara!
 
Idag t.ex blåser det INTE skönt,och jag
riskerar fan inte att få ont i örona och 
bli vindpinad om jag ska röra på mej :D

Jag är fan vuxen nu och bestämmer själv
När,OM och HUR det ska gå till och vara.
 
Och så ska man inte överdriva i början heller,
man kan lätt bli fanatisk och tappa alla s.k
gränser då...det är INTE sunt nånstans,det
fattar ju även en sån som jag!
 
 
 
 

Sjöbris och pensionärsgympa

Alltså man är ju nästan i himlen så
ljuvligt som det är just nu.
Jag vill lixom inte att väderleken ska ändras
en endaste millimeter åt nåt håll.
 
Igårkväll packade jag och Prinsen in lite
grejer i bilen och spände sen fast Cindy
i baksätet för en kväll vid vattnet.
 
Cindy hade iof inte beställt "färdtjänst",men fick det iaf.
 
Vindarna var alldeles ljumma och strök sej behagligt mot både kind och hjärta ♥
 
Vi njöt för fullt där på solvarma klippor och ville inte att kvällen skulle ta slut.
 
Flytvästen var iof inte med igår,men vi hade full kontroll och uppsikt på Cindy.
 
 
Fråga mej inte hur många bilder jag knäppte,jag kan inte få nog av svensk
sommar när den är som allra bäst!
 
Såna här ögonblick vill jag bara "frysa" i minnet och bevara för all framtid
och in i evigheten,älskar´t!
 
Äre vackert eller äre helt jävla bedårande?Svaret är enkelt,det är obetalbart.
 
Jag hade gjort lite kycklingwraps som packats ner till oss tvåbenta,och Cindy
fick en burk med kyckling och en skål vatten att mumsa på.
 
Det smakar alltid mycket mer och mycket godare att äta utomhus.
 
Nu ska man ju inte överdriva FÖR mycket,men lite naturstretchning satt inte
helt fel,förvisso var det jävligt hårt i röven att sitta på en sten men vad gör man
inte för konsten OCH bloggen!
 
Detta jävla klimakterie har fanimej beckat igen varenda por på mej.
Smidig som en blind flodhäst på lina och med ett balanssinne sämre
än en amputerad tusenfoting försökte jag iaf så gott det gick att åtminstone
få till nån slags pose!
Nu lyckades jag iof inte alls,men gudarna ska veta att jag uppbådade ALLA krafter
jag hade där och då!
Nån yogaguru lär jag iaf aldrig bli.
Men varsågoda ändå föffan!
 
Har ni sett en elefant hoppa ut från en skyskrapa nångång?Grattis till er i så fall.
Jag vågade mej knappt på ett halvmetershopp av rädsla över att mitt högra knä
skulle pajja ännu mer.
Det funkade skapligt,men det va fan inte mer än så som ni ju ser!
(tragiskt och deprimerande faktiskt!)
 
Prinsen nötte dock på med sina spinnare,men nåt är uppenbarligen inte okej
med fisket.Knappt ett halvt hugg här där han förut haft både 80 och 100 abborrar
på kroken förut!
 
Så när klockan drog sej mot 21 packade
vi ihop våra pinaler,satte Cindy i ryggan
igen och traskade mot bilen.
 
Vissa har det bra förspänt minsann ♥
 
Fy fasan så snabb han var herr fasan,knappt jag hann med att fota honom
innan han drog vidare!
 
För att inte tala om rådjuret långt bort i periferin som trots avstånd hörde
precis ALLT och lite till!
 
Slutligen hann jag dock få fram kameran i tid och fångade en rapsgäst på ett
gärde då vi svischade förbi på hemväg.
 
Resten av kvällen spenderades i soffan
med en rygg som INTE gillar hårda underlag
i form av  sten och klippor.
MEN,lite får man faktiskt stå ut med och gör
så gärna när det bjuds vackert,varmt och
alldeles underbart majväder.
 
Låt det INTE ta slut,låt mej få njuta såhär tills
i oktober...gärna  längre om det går!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Titta hon flyger (nästan) gamla människan

Bara för att man bivit riktigt stor
så måste man väl få vara lite busig.
 
Så jävla löjligt sagt egentligen,är det
nån som aldrig blir vuxen så är det
ju jag för tusan.
 
Vad jag däremot aldrig kommer accecptera,
rättare sagt kommer ha svårt för att nånsin
inse,så är det att knoppen vill mer än kroppen
klarar av.
 
Det jag kunde för trettio år sen VILL jag bara
ska funka nu med,men så funkar det tyvärr INTE!
 
Galet frustrerande faktiskt,fast man vore ju dum
om man utsatte sej för sånt man vet rent konkret
absolut INTE längre är genomförbart.
(även om det suger som fan)
 
Bara att få in gungans snöre mellan benen var ju ett halvt företag vetja!
Så jag satt där jag satt och dinglade högt upp i luften fram & tillbaka ett
bra tag.Ända tills magmusklerna inte orkade streta emot och tyngdlagen
var nåt jag knappt kunde stava till,än mindre ville beblanda mej med.
 
Här fick sej även sätesmusklerna en genomkörare.Hade jag bara fokuserat och
slappnat av lite mentalt kunde jag ha gjort nåra kniiipövningar oxå,men vafan,
man kan ju inte komma ihåg och tänka på allt.Inte samtidigt iaf.
 
Idag vilar jag ambitionerna och
dricker kaffe både ensam och med
andra,i första fallet med en fd granne
som kom och förgyllde min måndag.
 
Ikväll ska jag ligga i soffan och käka
ekologisk mango.
Det FÅR man om man varit duktig på
lunchen och bara intagit nyttiga grejer
såsom vitkål,lök,tomater,paprika och gurka.
 
Herre min skapare eller vem som nu gjorde
att jag kom till det här placet,jag har ju varit
duktig i en vecka nu och INTE överdrivit åt
nåt håll.
 
Under sker...periodvis åtminstone!
 
 
 

Njut varje minut,gör det bra och gör det mycket!

Jag är så trött på "Carpe Diem",så jag
använder hellre andra uttryck.
 
Som sagt,nu när vädret äntligen är på
min sida ett par dagar,då prioriterar jag
faktiskt att va ute mer än inne.Tids nog
är det vinter,kallt och definitivt inte så
att jag uppehåller mej utomhus mer än
om jag ska till soptunnan....max!
 
Igår bestämde jag mej tidigt för att d r a
n e r på tempot och inte införa "måsten"!
 
Cindy gjorde mej förstås sällskap.
 
Hon varierade sina platser och ställningar lite eftersom dock.
 
Här är det lugnt utanför staketet en stund,så hon slipper bli störd av förbipasserande.
 
Alla sätt är bra utom dom absolut sämsta om man säjer så!
 
Jag fick snabbesök av Benita Bagge framåt eftermidda´n.Hon flög iof iväg ganska
snabbt.Om det berodde på underlaget och landningsbanan ska jag låta va osagt.
 
Apelsin i solsken smakar extra gott och C-vitaminigt.
 
Små gräsmatteblomster gör sej oxå fina på bild.Här inklämd mellan bena!
 
Lite Snapchatting hann jag oxå med för ovanlighetens skull.
Man får inte glömma bort barnet i sej!
 
Sist men inte minst lämnade jag ifrån mej ett litet uppdrag.Innehållet kommer
från och med idag bosätta sej i Örebro och troligtvis hälls det upp en öl däri.
Kanske att det skålas oxå om Sverige vinner hockeymatchen över Finland ikväll.
 
  
Internt "kärleksuttryck" tydligen♥
(klicka på bilderna för att förstora)
 
 
Nu får ni ha en jäkla skön lördag hörrni.
Själv tänkte jag dra ihop en vinstgivande
lottorad såhär på förmiddagskvisten,ska
bara fixa lite mer kaffe så koncentrationen
är på topp.
 
Kram hela da´n säjer Majso in da hood ♥ 
 
 
 
 

Soligt varade inte länge

Efter en i stort sett helt sömnlös natt
blev jag iaf jäkligt glad över att solen
sken när första muggen kaffe intogs.
 
Det här kan bli en finfin dag tänkte jag
och tog med mej tredje muggen ut
samtidigt som Cindy fick sin luftning.
 
Inte fan va det varmt trots den gula
i skyn,för blåsthelvetet lurar ju hela
tiden i periferin som en osalig ande
som vägrar ge sej av
 
Fyrbentingen njöt iaf i fulla drag och ville inte gå in,så jag gick runt med
kameran ett tag.
 
 
 
 
 
Strax efter att jag fotat den här halvvissna lilla pärlan försvann solen!
 
Är jag förvånad?
Näe inte speciellt faktsikt,även om jag
ju hoppats på aningen fler timmars sol-
sken och lite varmare vindar.
 
Nu kan man ju inte få allt,iaf inte på
samma gång,så det är väl bara att
gilla läget.
 
Jag gick förstås in,och faktum är att
jag fick full fart i gravyrhanden.
Sjukt glad och jävligt nöjd över min
extrema fokusering kunde jag med gott
samvete käka lite sallad och naturligtvis
följdes den måltiden av ännu mer kaffe.
 
Det (kaffe alltså) är en av dom saker som
sällan eller aldrig gör mej besviken.
 
Gevalia...HALLELUJA!
 
 

Det tar sej!

Man ska fan inte räkna med underverk.
Rättare sagt så kan man ju hoppas,men
det finns verkligen inga garantier.
 
Ett litet steg i taget blir snart nåra stycken.Kan väl räkna till ett par hundra igår!
 
Solen sken över byn,men luften var lite kall tyvärr.Men,jag var nöjd,det var jag!
 
När jag skulle tända i köksfönstret på kvällen fick sen syn på fler än ett grönt blad
i krukan jag ställt där.Fråga mej inte VAD jag petat ner där för det minns jag inte.
Tror att det iaf kan vara nån äpplekärna men är långt ifrån säker på vad mer det är.
 
Det tar sej iaf och det är ju kul!
Om det blir nåt rejält av det är
svårt att sia om,men man vet aldrig!
 
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0