Medelålders samlare med planteringsfetisch

Igår fick jag ett av mina välkända ryck
och sorterade bland mina glitterburkar.
 
Alltså,det är som att botanisera i en
smågodisaffär,jag blir alldeles lycklig
i hela kroppen när jag ser alla färger.
 
Man har ju samlat på sej lite över tid!
Fram till nu har jag haft glittret i en låda,
men eftersom det är superknöligt att dra
ut och ta med lådan där jag pysslar,så
löste jag det med att stajla till en gammal
skokartong.
 
Nu kan jag enkelt och smidigt flytta
med lilla lådan och plocka det jag vill
ha för tillfället.
Fiffigt Majso!
 
Och så har det äntligen börjat ploppa
upp lite grönt i krukan.(plus nåt mossliknande)
I början på juli köpte jag en färsk ananas och
den som kanske lagt märke till det,så finns det
små,små frön i en sån.
Just såna pyttesmå petade jag ner med en
tandpetare,och sen har jag vattnat och hållit
tummarna hårt.
 
Man vill ju att det ska komma upp nåt iaf,och
det gjorde det.Helt otroligt att nåt SÅ litet kan
resultera i nåra gröna skott.
Nu återstår bara att se om dom växer till sej
ännu mer.
Vem vet,om ett par tjugo år eller så kanske
jag kan skörda egen färsk ananas.Eller så
får jag fortsätta köpa i affären!
 
 

Helt naturlikt

Så många gånger som jag på senaste
tiden tänkt att idag ska jag minsann gå
en sväng till skogen för att se om det
möjligtvis finns nån svamp på mina
favoritställen.
 
Men dagarna har lixom flutit i varann
och inte fan har jag kommit iväg.
Igår däremot,då jäklar fick vi till det.
 
Prinsen och Cindy följde förstås med,
men hur mycket vi än stirrade ner bland
löv och grenar så hittade vi inte nåra stora
fynd av skogens guld.
 
Lite skrap på botten av påsen var
vad vi lyckades finna.
Vad som däremot hittade oss,var
dom förbannat vidriga älgflugorna.
 
Alltså,dom är så jävla äckliga att jag
vill skrika,spy och slå vilt omkring mej
i ren desperation.
 
Dom följde med in i bilen och satte sej i
Cindys päls,och när jag sen kom hem
och hade gått igenom HELA mej,så nog
fan kröp det en i håret vid tinningen iaf!
 
GAHHH,primalskrik och snuskkänslor
blandades i en ofullbordad symfoni 
ackompanjerad av mina stampande fötter
och kväljningar som inte ville ta slut!
 
Just det,jag gick ju förbi tvillingarna "Tall"
i skogen.Stod där så fint böjda åt samma
håll och trivdes relativt bra trots sommarens
extrema torka.
Good for dom lixom!
 
Enda fördelen med att inte hitta
så mycket svamp är väl isf att det
inte tar så jäkla lång tid att rensa.
 
Åh andra sidan måste man äta väldigt
lååångsamt för att verkligen njuta av
som små rackarna.
 
Blir det lika torrt nästa sommar,då måste
jag utlysa kantarellsorg här hemma,för
nu börjar det trots snålande bli ganska
ont om det jag haft i frysen.
 
För jag vägrar helt enkelt KÖPA svamp
i affären,där går faktiskt min gräns,hur
märkligt det än må låta!
 
 

Ett sista "hej då"!

Igår var det många känslor som
tumlade runt i många av mina
närstående på mammas sida.
 
Vemod och eftertanke blandades
med fina,ljusa minnen men oxå
med en sorts tragik över hur vissa
människors liv utvecklar sej och blir.
 
Närmsta släkten till min morbror samlades
nämligen igår till minnesgudtjänst.
 
Hösten visade sej från en stundom vacker
och färgsprakande sida,samtidigt som en
viss kyla från kyrkan nästan bet sej fast i
både kropp och själ.
 
För hur det än kommer sej,så tror jag aldrig
att jag vänjer mej vid såna här avsked.
Allt blir så påtagligt och man slås av livets
skörhet och förgänglighet.
 
När gudstjänsten avslutats möttes vi sen
upp till en betydligt lättare stämning där
välsmakande förtäring samt kaffe intogs.
 
Ute sken solen,och fastän vinden stundom
kändes aningen höstkylig,så var vår gemenskap
därinne desto varmare.
 
Som det så ofta ser ut vid såna här tillfällen,
var klädseln mörk,dock inget krav på helsvart
även om jag för enkelhetens skull till största
del bar just helsvart.Mest för att jag faktiskt
inte äger mörkblå kläder.
 
Visst,det är ju enligt tradition att visa
vördnad genom att bära svart vid någons
bortgång,men för egen del när jag själv
viker av från min livsstig,då har jag bestämt
att klädseln ska vara glad och färgsprakande.
Gärna neonrosa eller knallorangea kreationer.
 
Det räcker väl med att själva tillställningen är
tung i sej,inte fasen ska det toppas med dämpad,
trist och murrig klädsel.
 
Och så ska det spelas klatschig och livsbejakande
musik oxå,inga psalmer i moll som sänker sej som
en stor mörk och äcklig filt över allt och alla!
 
Och den som INTE lyder den uppmaningen,den ska
jag hemsöka resten av dess jordeliv.Hur,var eller när
tänker jag inte tala om.Bara ATT jag kommer göra det.
 
Grillat och rosévin tycker jag låter bra som käk
efteråt och sen kaffe i mängder med en massa
olika sorters chokladkakor och annat mumsigt.
(himla dumt bara att man missar just det!!)
 
Och just det,min urna ja...den ska kidsen få ha
delad vårdnad om i rullande treveckorsschema.
Jag MÅSTE ju kunna "hålla ett öga" på dom
även då lixom.
 
AMEN!
 
 

När man har en fyrbent som pockar på uppmärksamheten

Det slår ju aldrig fel när man ska sätta
fart med nåt,för då sablar pockar Cindy
på min uppmärksamhet.
 
Det börjar med ett ganska tyst gnyende
för att sen eskalera i allt högre små skall.
 
Antingen är hon hungrig eller så vill hon ut.
 
Och det måste jag väl iaf säja trots allt,att det
är förbaskat bra av henne ändå,att hon säjer
till när hon vill nåt även om det ofta krockar
med mina göromål.
 
Precis nyss satt hon här nedanför
min stol och "småpratade",och vid
den här tiden VET jag av erfarenhet,
att då vill hon ut.GENAST!
 
Så nu har hon nattkissat och jag kan
fortsätta med mitt utan att bli störd.
 
Jag har förresten kommit in i en tavel-
period igen,närmare bestämt står det
"änglar" på det körschemat.
 
Idéerna tar lixom inte slut,så jag tänker
att det är bäst att köra så det ryker medans
lust och engagemang finns.
 
Det började med att jag gjorde om
en tavla som blev skitful för att jag
inte ville kasta själva canvasen.
Så snygg vet jag inte om den blev,
men den fyller säkert sin plats över
nåt fult märke på nån av väggarna!
 
Sen gjorde jag om en tavla åt
en kompis för trycket som var 
på från början lämpade sej icke
att hänga upp.
 
 
 
När grannen fick se tavlan ville hon
oxå ha en fast med annan text men
i blått oxå,så då blev det ytterligare
en ängel.
 
Inte nog med det,hennes dotter ville
ha en egen med.
 
Men den skulle vara på svart botten,så
då fixade jag förstås en sån!
 
Färgerna är dock finare IRL och
mycket mer intensiva.
 
Nu står det fem glas och väntar på
att bli omhändertagna,så det ska
jag försöka få till vad det lider.
 
Prio ett är en omarbetning skulle man
kunna säja,för en vän som beställde för
flera år sen har råkat slå sönder ett som
gjordes i en serie.Som tur var hade han
ett par till i reserv,så jag kan nu ordna
att han återigen har sex glas i samlingen.
Varje glas har nämligen en låttext graverad
och det går ju inte för sej att ha den serien
inkomplett.
 
Så vare med det.
Nu måste jag fortsätta här.
 
Sov gott eller god morgon på er!
 
 

Dagen D

Idag har iaf JAG gjort det jag har
kunnat för att påverka!
 
Men,jag ska va riktigt jävla ärlig
och säja att jag slumrade till i 
valvakan!
 
Jag har intensivstuderat senaste tidens
valspurt och verkligen suttit som klistrad
vid partiledardebatterna,men det retar mej
nåt så fruktansvärt att det alltid är och blir
pajkastning och larviga påhopp.
Sandlådelek tycker jag inte hör hemma i
vuxenvärlden.
Men det är ju jag!
 
Nu återstår bara att se OM och HUR allt blir!
 
Godnatt!

När man agerar hobbyfotograf i låtsasateljé

I måndagskväll ryckte den här mormorn
ut och passade småprinsarna när deras
föräldrar jobbade.
 
Efter lite fika för mej och knäckeätande
för kidsen,frågade jag om jag möjligtvis
kunde få testa kameran (det lät ju bra)
och knäppa nåra bilder på dom.
 
Det fick jag visst göra sa Wille,som direkt
gick till puffen (eller om den har nåt annat
mera fancy namn) och strax gjorde även
Lewi honom sällskap.
 
Man måste va satan så snabb om yrvädret
Lewi ska fastna på bild,för han är lika ofta
utanför ramarna,och ibland även utanför
rummet i sej!
 
Nån porträttfotograf som står i en riktig
ateljé lär jag knappast bli,men jag har iaf
nåra pics på killarna  som är skapligt färska,
så man får vara glad för det åtminstone.
 
Nu ska iof vi bortse från att solen sken in
med full kraft och blekte Willes ben,jag
ville lixom inte stänga ute sensommaren helt.
 
 
Blixt på och skuggor bakom,nja det var ju
knappast optimalt.
 
 
 
 
 
 
 
Hobbyfotograf som sagt,om ens det.
När jag studerar bilderna och tänker
efter light,så vore det nog bäst om jag
lät bli överhuvudtaget och enbart ägnade
mej åt gravering och annat kladd.
 
Å andra sidan har jag inte tänkt tävla
med bilderna (ha,ha,ha),så det kanske
funkar att ha dom för sej själv iaf.
 
Är inte problemen större än så ska jag
nog överleva det oxå!
 
 

Bättre lite senare än inte alls

Idag har det bjudits till försenat 23-års-
kalas hos "Lilleman".
 
Det bjöds på pannkakor med tillbehör och
efterföljande kaffe med tårta.
 
Jag ser iaf en (i soffan) som gärna
hade fått en egen tallrik.
 
Det krävdes tre bilder innan jag fick "Lillemans"
morfar aka papsen att titta in i kameran.
Skam den som ger sej lixom.
 
Födelsedagsfiraren som inte känner sej
100 % tip top hade idag skippat linserna
för att vila ögonen,och hade glajjorna på
så han såg vad han stoppade i munnen.
 
Skönt med en stor mysig säng att slänga
sej i och busa runt lite tyckte Wille och hans
brorsa."Mellan" läste i en inredningskatalog
och "Stora" vet jag inte vad hon fokuserade
på.Troligtvis lillebrodern som har myror i brallan.
 
Marsipantårta med chokladbottnar,fylld
med hemgjord jordgubbsmousse och
glasskräm smakade fint till kaffet.
 
Verkligen ingen utställningsros,men
jag är glad att jag fick till nåt med tanke
på hur lite tid jag hade efter all pannkaks-
gräddning och annat trix.
Vaddå tänker ni,var det inte "Lilleman" som
hade kalaset?
Jo,det var det,men nu fixade hans ömma
moder det som fixas kunde.Bra så!
 
Allt ljus på födelsedagsfiraren i
dubbel bemärkelse,för SOM solen
sken in genom fönstren idag.
Plus 23 grader ute visade termometern
den här första söndagen i september.
 
Tänk om det kunde få fortsätta vara
sånt här väder,gärna fram till jul och
helst tills våren tar vid igen om jag
får bestämma.
 
Det var det,nu ligger det en helt orörd
vecka framför oss.Bara att hugga in
med liv och lust,kanske göra nåra mer
valtester och studera partierna i sömmarna
så man får lite mer kött på benen inför
kommande helgs val.Om nu det är möjligt.
 
Som det är nu vill jag bara bunta ihop dom,
skicka dom på uppfostringsanstalt och själv
ta över skutan.
 
Det hade fanimej inte kunnat
blivit mycket sämre!
 
 

Show me some damn respect

Men iaf,jag besökte ju den nya tand-
hygienisten även i onsdags,och hade
då en tid kl:10.00.
 
Redan på väg upp i trappan slog den
bekanta intuitionen till,för jag gav mej
fan på att hon även denna gång skulle
vara sen.
 
När jag anlände satt det två personer i
väntrummet och ytterligare två tillkom.
Gissa vem som satt kvar sist??
Just det,JAG!
 
Klockan blev 10.05,den blev 10.10,den
blev 10.15,och DÅ kommer lilla madam
glatt gående mot mej och säjer lite käckt:
"Hej,välkommen hit"!
 
Vid det här laget var lilla jag inte speciellt
uppåt,men ansträngde mej för att INTE
gå helt bananas,så jag sa:
"visst var det väl 10.00 jag hade tid?"
 
"EH,ja,men det gick inte att få igång datorn,
och så kan det ju vara ibland svarade madame"!!
 
-Okej,men förra gången var du oxå försenad,
nämligen 10 minuter och MIN tid är minst lika
viktig som din,och då kunde du ju åtminstone
kommit ut och sagt till!
Jag hade faktiskt kunnat åka hemifrån en kvart
senare.Det är respektlöst att behandla andra såhär.
(datortjafset tror jag inte ett dugg på)
 
Skapligt irriterad och faktiskt jävligt besviken satte
jag mej tillrätta i stolen.
 
"Du behöver inte vara orolig,vi kommer hinna
i tid säjer madam när jag påpekat att JAG hade
en tid att passa.
 
EN timme var inbokad,och redan efter 25 minuter
har jag rest på mej och lagt jackan över armen.
 
När jag ifrågasatte varför det behövdes FYRA
besök á 1 timme,så svarar madam att:
"Det är för att allt ska bli ordentligt gjort och att
man inte tar bedövning i både under och över-
käke på samma sida vid ett tillfälle"!
 
-Så det är inte för att tjäna pengar då svarar jag
ironiskt (eftersom jag ju fattar att det är precis så).
 
-Absolut INTE säjer madam,jag förklarade ju.
 
"Men okej kontrar jag,om nu det som var uppsatt på
en timmes jobb gick på 25 minuter och man INTE
kan lägga bedövning uppe OCH nere på samma sida,
då måste det ju gå att lägga bedövning uppe OCH 
nere DIAGONALT samtidigt!!!
ELLER??
 
-Ehhh,jao,jo det skulle ju kunna gå svarar madam!
 
Bra där,och då har vi nu kommit ner i TRE av
dom FYRA inbokade besöken,och som faktiskt
hade kunnat bli ENDAST TVÅ!!
 
Vaddå INTE för att tjäna pengar!
Jävla ocker och ruffel & båg.
Fan vad jag INTE litar på en enda
(tandläkar)käft!!
 
Tack och hej då lixom,och JA,jag ska betala
en trappa ner.
 
SJUHUNDRATJUGOJÄVLAFUCKINGKRONOR
för 25 minuter EFTER avdragen rabatt!
Jag spyr snart i spottkoppen hos madam.
 
Tänk om man ändå blivit tandläkare/tandhygienist,
fy fan vad jag INTE lurat mina patienter då!
 
MEN,jag kommer tack vare min envishet och mitt
ifrågasättande ändå spara drygt 700 kosingar när
den här höstens följetong är över,och det är ju
alltid nåt att berätta för barnbarnen när dom blir
stora nog.
 
Hinner jag utbilda mej tills dess,eller?
För isf ska dom komma till min praktik!
 
 

Gapa stort och betala en trappa ner

Jaha ja,då har man klarat av ytterligare
två tandisbesök senaste veckan.
 
Förra torsdagen när jag kom för att träffa
min andra tandhygienist för första gången,
så var hon drygt tio minuter försenad.
 
Det började ju bra...NOT för henne eftersom
man aldrig får en andra chans att göra ett
första intryck lixom.
 
Inte ett "ursäkta mej" eller tillstymmelse
till annan förklaring!
Okej,det är den nivån tänkte jag.
 
Satte mej tillrätta i stolen och fram plockar
hon en broschyr och visar mej tändernas 
uppbyggnad och hur man borstar dom samt
hur tandlossning utvecklas.
 
Okej,tack bra.
Den broschyren har jag redan sett typ tio gånger!!!
 
Efter det färgar lilla madam in mina tänder och
läser innantill på en skala var jag befinner mej
i systemet...eller nåt sånt.Yada yada yada,gääsp!!
 
Sen tackar hon för dagen och ber mej betala
en trappa ner!
 
FEMHUNDRAFEMTIOSPÄNN!
För en broschyrvisning jag redan sett och 
lite röd färg i munnen.
 
Jomantackar,och då ska man veta att jag
har 50% rabatt på det!
 
Visserligen jobbar lilla madame på en specialist-
mottagning,men hon gör fanimej EXAKT samma
jobb som min ordinarie tandhygienist och dom har
EXAKT samma utbildning oxå för den delen.
 
Med andra ord kostar det i praktiken skjortan
enbart av att kliva innanför dörren i entréplan,
för nåt extraordinärt utfördes iaf inte i min mun
förra veckan.
Jag fick inte så mycket som en tandpetare för
den där dryga femhundringen.
 
Det är förjävligt alltså!
 
Imorron fortsätter följetongen,för jag har ju
besökt lilla madame en gång denna vecka oxå,
och då lackade JAG ur,med all rätt faktiskt.
 
Stay tuned!
 
 

Ena dagen sjuksyrra nästa tårtmakare

Det är tvära kast ibland minsann.
 
Igår när jag hade fikabesök fick jag
frågan:
"Är du känslig när det gäller sår och så"?
 
-Nja blev mitt svar,det beror väl lite på VAD
det är för sår.
 
"Ett hundbett sa fikabesöket,och jag behöver
lite hjälp med tvätt och omläggning"!
 
-Vi testar så jag och tog fram glasögon och
sårtvätt.För plåster och bandage hade fika-
gästen själv med sej.
 
Det var ju inte så att magen vände
sej ut och in precis,och tvättning
samt omläggning gick galant.
 
Om ni undrar varför såret inte sytts,så
beror det på att ev.bakterier inte kunnat
ta sej ut isf.Och här har "patienten" själv
tagit bort stripesen som först satt på,
därför ser det lite öppet ut.
 
Mission completed igår måndag!
 
Idag tisdag däremot fick jag en annan
fråga,nämligen av min son,aka "Lilleman"!
 
Han var så grymt sugen på smörgåstårta
och bad sin käraste lilla mami om hjälp 
med att fixa till en.
 
Vad gjorde lilla mamin tror ni?
Jo,hon for raka vägen i förmiddags
och handlade ingredienser till en.
Sen satte hon en sabla fart och slängde
ihop lite mackor med diverse gott i och på.
 
Som tisdagstårta och en väldigt
snabbt monterad sådan,är jag
helt och fullt nöjd med den.
Och tur var väl det,att jag var snabb
alltså,för den hade inte mer än 10 minuter
på nacken innan "Lilleman" stod i köket
och bad om kaffe och en tallrik!
 
På frågan om mami tog en bit
blir svaret:NEJ!
Men en mugg kaffe tog hon och
gjorde sonen sällskap med.
 
Tänk va,dom är förblir ens små barn
fastän dom inte bor hemma.
 
Jorå,det var väl vad jag hade att
förtälja just för tillfället.
 
Imorron väntar inte alls så trevliga
saker,det är dax för mej att ligga i
tandläkarstolen IGEN!
 
För vilken gång i ordningen efter fd
"hygienistens" satans förbannade
slarv vet jag inte.
Vad jag däremot vet,är att kostnaden
för hennes ofullbordade vård hittills
ligger på ett belopp med TRE nollor
efter två förstasiffror!!!!!
 
Det borde FAN va förbjudet OCH straffbart
att som utbildad tandis ELLER hygienist
INTE göra det man ska och dessutom ta
betalt för.
 
Vem vet hur många runtom i landet som
sitter i samma sits som jag!??

Flera tusen,minst.
Jag LOVAR,och det är förjävligt!
 
Bäst jag slutar innan alla svordomar
kommer fram i skrift!
 
Hejrå!
 
 
 

Lite shopping och lite umgänge

Det finns nog inte många saker jag
tycker är så jäkla trist,som att stå
och köa utanför en affär.
 
Eller iof,det finns MASSOR med andra
grejer som är minst lika tråkiga men
att köa toppar ändå meningslöshets-
listan i det avseende att man ändå,
oftast iaf aldrig lyckas norpa åt sej
just dom nedsatta varor man vill ha.
Åtminstone inte när det är rea.
 
Tur dårå,att det inte var jag utan prinsen
som prompt skulle köa för att försöka
få tag på JUST dom grejerna han sett
ut för en vecka sen och som nu skulle
reas ut till halva priset.
 
Golfklubbor,jomantackar så kul!
Jag traskade snabbt som attan
vidare mot skojsigare affärer,och
kom hem med en mycket bättre
och mer användbar grej nämligen
en ny stekpanna.
 
Olika falla ödets lott om man säjer så!
 
När klubb och stekpanneinköpen var
avklarade återvände vi hem en stund
för att sen sammanstråla hos "Stora"
på söndagsfika och häng.
 
"Lilleman" som gått och dragits med
en envis förkylning i veckan kände sej
ännu sämre idag,och eftersom han inte
orkade komma med men oxå för att vi
andra inte ville få ev.smitta,så stannade
han hemma vid sin dator.(antar jag iaf)
 
Alla gör sitt på olika håll,och
jag är som synes den enda med
lite disciplin.
 
Gottegrisen Lewi älskade iaf 
mormors cupcakes,tur för honom
annars hade jag blivit grymt besviken.
 
Vad Wille tänkte på här eller
om han bara kände sej nöjd
efter fikat vetitusan.Gosig ser
han ut iaf.
 
"Mellan" och Wille övade visst
på diverse cirkuskonster.Det
var ju ett bra tag sen "Mellan"
var i sitt cirkusesse,men takterna
sitter "nästan" i ännu.
Med lite övning så kan det kanske
bli en föreställning till jul!
 
Gymping och stretchövningarna fortsatte
inne i "Storas" walk in closet,men Lewi
verkade inte alltför angelägen om att försöka
härma benböj.
 
Så "Mellan" fortsatte på egen hand!
(eller med egna ben om man så vill)
 
Och så avslutade träningsgänget med
ett varmt bad för lederna.
 
Ja gott folk,det var gårdagen d.v.s
söndagen i nästan sin hela prakt.
 
Idag väntar lite tvätt och fix för min del.
Och är jag riktigt flitig med det,så ska
jag nog belöna mej med lite måleri,pyssel
och kanske ett par varv med gravyrmaskinen.
 
Den nya stekpannan kanske jag oxå inviger,
såg nämligen att det låg ett par halloumi i 
kylen,så dom kan man ju provsteka om inte
annat.
 
"Hej vecka 35,det går fort framåt nu...oxå"!

Dagens tips för Icakonsumenter

Det händer som sagt att jag skapligt
ofta handlar i min lokala butik,och
typ VARJE gång jag kollar på kvittot
så är det nåt eller nåra felslag.
 
Många bäckar små blir snart ett helt
vattenfall,och därför bör man va extra
observant och verkligen se över sina
inköp.Åtminstone anser jag det.
 
Jag har full förståelse för att det kan bli
fel ibland,men när hyllpriserna inte överens-
stämmer med priset på kvittot,och när 
produkter allt som oftast inte är rätt inlagda
i datasystemet,då jävlar lackar jag ur till slut.
 
Som förrförra veckan t.ex,då passade jag på 
att köpa ett gäng gula paprikor för kilopriset
låg på överkomliga 18 kr.
Lyckligtvis är jag uppmärksam,för när jag sen
(innan jag lämnar affären) tittar på kvittot,så
har jag fått betala 44.90 kr per kilo.
INTE ACCEPTABELT.
 
Fick naturligtvis tbk det jag betalat för mycket,
men det är tröttsamt att behöva ha det såhär.
 
Idag samma sak,köpte tomater för 19.90 kr kilot
men fick betala 24.90 kr kilot.
 
Det rörde sej förvisso inte om så många
kronor just idag,men i längden kan jag
lova att det blir många hundralappar
på ett år.(om inte mer)
 
Jag skulle kunna sitta här i stort sett
varje dag och skriva om fel priser,men
det hade ju blivit väl tjatigt!
 
Ibland missar jag naturligtvis att kolla,
när man har bråttom t.ex.Det hade jag
inte idag,så jag sa naturligtvis till.
OCH,så påpekade jag om Ica´s policy,
att NÄR man betalat fel pris så ska man
få 25 kr i ersättning.
 
Hade jag sagt till om det VARENDA satans
gång,då hade jag säkert haft en halv förmögenhet
just nu.(jävla dumt av mej att slarva)
 
SÅ,kontentan av detta inlägg till medvetna 
konsumenter om ni inte redan kollar är:
slå ett öga på era kvitton,var uppmärksamma,
ifrågasätt och kräv rätt.
Och händer det att det blir uppenbara och
återkommande felslag,säj till om/eller påminn
om ICA´S 25 kronors policy,för det har ni som
sagt rätt till!
 
Mina tomater bjöd nämligen Ica på idag,och
dessutom fick jag mina 25 kronor!
 
RÄTT SKA VARA RÄTT!
 
 

Nu vaknar kappvändarna till liv igen!

Jaha ja,så var vi inne i vecka 34 dårå,
och redan har "dom som bara älskar
sommaren" helt bytt sida och blivit
"dom som älskar hösten och längtar
efter snö och julafton"!
 
Ameh vafan äre för fel på folk,va?!
 
Jag menar,antingen är man väl en
sommarmänniska eller vintertyp,
och annars är man väl allround.
 
Snacka om att vända kappan efter
vinden och använda en jacka med
löstagbart foder.(när det passar)
 
Helt plötsligt har sommartyperna snöat
in på tända ljus,filtar över benen och 
superdupermysiga stunder i soffan.
Helst med en kopp grönt te och gärna
oxå en ingefärsshot.
Jorå,för dom vill ju kunna mysa på utav
bara fan och INTE riskera nån höst-
förkylning med halsont och feber.
 
Och så ska dom prompt "vända blad" och
starta ett nytt kapitel,för det ÄR ju så jäkla
passande och bra att göra det nu såhär när
skolorna börjat och rutinerna återgått till
det vanliga igen!
 
Jävla hycklare.(säjer jag)
 
Själv kan jag erkänna att det jag saknar mest
är värmen och dom ljusa kvällarna,och inte fan
längtar jag efter vare sej snö eller jul.
 
Fy satan så jobbigt!

Men,det finns inte mycket att göra åt saken än
att go with the flow och be jäkligt hårt att det
INTE blir en vargavinter med snödrivor in absurdum!
 
Hade jag haft tjänstefolk skulle jag satt dom på
att uträtta ALLT vad tjänster utanför hemmet
beträffar.Då kunde jag med lätthet ha sträckt mej
till att gå ut på balkongen och inte satt min fot
utanför dörren förrän maj är på ingång.
 
Skitsamma,jag är en sommartyp och that´s it,
och så vare bra med det.
 
Vi hörs!
 
Det är väl inte för intet man är född
typ mitt i sommar´n.Se bara glädjen 
i det bedårande lilla barnets ögon.
Mamman till barnet hade vid detta
tillfälle säkert uttryckt nåt i stil med:
"den som inte enbart föredrar sommaren,
är heller ingen riktig liten Majso"!
 
Så nu vet ni det!
 
 

Fredagsbrunch och skitväder

Jag startade fredagsförmiddagen med
en liten American pancakessittning.
 
Lite smått & gott och på den
en för dagen hemlig gäst.
 
Himla smaskigt att få grunda
veckans fredag med ren njutning,
för jag sket i intervallträning och
stretchning även denna dag.
 
När jag sen blickade åt väst,så
blev jag genast deprimerad över
den genomgrå himlen.Fy fan vad
den där färgskalan kan göra mej
ledsen på riktigt!
 
Tur för mej och mitt mående,att östra
sidan bjöd på fin himmel iaf.Man vill
ju för fan inte riskera att hela helgen
blir förstörd!
 
Jävla tragikomiskt ändå,att jag fortsatte befinna
mej ute ett tag till för som i ett trollslag kom regnet
all over och fullkomligen vräkte ner.
Ridå typ!
 
MEN,efter regnet kom solsken och dagen
till ära oxå en dubbel regnbåge i megaformat.
 
Jag orkade emellertid inte rota fram
sydvästen,och nåra stövlar äger jag
inte heller varpå hela regnbågen inte
kom med i bild.TYVÄRR!
 
Men fin var den,det kan jag lova!
 
 
 

Uppdrag och nedvarvning

Igår på förmiddan fick jag ett meddelande
med en fråga som löd:
 
"Hej,jag skulle bara höra om du hinner
göra mina glas klara till nästa vecka"?
 
Jag måste ha sett ut som en fullkomlig idiot,
för jag fattade absolut INGENTING!!
 
Jag hade förvisso i förbifarten hört talats
om en som eventuellt ville beställa två glas,
men när tystnaden var ett faktum,så brydde jag
mej inte mer om det.
 
Det är ju lixom inte JAG som mejlar/ringer runt
och frågar folk precis.
 
Så med andra ord blev jag aningen ställd då
meddelandet kom eftersom jag varken visste
vilka namn det gällde och inte heller modellen
på glasen!
 
Efter ett bra tags konversation,bestämdes iaf
vad och hur och allt det praktiska.
 
Bara att sätta en sabla fart alltså,ingen tid att
spilla,då beställaren även hade en önskan om
"samhämtning" med en annan person.....
...redan till helgen!
 
Eh...jaha..vi får väl se,typ och så!
 
Hela dagen har i stort sett inneburit textning,
uppmallning och förgraveringar.
Och jag kan utan att ljuga redan nu tala om att
kommande dagar lär gå i det supersmärtans tecken,
för fy satan som min rygg tar illa vid sej!
Och det även fast jag tar långa pausar och en
och tre,ibland fyra små piller för att palla.
 
Tur att jag tycker det är så himla kul,så jag
ibland anser det vara värt lite extra ont.(mycket)
Och tur,att jag har en jäkligt hög smårttröskel.
 
Nu är dom ju långt ifrån klara,men jag
har iaf kommit en bit på väg.
Jag hatar nämligen (oftast) att känna mej
stressad.Dagarna flyger ju fram i raketfart
ändå,och även om det är ett tag kvar till helgen,
så kan det ju dyka upp nåt annat än bara
munskydd och fokus på små streck.
 
En god början är alltid en start!
 
När midnatt närmade sej kände jag dock
att det var läge för "annat" pill.Ett pill som
varken väsnas eller dammar.så jag plockade
fram en av alla pyssellådor och ägnade mej
åt en stunds nedvarvning,där det inte krävdes
alltför stark koncentration.
Rena rama relaxen i natten.
 
Och resultatet av den pill & knåpstunden
blev ett litet armband.
Lagom avancerat och skapligt mycket "jag"!
(Bakning var inget alternativ för jästen var slut.)
 
Nu ska jag dricka vatten och bara njuta
av nattens lugn,ackompanjerad av min
lilla fläkt som surrar bredvid.
 
För man hade ju önskat att min inbyggda
termostat hade betett sej som termometern
i köket i.o.m att sommarhettan dragit iväg.
Men så fan heller,jag är lika het nu som då.
 
Överhettningsskyddet håller på att braka
åt helvete,så snart lär jag brinna upp.
INIFRÅN!
 
Dubbel klass 2 varning utfärdad!
 

Cykelprinsen♥

Igår ringde Wille och frågade om
han fick sova över,så en stund
senare kom han,Lewi och hans
mor & far för att lämna honom.
 
Lewi passade på att göra
sötminen innan dom åkte
hem igen.
 
När eftermiddagens cykeltur runt
i typ hela samhället var avklarad
vankades det kvällsmat.
 
Sen fixade vi och styrde lite,planerade för
dagen idag (måndag) och så bäddade
vi för natten.
 
Morgonen startade med macka
och propud.Nån mjölk ville Wille
inte ha,bara iskallt vatten så det
fick han förstås.
 
Bakning var sen länge både önskat
och planerat,och högst på listan över
godsaker stod saffransbullar,så det
fick det naturligtvis bli.
 
Nåra med russin och nåra utan.
 
Och saftigare,godare och fina
"bullar" har jag aldrig smakat.
Idag hade vi gräddfil i degen
och jag tror faktiskt att det är
ett vinnande koncept.
 
När baket var klart gav vi oss ut på
en liten cykeltur igen,och först trampade
vi till affären och köpte glass.(till WIlle)
Just det vi hade ju hunnit käka lunch oxå.
Wille beställde pannkakor med Nutella
(lite måndagslyx) och mormorn åt en
superb halloumiburgare.
 
Hann med lite lek i parken en stund.
 
Blivande brandman kanske.
 
Hem igen och fikade på balkongen.
Ganska varma efter cyklingen kändes
det skönt med en stunds vila.
 
Sen ville "cykelprinsen" ut och bajka igen
och den här gången tog mormorn med
sej ett par flaskor vatten för säkerhets-
skull,vilket visade sej var ett lyckat drag.
 
"Jag vill att vi cyklar långt sa Wille".så
först körde vi i stort sett runt på varenda
gata här,innan jag föreslog att vi skulle
vända hemåt igen.
(gamlingar får fort ont i rumpan nämligen)
 
Men se det ville den unga INTE.
Då fick emellertid tokiga mormorn
en lysande idé,så hon sa:
"Kom med här så ska vi köra en sväng
i skogen innan vi cyklar hem".
 
Wille trampade på och bland
rötter och kottar snirklade vi
oss fram.
 
"Kommer du mormor"?
Absolut,jag ska bara
fota lite oxå!
 
Helt plötsligt kom vi ut på en
grusväg och jag sa:nu fortsätter
vi här,framåt bara.
 
Och vi cyklade...
 
Och cyklade...
Och cyklade ännu mer och Wille frågade:
"är vi inte hemma snart"?

-Du ville ju cykla LÅNGT svarade mormorn,
eller var det inte så du sa? 😄
 
Jorå,det var det minsann,men han hade nog inte
trott att det faktiskt skulle bli så att mormorn
VERKLIGEN infriade den önskan,he he!
 
Nu ska man förvisso aldrig lita på just den
här galna mormodern,för då kan det sluta
på det här sättet. 🙃
 
Härligt var det iaf och augustimåndagen
visade sej bli en riktigt fullspäckad början
på denna vecka.
 
Om "cykelprinsen" somnade snabbt vet
jag inte,men om jag får gissa,så tror jag
faktiskt att han trampar lite i sömnen oxå,för
han är en riktig hejare på det här med cykling.
 
Och när man gillar nåt SÅ mycket som han,
då är det inte konstigt om man oxå drömmer
om vinden i håret och bromsspåren efter
alla tvärnitar!
 
Älskade unge ♥

Alla dessa bilder

Alltså,jag tar ju skapligt mycket bilder
både nu och då,och därmed har jag
ett antal totalt nu.
 
Varje månad görs en ny mapp på datorn
så att jag lätt ska kunna bläddra igenom,
och varje månadsslut (oftast iaf) tar jag
fram den externa hårddisken och lägger
över bilderna där.
 
Nu sitter jag och funderar på om det kanske
vore en idé att även ha en backup till den
externa bara för att va säker på att det inte
strular till sej med nåt.
 
Jag vet inte,det är ju så mycket annat jag
borde ha backup på,minnet t.ex.
 
För fy satan vad jag inte kan hålla kvar nåt
i den inbyggda hårddisken uppe i norr.
 
Jag tappar ord och glömmer namn dagligdax.
Men jag kommer ihåg oväsentliga grejer och
konstiga saker som jag egentligen borde glömt
eftersom jag oftast bara hört det en gång!
 
Men iaf,alla bilder var det.
Jag satt nämligen nyss och bläddrade lite
bland dom jag knäppt senaste tiden och det
slog mej hur lite ni egentligen får se av allt
som finns.
 
Å andra sidan skulle inläggen aldrig ta slut
och så antar jag att ni kanske inte alls ens
är intresserade av att glo på små prinsar
och helt random kort.
 
Vad ÄR ni förresten intresserade av?
Jag har ju förvisso inget kul alls att
skriva om eller lägga upp bilder på!
 
Kanske borde jag avveckla bloggen i december,
då är det nämligen 10 år sen jag startade.
 
TIO år,hur i hela friden har det kunnat gå så
fort?VA?!!!
 
Ja,ja...vi får se hur det blir.
 
Inatt slänger jag väl bara in lite bilder hipp
som happ och utan vidare diskussion eller
förklaring.Det finns inte så mycket annat
att göra.Bortsett från att jag iof kan berätta
att jag åt lite tacos förut fastän det inte var
fredag utan lördag.
 
Ni ser,inget är som det borde!
 
 
 
 
 
Perfekt marängsmet.
 
Wille fick mormorn att köpa varsin t-shirt
till  bröderna på Kolmården i juli.
 
 
 
 
 
 
Åska i augusti på natten!
 
Åskhimmel klockan 2 en augustinatt.
(om än med dålig skärpa)
 
 

Torsdagsrelax och fredagsfix

I torsdagskväll spenderades nåra
timmar vid vattnet med mat och
lite kaffe.
Luften var varm men inte påträngande
och vattnet så varmt att man inte kände
minsta obehag av att sticka ner fötterna.
 
Igår byttes vattenläge mot stadshäng,för
"Mellan" investerade i ny säng,så vi passade
på att fika och hänga hos henne ett par timmar.
 
Idag har vi lördag vilket för mej just nu
innebär ensamtid då prinsen spelar golf.
 
Inte för att jag fattar varför man prioriterar
att stressa med morgonkaffet redan klockan
sju för att hinna packa in i bilen och åka,men
som sagt:smaken är som baken!
 
Håll till godo,här kommer lite bilder.
 
 
 
 
 
 
 
 

Utan trassel med gott i frysen

Jag är så jäkla trött på trassel och sladdar
när jag ska lyssna ostört på mobilen.
Man svär och irriteras över att den där
förbannade sladden tamme fan alltid
knölar in sej där den inte ska vara.
 
Så jag beställde helt enkelt "In ears",och
idag kom dom med posten.
 
Det skulle visst laddas via USB först,och
det har jag gjort nu,hur fasen man ska få
igång dom sen,det måste jag nog läsa om.
 
Blåtand och trycka här och där,minus
och plus och jag vet inte allt.
För gamla getter som jag lär det kanske
funka skapligt bara jag kopplar på hjärn-
cellerna och verkligen fokuserar.
Annars kan jag ju alltid låtsas att det är ok!
 
Men iaf,samtidigt som jag beställde dom dära,
så hittade jag oxå nåt HELT annat som föll mej
i smaken.Jag hade nämligen för ett tag sen fått
tummen ur och rensat i "plastbytteskåpet",och
då upptäckt att jag inte hade nåra fräscha glass-
formar alls.
 
Faktum är att dom jag hittade för länge sen kunnat
kvala in på nordiska muséet i montern "glassigt när
mormor var ung",för fy satan så trökiga dom såg ut.
MEN,det där med att kasta är ju som bekant inte alls
min favoritmelodi.Inte nu heller faktiskt,för jag la undan
dom gamla och tänkte att dom kan jag garanterat ha
användning för i nåt pysselsyfte.
Ajm så smart som återbrukare.Eller om man vill,som
ekorrhamster deluxe!
 
Oj vad skoj...jag kommer ha med dom här nya sen.
Frysa in både isglass och annat roligt.
Det blir finfint att ta fram när småprinsarna
kommer och vill ha nåt smaskigt.
Fryst leverstuvning eller kanske kalops,jag 
är inte knusslig bara dom äter nyttigt!
 
Ja,det var väl ungefär vad jag hade att bidra
med idag.Känner mej inte helt tippelitopp för
huvudet värker,nacken gör ont,halsen är inte
alls okej och rygg(jäveln) trilskas mer än normalt.
 
Men,det som inte dödar det härdar och imorrn
kanske det känns lite bättre.
Det är iaf vad jag hoppas.
För om man inte lever på hoppet,då kommer
man fasen ingenstans...som grodan sa!
 
 

Kära fransyskan,vår söndag

Vissa söndagar är mycket bättre än
andra och igår var det just en såndär
toppendag.
 
Jag,prinsen och Cindy styrde kosan
mot fransyskans sommarbo,och på
slingriga vägar susade vi fram i lugn
mak runt middagstid.
 
Man ska ta god tid på sej och njuta
av omgivningarna,så vi hade med en
liten fikakorg och gjorde ett stopp
på vägen.
 
Älskar små söta sjöar som
uppebarar sej lite här och var.
Den här hade även näckrosor
så glädjen blev ännu större!
 
Så kom vi äntligen fram och där stod hon och välkomnade oss.
 
Kaffet var klart och saften kall.
Sonen hade växt och blivit lång
och ståtlig.Finingar alltså!
 
Utsikten är magnifik och mycket
rogivande.Sjön Risten ligger helt
perfekt därnere.
 
Prinsen löste fiskekort (såklart),och
traskade backen ner mot vattnet.
 
Jag hade med ingredienser till käket,
så det smakade väldigt gott med mat
i magen efter intensivt försnack.
 
Sen plockade Mimi fram vattenspridaren
för att ge gräset lite näring.
Allt i slangar och kranar kommer från sjön.
Helt perfekt och extra bra såhär den super-
torra sommaren som varit och är.
 
Värmde upp med lite facegympa
inför obligatoriska fotograferingen
med kära fransyskan.
 
Cindy bah:
"Vad håller du på med"?
(såg ut att skämmas över mej!)
 
Ursäkta mej,den där tungan var
ju inte riktigt meningen att visa!
Mimi ser som vanligt proffsigt
sval och ordentlig ut.
En annan är ju inte speciellt normal.
 
Skärpte dock till mej en aning
och "försökte" se lite redig ut.
 
Där satt den,första av ett gäng små
kindpussar som jag ju skrev om sistens.
 
Se så fint jag håller hennes lilla
ansikte i min hand.
Merci...sa hon inte,men jag vet
(och kände) hur glad hon blev 😄
 
Kunde inte låta bli att fota sommarstolen.
Nostalgi lixom.
Såna stolar satt man i som barn minsann.
Då förstår ni att jag ÄR gammal.
Men ung i sinnet och med barnslighet som
troligtvis och förhoppningsvis ALDRIG tar
slut sålänge jag andas och lever.
 
Vi avslutade med två sorters chokladkakor,
grädde och rårörda hallon som jag hade
bakat och tagit med,men eftersom vi ville
hinna med så mycket prat som möjligt,
tog jag inte upp kameran och fotade.
Ni får helt enkelt tro på det jag säjer.
 
Det skymmer fort nu om kvällarna,så strax
före tio (22.00) kramades vi hejdå och skiljdes
motvilligt åt.(snyft och lite fulgråt i tröjan)
 
Jag hade velat stanna tiden redan då vi kom,för
fy 17 vad fort tiden går när man vill hinna med 
att prata om allt.(men bara hinner 1/9)
 
Men,allt roligt har ett slut,iaf för denna gång.
 
Tack älskade Mimi för en superhärlig söndag,
nästan exakt två år sen sist.
(sånär som på 4 dagar)
 
"Vänner är som stjärnor......" ♥

Tidigare inlägg
RSS 2.0