Big boy for sleepover

Det föll sej som så att Wille
kom på övernattning i lördags.
 
Lite spontant sådär framåt efter-
middan.
 
Lagom till kvällens EM-kvalmatch i fotboll
på tv´n serverades en chickenburger.
Homemade förstås!
 
Och äter man som Wille upp maten,då
får man välja strössel på glassen!
 
Mangosorbet i glassrån och så
glada färger på det.Check!
 
Gröt och rostad macka till frukost
innan vi snabbt gjorde oss redo för
en morgonpromenad.
 
Lugnt och stilla på gatorna,för
såhär dax en söndagsmorgon
sover alla Epatraktorhuliganer.
Dom föredrar ju nämligen att
röja runt och gasa livet ur sina
fordon mitt i nätterna och ända
fram på småtimmarna.
 
Man kan ju lätt tro av bilden att döma
att det var varmt ute,men termometern
visade endast 4 grader plus och vinden
bet rejält i örsnibbarna.
Än är det (tack & lov) INTE dax att ta fram
bikini och sarong.
 
Lite klättring och gungande hanns
oxå med.Och JA,mormorn hoppade
även hon upp och tog fart fram och tbk.
 
Sen blev det tid för Wille att fara hem
till far och mor samt lillebror som även
han sovit borta.
 
Och nu sitter jag här igen och almanackan
visar måndag den 25e mars.Alldeles nykläckt
är den denna vecka med nummer 13.
 
Det är faktiskt inte vilken dag somhelst heller,
det är både "Våffeldagen" OCH lilla papis
födelsedag idag.Tänka sej att han redan
nått den aktningsvärda åldern av 77 år.
 
Grattis på dej lille far,vi kommer och firar
dej nästa helg.Jag har nämligen inte fått
hem dina presenter än,och mami måste
nog oxå hinna ställa allt tillrätta innan
ALLA trillar in,stora som små.
 
Gonatt och på återhörande dårå 😍

Torsdagshämtning på dagis

Igår var det mormorn som hämtade
småfolket på dagis.
 
Precis när vi skulle svänga in mot
kidsens hus ropade Lewi högt i
baksätet:
"NEJ,jag vill hem till ditt hus mormor"!
 
Där ser man tänkte jag och blev varm i
hjärtat över att det är omtyckt att åka till
mej,men skyndade mej att byta samtals-
ämne innan stortjutet blev ett faktum.
 
Smidig som jag är lyckades jag NÄSTAN
fullt ut,för när vi parkerat skulle Lewi min-
sann INTE gå ur bilen.Än mindre följa med
in när jag väl lirkat ut honom.
 
Nu är jag ju inte den som hetsar upp mej
över sånt där,så det tog inte lång stund
förrän Lewi tyckte det va trist att nästan
blåsa bort ute i stormen.
 
Snabb fruktstund innan det var
dax att fixa till ett gäng rawfood-
chokladbollar.
 
Wille som bett mej ta med badkläder
tyckte jag va tråkig som "glömt" dom
hemma,eller om jag kanske sa att jag
växt ur dom!!
 
Lewi brydde sej däremot inte ett dugg,
tvärtom så var han nog ganska nöjd över
att bara behöva dela bubbelpoolen med
storebrorsan.Vem vet om dom ens fått plats
ifall jag hasat mej ner 😁
 
Blötdjur är dom båda två,och
totalt orädda.
 
Äter man upp kvällsmaten och tar
på pyjamas kan man få lite efterrätt
och kolla på barnprogrammen i soffan.
(för att förtydliga:FRUKT)
 
Sen återstod bara tandborstningen och
sista kvällskissningen.
När småfolket sen lagt sej,kramades vi hej
då och så rattade jag pärlan hem till mej.
 
Jorå,och nu sitter jag här mittilivet mittinatten
IGEN,och undrar:"hur fan det kan komma sej
att jag älskar stillheten och tystnaden nåt så
jäkla mycket"?
Det tål att funderas på,för just inatt har jag typ
bara fnulat på hur lördagens tårta ska utformas.
(och gnällt på ryggen som är totalt körd all over)
 
M.a.o har det INTE blivit så värst mycket idé-
kläckande just denna natt.Men vaddå,man kan
ju inte alltid ha kontakt med sin "hårddisk"!
 
Gonatt!
 
 

När man får bestämma själv

Igår fick jag tidigt fikabesök
av småfolket en snabbis.
(ja modern & fadern va förstås med)
 
Jag passade såklart på att lura till
mej en bild på kidsen,och eftersom
jag alldeles på egen hand kan bestämma
vad bilden "säjer" så gör jag ju det!
 
Hej älsklingarna,hur mycket älskar ni mormor?
Jaha...SÅDÄR MYCKET! 😄
 
Men vet ni vad?
Mormor älskar er dubbelt så
mycket och ännu lite mer.
Så det så! ♥
 
 

Lägesrapport

Jag borde fan ta mej lite mer i
kragarna som hänger i garderoben,
men faktum är att sålänge den riktiga
våren lyser med sin frånvaro så kommer
jag totalvägra.
 
Tillsvidare tänker jag fortsätta gravera
och vara sjukt disciplinerad som bara
jag kan va...åtminstone emellanåt.
 
Man ska ju inte ropa "hej" innan man
kommit över bäcken,och blir det vår-
floder som svämmar över lite varstans,
då kommer jag stå kvar där jag är.
 
Men iaf,graveringen va det.
Och faktiskt har jag hunnit med
en hel del på sistone.
 
Nån som heter Marie kanske redan
har invigt det här glaset.
 
Och Sussie på "orderavdelningen" KAN
ha lagt i diverse söta saker i den här,som
nog egentligen är menad för blommor men
eftersom man kan göra precis som man vill
så tyckte jag den passade bättre såhär!
 
Man ska,tycker jag inte ge bort helt
tomma grejer så det låg faktiskt lite
"sött" i från början 😊
 
Favorit i repris blev detta,som en svärdotter vid
namn Hanna enligt vad jag hört snart ska få.
 
Lite lagom personligt sådär.
 
Och sen tror jag att jag missat
visa förrförra helgens doptårta.
 
 
 
Och för att absolut inte vara nån
tårtexpert på nåt sätt alls,så måste
jag ändå säja att jag blev skapligt
nöjd med modelleringen av skorna.
Iaf med tanke på att jag gjorde dom
i enklaste och därmed mest omedgörliga
sockerpastan man kan tänka sej.
Skam den som ger sej lixom!
 
 
 
Det var allt för inatt,nu ska jag släcka
ner lite och eventuellt tänka på den där
refrängen som jag iof är väldigt dålig på
att komma ihåg.
Antar att jag måste nynna ett bra tag innan
jag hittar rätt ord,men vem fan har sagt att
allt ska va lätt å andra sidan?
 
 
 
 
 

Mustangen som galopperade i mål

Jag är SÅ lättad!
Jag är SÅ glad!
Jag är klar!
 
Dom fyra glasen är färdiga och
ingen,jag säjer INGEN kunde
vara mer tillfreds än jag just nu!
 
I flera veckor har jag haft nån slags
mental blockering och inte kunnat
sätta stiften i glasen.Jag har låst mej
och känt att:NÄE,jag kommer slinta och
andas fel och sen är det kört.För minsta
lilla darr gör ju att allt är åt skogen och
det VILL man bara inte ska hända.
 
Men så gav jag mej en rejäl "håll käften
och kör bara tillsägelse".Och ja,det funkade
till slut minsann.
 
I botten på glasen ett emblem med
innehavarens initialer,så han och
dom som dricker ser det.Lite extra
finessigt sådär. 😄
 
Spegelvänt graverat underifrån alltså!
 
Och får jag säja det själv,så tycker jag
att det blev riktigt bra faktiskt.
 
Mission completed-finally!
 

Trots allt...

...så måste man ju iaf försöka
hålla huvudet över vattenytan
och INTE gräva ner sej totalt
trots att man får hemskt jobbiga
besked med jävligt tråkiga följder.
 
Jag har därför,för att fokusera på
annat än felbehandlingar och såna
man helst inte alls hade velat träffa
från första början,pillat och pysslat
lite i min uppgivenhet.
 
Ett graverat glas till ett riktig
stickproffs.Klart det blir lite
roligare att dricka med stil.
(tycker iaf jag)
 
 
Ett ölglas till någons pappa.
 
 
En doplykta!
 
Till någons bekantas väns vän!
 
Och nu ska jag,eller rättare sagt MÅSTE
jag försöka komma vidare med ett gäng
jäkligt pilliga glas till en blivande 70-åring.
 
Wish me MASSOR med luck pliiiis!
 
 

RSS 2.0