Majsomittilivet

Lugna gatan mittinatten

Äntligen är själva julen över.

Vardag och vår är allt jag behöver.

 

Som sagt,nu är julen typ över och förbi,

och jag kan inte va gladare.

 

Visst då,det var verkligen en härlig och

trevlig och fin julafton på alla sätt och vis.

Många fina klappar fick jag oxå,så där finns

absolut INGENTING att klaga på.

 

Det är bara det att jag inte kan få fram nån

känsla för julen längre,och i ärlighetens namn

så vet jag inte hur länge sen det är som jag

verkligen kunde känna den.

 

Det beror inte på att snön lyser med sin frånvaro,

det får den MER än gärna göra,det är mer det där

som ska komma inifrån lixom.Det där man kunde

ta på och som spred sej i kroppen DÅ när julen

var på riktigt lixom.

 

Visst,jag blir på gott humör av att höra vissa jul-

sånger på radion,och jag gillar dofterna som hör

julen till och såna saker.Men resten då?

Det vill sej inte längre hur mycket jag än försöker

anstränga mej.

SÅ,jag har lagt ner dom ansträngningarna nu.

 

Och sen är det väl som så,att är man en sommar-

människa som avskyr mörker och kyla,då funkar

det iaf inte för mej med sånthär.

 

Nåväl,nu går vi äntligen mot ljusare tider och

hoppet om en bättre och enklare tillvaro börjar

så smått få fäste igen.

 

Huvudsaken är iaf att barn och barnbarn blev och

är nöjda.Ja,jag är ju oxå nöjd.Mycket t.o.m! ♥♥♥

(tack gullungar & tack prinsen♥)

 

Nåra roliga eller bra bilder fick jag inte heller,så

ni får hålla tillgodo med nåra halvdana.

Men,som jag brukar säja:nåt är bättre än inget!

 

God fortsättning på er!

 

Jag och mina gullegryn♥

 

 

 

 

 

I am NOT a christmaskindoffuckingqueen!!

(och inte kan jag matcha mönster heller,men det

  beror på att jag vägrar köpa större storlek i kläder)

 

 

 

 

 

Julkuckelimuck UTAN mistel.jomantackar♥

 

Och här med!
Nu ska vi bara hitta en lämplig kandidat

till "Lilleman" oxå.Hans mamma vill gärna

ha en riktig svärmorsdröm,gärna en händig

och pysslig samlarhamster som gillar samma

saker som hon.
Är det för mycket begärt av dagens ungdom,eller????

 

 

Dom här alltså!!😁

 

Nä ni gott folk,nu är det nog bäst att

jag avslutar innan det blir FÖR roligt🤣

Eller för att va exakt,innan det blir morgon

igen.För som vanligt har uret dragit sej mot

halv tre och snart ljusnar det väl om jag sitter

kvar och larvar mej!

 

Hejjrå!

 

 

Nu är det jul här i mitt hus

Det är förresten inte jul bara här,

det var juligt värre häromdagen

i ett annat hus oxå då årets familje-

julkort skulle knäppas.

 

Vi hade tyvärr ett ofrivilligt uppehåll

förra året,så det var fasiken på tiden

att vi fick till ett nu.

 

Jag vet inte om alla vet vem "PEPPIS"

är,jag hade själv ingen aning förrän

"Stora" berättade för dryga månaden

sen.

 

I vilket fall somhelst,så tillhör han

organisationen (kanske man kan kalla´t)

"VIT JUL",d.v.s en vit jul som i UTAN

alkohol.

 

Så det fick bli årets tema,varpå jag sydde,

stoppade och målade två stycken "Peppisar"

som skulle få symbolisera en nykter jul.

Inte för att vi dricker annars,och speciellt

inte på jul,men för att det inte NOG kan

betonas och påpekas om hur VIKTIGT det

är att låta alkoholen vara en sånhär helg.(oxå)

 

Inga och då menar jag INGA barn och ungdomar

ska behöva må dåligt och fara illa av att vuxna

dricker och blir helt jävla dumma och elaka och

rentav farliga p.g.a alkoholintag.

 

Fy f-n säjer jag bara,och jag talar av egen erfarenhet

i flera fall.Den sorg och frustration och ensamhetskänsla

och enorma utsatthet i kombination med maktlöshet som

det där för med sej...jag blir kall inombords bara jag tänker

på det en flyktig sekund!

 

Men nog om det,nu tycker jag att vi alla tar oss

samman och låter 2019´s jul och helger bli ett

fint minne.Det funkar SÅ bra med både must och

vatten eller rentav mjölk för den delen.

 

Med detta vill jag och övriga familjen passa

på att önska ER ALLA en riktigt skön och härlig

jul med mycket skratt och gemenskap.

 

VAR RÄDDA OM VARANDRA ♥♥♥

 

 

 

 

I julgodistider

Jorå,det kokas både kola och

rullas bollar av olika slag här

även detta år.

 

Nu har jag förvisso varit kass på

att fota det goda men det ska jag

försöka få till oxå sen.

Jag har däremot haft en jävla om-

gång med marmeladkonfekten jag

gav mej på häromdagen.

 

Vilket jäkla skitgöra,för trots att jag

gjorde enligt konstens alla regler,

så stelnade inte massan.

 

Kasta eller försöka rädda upp?

Jag försökte förstås igen och denna

gång med ett par extra gelatinblad.

 

Väntan var extremt påfrestande,och

när jag återigen upptäckte att skiten

INTE antagit normal marmeladform

höll jag på att få ett riktigt bryt!

 

Men,som den fighter man är gav jag

såklart INTE upp.

Testade en tredje gång och HALLELUJA,

nu ligger dom sockrade i en burk i kylen!

               MISSION COMPLETED!

 

Igårkväll (lördag) fick jag återigen lite

pysselfeeling,så då tog jag fram marsipan

och kokos och vit choklad.

Det resulterade i små "Nisseluvor",och DOM

blev faktiskt riktigt söta.

 

Det finns väl alltid nån som gillar marsipan

trots att inte jag gör det.

 

Nu ska jag försöka bli lite grusig i ögona så

jag kan vila mej lite,klockan är ju typ TRE

mittinatten igen,men å andra sidan kommer

det väl fler vilotillfällen så varför bry sej!

 

Tills vi hörs...hare gott därute ♥

 

Söta va!

 

Andra laddningen kola

kokades lördag morgon.

(igår alltså)

 

Och här är bilden på första

fixet av marmeladkonfekten!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inför Jul och i denna församling....

Helvete rent ut sagt,och fan vad det

ska jäktas på bland minutvisarna så-

här i december!

 

Inte för att jag känner nån julstress,den

har jag slängt på tippen för flera år sen

och gode tid så jävla skönt det är.

 

Hade jag tänkt på att det fanns soptippar

för sånt,då hade jag gjort det redan 1988!

 

Näe,det som bekymrar mej,och så ÄR det

faktiskt VARJE år vid denna tid,det är den

gigantiska tomheten som tar mej i total

besittning.

 

Jag ÄLSKAR att ge presenter och paket,för

även om jag inte har nåt bankvalv att gräva

kosing ur,så försöker jag alltid och på nåt sätt

skrapa ihop så jag kan köpa till nära och kära.

Och även om inte alla får nåt JUST på julafton,

så finns det ju många dagar både före och efter.

 

Men iaf,förberedelserna och klurerierna inför

VAD man ska ge,det är mysigt.Bara man inte

ställer för stora krav på sej själv och inte tillåter

sej själv nån stress där.

Det är TOMHETEN efteråt,när man klurat och

fixat klart som river hål i mej inombords.

 

Fy fan vad jag HATAR den känslan.

Då är det som en stor blöt,kall och

kvävande filt (som luktar illa) tar mej

med full kraft och kastar mej in i ett

mörkt hål!

Det lixom viner i öronen,svartnar för 

ögonen och jag får nära till gråtattacker.

 

VARFÖR!?
Varför blir det ALLTID så!??

 

Kan det vara för att jag hellre ger presenter

UTAN att det är jul?.Sånt där spontant när ingen

väntar sej att det ska komma en överraskning,

eller beror det helt enkelt på att jag egentligen

inte alls ÄR nån "jultyp" och faktiskt inte hyser

nåra speciella känslor inför julen?

Inte fan vet jag och inte tänker jag betala nån

terapeut 500 spänn i timmen för att försöka få

nåt vettigt ur mej.Vore totalt bortkastade pengar
OCH tid,jag har viktigare saker för mej.

 

Jag får klura lite själv,har ju faktiskt nåra små

funderingsstunder kvar i paketfrågan oxå.

 

Hur har ni det på julfronten??

Avslutar nattens skriverier med nåra Lewibilder.

Han var nämligen här i tisdags när dagis var stängt.

Jourhemmet brukar kunna öppna om det krisar. 😄

 

 

 

 

 

När lilla ingenjör´n bygger på höjden!
För man MÅSTE ju testa saker,visst 😁

 

 Kram & trevlig fredag,jorå för nu

har det ju blivit en sån dag IGEN!!