Hälsning från Hawaii

Vissa har det gott minsann,medans
vi andra får streta på i höstrusket
här hemma i Svedala!
 
Fick nyss såhär på nattkröken en liten
hälsning från mamsen som just nu mår
förträffligt på Hawaii.
 
En 75-årig badnymf i solnedgången.
Nej då,jag är inte alls nåt avis,inte ett dugg 😃
 
Själv ska jag väl försöka glömma
dagens skitväder där regntunga 
moln legat som ett tungt grått täcke
åtmistone över hela byn där jag bor!
 
Go´natt då!
 
 

Redan fredag

Ärligt talat så har jag varit lite
väl mycket off i min egen lilla
värld senaste veckan.
 
Och vips så blev det fredag IGEN!
 
I helgen är det dax för årliga Halloween-
träffen med dom närmaste.
"Mellan" kan dock inte vara med för hon
ska hjälpa sin kompis med flytt.
 
Tur för mina kompisar att JAG inte flyttar
så ofta,för fy vad dom inte skulle vilja vara
med och bära på allt jag har både här och där!
 
Senast färdigställda glasen ska dock
inte bo kvar här längre,så lite mindre
grejer blir det i skåpet om nåra timmar.
 
Just det,jag har ju på tal om annat sett
att min nektarinplanta återigen har
berikat mej med en vacker vit liten blomma.
 
För tillfället är jag superlycklig över
även de pyttesmå grejerna som händer.
 
Man får (tydligen) inte ha alltför
stora önskningar och intentioner.
 
Men vem vet,plötsligt KAN det ju
hända.Det där otänkbara som man
bara drömt om och går och tror är
en utopi.
 
Sent ska den positiva själen ge upp.
Att hoppas är ju oxå en sysselsättning
vetja!
 
Kram på er och ha en finfin fredag,dag
nummer 2 i november anno 2018.
 
TVÅ...det här kanske ÄR just MIN 
superdag.(turnumret ni vet)
 
 

När ska jag få skörda?

Jag har ju som ni kanske sett på bild förut
diverse små hobbyplanteringar,
och vissa av dom ligger mej varmare om
hjärtat än andra.
 
När jag väl lyckas få upp nåt som legat
flera månader i jorden och grott och som
jag nästan tappat hoppet om plötsligt 
sticker upp,då gör jag fan allt för att hålla
dom vid liv.
 
Så är fallet med min nektarinplanta som
står i köket väl synlig.Jag vill lixom ha 
daglig koll på den och kunna rycka ut vid
minsta snedböj eller eventuell ledsamhet.
 
Igår fick jag dessutom till min glädje se att
den blommar igen!
Wow asså!
 
Tänk att nåt så litet kan kännas så STORT!
 
Nu tror jag väl iof inte att det helt plötsligt
ska hänga nektariner på grenarna en morron
när jag kommer ut i köket.
Dels skulle plantan aldrig orka hålla uppe mer
än ett par tre kärnor,och så får man inte ha
alltför högtflygande förhoppningar.
 
Maffigt är det iaf för en typ som
jag med allt annat än gröna fingrar.
 
Ska nog köpa hem lite mer jord och plantera
om den i en större kruka ändå.
För jag anar att den känner sej lite trångbodd
där den står,och sånt är ju aldrig kul.Ibland
både vill och måste väl även en liten nektarin-
planta få flytta till större och ta ut svängarna.
 
 

Ena dagen sjuksyrra nästa tårtmakare

Det är tvära kast ibland minsann.
 
Igår när jag hade fikabesök fick jag
frågan:
"Är du känslig när det gäller sår och så"?
 
-Nja blev mitt svar,det beror väl lite på VAD
det är för sår.
 
"Ett hundbett sa fikabesöket,och jag behöver
lite hjälp med tvätt och omläggning"!
 
-Vi testar så jag och tog fram glasögon och
sårtvätt.För plåster och bandage hade fika-
gästen själv med sej.
 
Det var ju inte så att magen vände
sej ut och in precis,och tvättning
samt omläggning gick galant.
 
Om ni undrar varför såret inte sytts,så
beror det på att ev.bakterier inte kunnat
ta sej ut isf.Och här har "patienten" själv
tagit bort stripesen som först satt på,
därför ser det lite öppet ut.
 
Mission completed igår måndag!
 
Idag tisdag däremot fick jag en annan
fråga,nämligen av min son,aka "Lilleman"!
 
Han var så grymt sugen på smörgåstårta
och bad sin käraste lilla mami om hjälp 
med att fixa till en.
 
Vad gjorde lilla mamin tror ni?
Jo,hon for raka vägen i förmiddags
och handlade ingredienser till en.
Sen satte hon en sabla fart och slängde
ihop lite mackor med diverse gott i och på.
 
Som tisdagstårta och en väldigt
snabbt monterad sådan,är jag
helt och fullt nöjd med den.
Och tur var väl det,att jag var snabb
alltså,för den hade inte mer än 10 minuter
på nacken innan "Lilleman" stod i köket
och bad om kaffe och en tallrik!
 
På frågan om mami tog en bit
blir svaret:NEJ!
Men en mugg kaffe tog hon och
gjorde sonen sällskap med.
 
Tänk va,dom är förblir ens små barn
fastän dom inte bor hemma.
 
Jorå,det var väl vad jag hade att
förtälja just för tillfället.
 
Imorron väntar inte alls så trevliga
saker,det är dax för mej att ligga i
tandläkarstolen IGEN!
 
För vilken gång i ordningen efter fd
"hygienistens" satans förbannade
slarv vet jag inte.
Vad jag däremot vet,är att kostnaden
för hennes ofullbordade vård hittills
ligger på ett belopp med TRE nollor
efter två förstasiffror!!!!!
 
Det borde FAN va förbjudet OCH straffbart
att som utbildad tandis ELLER hygienist
INTE göra det man ska och dessutom ta
betalt för.
 
Vem vet hur många runtom i landet som
sitter i samma sits som jag!??

Flera tusen,minst.
Jag LOVAR,och det är förjävligt!
 
Bäst jag slutar innan alla svordomar
kommer fram i skrift!
 
Hejrå!
 
 
 

Alla dessa bilder

Alltså,jag tar ju skapligt mycket bilder
både nu och då,och därmed har jag
ett antal totalt nu.
 
Varje månad görs en ny mapp på datorn
så att jag lätt ska kunna bläddra igenom,
och varje månadsslut (oftast iaf) tar jag
fram den externa hårddisken och lägger
över bilderna där.
 
Nu sitter jag och funderar på om det kanske
vore en idé att även ha en backup till den
externa bara för att va säker på att det inte
strular till sej med nåt.
 
Jag vet inte,det är ju så mycket annat jag
borde ha backup på,minnet t.ex.
 
För fy satan vad jag inte kan hålla kvar nåt
i den inbyggda hårddisken uppe i norr.
 
Jag tappar ord och glömmer namn dagligdax.
Men jag kommer ihåg oväsentliga grejer och
konstiga saker som jag egentligen borde glömt
eftersom jag oftast bara hört det en gång!
 
Men iaf,alla bilder var det.
Jag satt nämligen nyss och bläddrade lite
bland dom jag knäppt senaste tiden och det
slog mej hur lite ni egentligen får se av allt
som finns.
 
Å andra sidan skulle inläggen aldrig ta slut
och så antar jag att ni kanske inte alls ens
är intresserade av att glo på små prinsar
och helt random kort.
 
Vad ÄR ni förresten intresserade av?
Jag har ju förvisso inget kul alls att
skriva om eller lägga upp bilder på!
 
Kanske borde jag avveckla bloggen i december,
då är det nämligen 10 år sen jag startade.
 
TIO år,hur i hela friden har det kunnat gå så
fort?VA?!!!
 
Ja,ja...vi får se hur det blir.
 
Inatt slänger jag väl bara in lite bilder hipp
som happ och utan vidare diskussion eller
förklaring.Det finns inte så mycket annat
att göra.Bortsett från att jag iof kan berätta
att jag åt lite tacos förut fastän det inte var
fredag utan lördag.
 
Ni ser,inget är som det borde!
 
 
 
 
 
Perfekt marängsmet.
 
Wille fick mormorn att köpa varsin t-shirt
till  bröderna på Kolmården i juli.
 
 
 
 
 
 
Åska i augusti på natten!
 
Åskhimmel klockan 2 en augustinatt.
(om än med dålig skärpa)
 
 

Utan trassel med gott i frysen

Jag är så jäkla trött på trassel och sladdar
när jag ska lyssna ostört på mobilen.
Man svär och irriteras över att den där
förbannade sladden tamme fan alltid
knölar in sej där den inte ska vara.
 
Så jag beställde helt enkelt "In ears",och
idag kom dom med posten.
 
Det skulle visst laddas via USB först,och
det har jag gjort nu,hur fasen man ska få
igång dom sen,det måste jag nog läsa om.
 
Blåtand och trycka här och där,minus
och plus och jag vet inte allt.
För gamla getter som jag lär det kanske
funka skapligt bara jag kopplar på hjärn-
cellerna och verkligen fokuserar.
Annars kan jag ju alltid låtsas att det är ok!
 
Men iaf,samtidigt som jag beställde dom dära,
så hittade jag oxå nåt HELT annat som föll mej
i smaken.Jag hade nämligen för ett tag sen fått
tummen ur och rensat i "plastbytteskåpet",och
då upptäckt att jag inte hade nåra fräscha glass-
formar alls.
 
Faktum är att dom jag hittade för länge sen kunnat
kvala in på nordiska muséet i montern "glassigt när
mormor var ung",för fy satan så trökiga dom såg ut.
MEN,det där med att kasta är ju som bekant inte alls
min favoritmelodi.Inte nu heller faktiskt,för jag la undan
dom gamla och tänkte att dom kan jag garanterat ha
användning för i nåt pysselsyfte.
Ajm så smart som återbrukare.Eller om man vill,som
ekorrhamster deluxe!
 
Oj vad skoj...jag kommer ha med dom här nya sen.
Frysa in både isglass och annat roligt.
Det blir finfint att ta fram när småprinsarna
kommer och vill ha nåt smaskigt.
Fryst leverstuvning eller kanske kalops,jag 
är inte knusslig bara dom äter nyttigt!
 
Ja,det var väl ungefär vad jag hade att bidra
med idag.Känner mej inte helt tippelitopp för
huvudet värker,nacken gör ont,halsen är inte
alls okej och rygg(jäveln) trilskas mer än normalt.
 
Men,det som inte dödar det härdar och imorrn
kanske det känns lite bättre.
Det är iaf vad jag hoppas.
För om man inte lever på hoppet,då kommer
man fasen ingenstans...som grodan sa!
 
 

En helt ordinär och högst slapp tisdag

SOM jag inte har gjort ett dugg
vettigt idag,nästan iaf om man
inte räknar in lite hushållsbestyr
och lite rensning i ett par garderobs-
lådor.
 
Det senare (med rensningen) fick jag
hjälp av "Stora" med,hon kom nämligen
på spontanvisit framåt kvällen.
 
Inte ofta vi två spenderar ensamtid
numera sen det kom ett par små
prinsar med i sammanhanget.
 
Efter lite kvällsmat och fika blev
jag beordrad att följa med till ett
av mina överfulla klädskåp.
 
Nu kom vi ju som sagt inte mer än
till en tiondel av rensningen,och tilläggas
ska väl att jag är en samlare av rang.
 
Jamen vafan,det är ju skitdumt att kasta
sånt som det inte är nåt fel på.
ÄVEN om jag högst troligt ALDRIG kommer
kunna ha 90% av kläderna igen.
Såtillvida jag inte minskar min BMI med 90%
vill säja.
Helt omöjligt m.a.o!
 
Men iaf,nu har jag åtminstone lagt ner typ
sju t-shirts i en påse som ska ges till bättre
behövande.Fatta hur extremt duktig jag är
som kommit så långt utan att behöva gå
i terapi och gråta separationsgråten.
 
Hur det blir framöver låter jag vara osagt,
men det vore nog fan en VÄLDIGT bra idé
att "dödsstäda" REJÄLT snart,åtminstone
börja i mindre skala för att sen trappa upp.
 
Det kan lixom inte va schysst att som "Payback"
ge kidsen månader och åter månader av jobb
att rensa ut och kasta iväg efter mej sen.
För jag antar att dom INTE vill ha ett endaste
dugg av allt pyssel och annat "skräp" (utan intresse för dom)
som jag av nån märklig anledning samlat på mej.
 
Eller iof,för MEJ är ju ALLT värdefullt och i
allra högsta grad användbart.
Men det är som sagt för mej det!!

En "inte göra nåt lördag"

Inatt var jag uppe tills det blev tidig
lördagmorgon.Fick ett ryck vid halv
tre och började rensa lite i alla mina
necessärer.
 
Eftersom jag ändå inte kan sova,så
passade det ju perfekt att tassa runt
här i köket och organisera lite.
 
Vid femtiden sänkte jag min lekamen
i den varma sängen och kände direkt
att det här blir en plågsam tid tills det
åter är dax att dricka kaffe.
 
Lite ögonlocksblund fick jag dock,men
det räcker ju inte i längden tyvärr.
 
Med tanke på natt och osovna timmar,
så tog jag mej själv en lördag helt utan
måsten och annat tjafs.
 
Och när solen sakta sänkte sej bakom
träden mot väster,då blev det ljuvlig och
mycket behaglig temperatur på balkongen.
 
Då fick jag den briljanta idén att spela
lite med prinsen,men satan så dåliga bok-
stäver jag fick hela tiden.
FUCK..fick jag inte ens heller till!
 
Att förlora med trettio poäng minst,
det ökar knappast på välmåendet.
 
Nu är jag som tur är ingen dålig förlorare,
så förlusten var glömd redan efter ett par
minuter.Men revansch,det SKA jag ha,tro
inget annat.
 
Och imorrn ska jag nog slå till och göra
en riktigt stor sallad.Jag har nämligen
sett att det är dax att skörda lite paprika.
 
Tror nästan jag kan ha gatufest och
bjuda in alla grannar oxå för den är
ju helt enorm...(när man har dålig uppfattningsförmåga)
Åtminstone enormt fin,iaf i mina ögon!!
 

Mina små sommarprinsar♥

Ibland tycker jag att det är helt
onödigt med en massa ord hit
och dit.
 
Det kan faktiskt räcka med att
se på bilder,man behöver inte
ha förklaringar eller överdrivet
mycket text.
 
Inatt skyller jag varken på det ena
eller det andra,jag säjer bara att ni
får nåra bilder.
 
Enbart för att jag vill,inte alls för att
jag på nåt sätt känner mej tvungen
att blogga.
 
Jag tycker väl kanske att har man som
jag utan att vara varken intressant eller
influencer,och såklart då inte har miljoner
följare...då FÅR man ju bestämma precis
allting när det gäller bloggen och upp-
dateringar och innehåll med för den delen!
 
Tänk va,i december fyller mitt lilla skötebarn
(d.v.s den här lilla sidan) 10 år.
 
TIO år,vart tusan tog dom veckorna,månaderna,
dagarna,timmarna och sekunderna vägen!??
 
Vilken jävla tur ändå,att jag inte känner mej
mer än nån vecka äldre.Åtminstone inte till
sättet iaf.Mognat har jag dock gjort,på flera
sätt om jag ska va ärlig.Men det kan vi kanske
diskutera vid senare tillfälle.
 
Jag skulle ju som sagt bara slänga in nåra
bilder inatt,inte alls sitta och trycka på
tangenterna.
Sån är jag,spretig och ibland VÄLDIGT tvärtom.
 
Fast å andra sidan är det ju det som är charmen
med mej,det som gör mej sådär oemotståndlig
och alldeles,alldeles underbar. 😂

Det är nog bäst att jag slutar nu,inte för att jag
på nåt sätt tror jag fått hybris,mest för att det
börjar bli sent och så.
 
Kram & god natt,eller som jag brukar säja:
god morgon till dom som vaknat...eller nåt!
 
 
 
 
 
 
 
Ny större cykel kräver rejälare
hjälm OCH handskar.(enligt Wille) ♥
 
 
 
Årets grillmästare♥

Äntligen ska värmen komma tillbaka

Fy satan så ruggig jag känt mej mellan
värmeattackerna på sistone.
 
Förvisso kunde man ju räkna ut med
lillfingret,att det skulle bli kallare när
det närmade sej midsommar,och för-
visso behövde vi få lite regn oxå men
iaf.
 
Nu ser det ändå ut som om värmen ska
återvända och solen ska lysa med full
kraft bortsett från lite stackmoln här och
där ibland.Man kan ju inte få allt på en gång.
 
Frågan är bara hur fasen jag ska få ut min
tv så jag kan se på fotbollsmatcherna!?
 
Jag fick ju ingen Ipad när jag fyllde år,så
där har jag lixom ingen lösning att hämta.
 
Eller så får jag väl lyssna på sportradion
i värsta fall,alternativt se en halvlek inne
och samtidigt brygga mej en mugg kaffe
och SEN ta radion ute i solen.
 
Det bästa av två världar s.a.s!
 
Jag vet faktiskt en till som saknat uteliggar-
dagarna skapligt mycket,och det är fyrbentingen
d.v.s Cindy.
Fy tusan som hon inte vill ha regnskurar och
stormvindar såhär på sommaren,hon behöver
oxå tanka D-vitamin så det sjunger om´et.
 
Nu är det nog bäst att försöka komma i säng
då,så man är alert och kan njuta riktigt rejält
av kommande vecka.
 
Sov gott ni som inte lagt er än
och god morgon till er som sovit
och som kanske just i detta nu
sitter med morgonkaffet i näven
och hör småfåglarna sjunga därute.
 
Hej på er!
 
Soffa går väl an när man har kudde!
 
"Pratar du om mej"?

Ojsan!

Men oj,är det redan onsdag igen!

Jag säjer ju det,tiden går alldeles
för fort så man hinner knappt med
att gå upp innan det är kväll igen!
 
Jag mår ganska kymigt faktiskt.
Ont som fan i hela kroppen,mest
i ryggen iof,och huvudet är inte
heller som det ska.
(värre än normalt alltså)
 
Så med andra ord har jag bara lunkat
runt här och känt mej (känner mej)
eländig!
 
Hade stora planer för denna vecka,men
det verkar bara bli pannkaka av alltihop!
 
Nu ska jag sträcka ut ryggen i soffan och
se om dagens lilla meditation kan få mej
på lite bättre humör.
 
Tillsvidare får ni senaste tavlan att glo på.
 
Hej sålänge och var rädda om er!
 
 
 
 

Hinner inte skriva!

Men jo,nåra rader bara!
 
Kalaset för mamsen och alla andra
titlar hon har förflöt perfekt.
 
Orkar dock inte skriva nu inatt,för dels
fick jag med mej en liten övernattare
hem (Wille),som jag snart tänker göra
sällskap i sovrummet och så har jag
ärligt talat ingen lust att lägga in bilder
just nu.Det tar för lång tid faktiskt.
 
Men,EN bild (kanske två) ska ni få iaf,det är dagens
två "flopphopp" och dom står JAG för.
 
Man måste kunna bjussa på sej själv...visst!
 
Varsågoda,godnatt eller godmorgon och
vi hörs väl kanske (troligtvis) senare!
 
Vilken grace hon har....NOT!
Fast klänningen är ganska snygg iaf!
 
Som en yster ko på väg till slakt,typ!
Fast vristen är ganska fin och lite sträckt,det är den
och det är alltid nåt när resten är som det är!
 
Varsågoda som sagt!
(jag är inte bitter,inte alls)

Be alltid om en second opinion

Som jag ju berättat förut,så fick jag
bokstavligen talat en käftsmäll
när det gäller mina tänder.
 
I alla år har jag besökt tandvården
minst två ggr per år och inte förrän 
i höstas som en blixt från megaklar-
blå himmel kom domen om att mina
tänder ICKE är okej!
 
DEN chocken!
 
Varför hade jag inte blivit förvarnad?
Varför,varför,varför?
Frågorna snurrade i skallen som en
centrifug på högsta varvantal.
 
Jag.fattade.ingenting!
 
Efter flera kostsamma försök för att få nån
slags bukt med det värsta,så kom så 
domen för ett par veckor sen:
 
TRE tänder MÅSTE ut och det fanns
ingen återvändo.
Paradontit som det så fint heter på
tandläkarspråk,är som ni kanske
fattar,inget som uppstår på ett par 
ynka månader!
 
Det som känns jävligt och orättvist och
så förbannat onödigt är,att detta kunnat
undvikas om tandvården jag så frekvent
besökt hade gjort det dom skulle.
 
Nu är jag amputerad.
Idag blev jag första tanden fattigare och
i juni ryker det två till med en veckas
mellanrum.
 
Kan inte med ord nog påpeka för er vikten av
att ni ska vara uppmärksamma,frågvisa
OCH helst faktiskt besöka fler än bara
er ordinarie tandläkare/tandhygienist
även om det säjs att allt är okej och
hela den biten.
 
Visst att jag hade lagningar sen mellanstadiet,
och jag tror,näe VET att den jävla äckel-
gubben lagade tänder på mej som inte ens
var hål i,men detta,jag känner mej faktiskt
amputerad och överkörd.
 
Scrolla INTE ner om ni inte vill se min
stackars lilla tand som fått lida i onödan
tillsammans med mej.
 
Eller,låt er skrämmas av HUR det kan sluta
om man inte är på sin vakt.
 
God natt från en extremt sorgsen OCH
djupt besviken Majso,som nu måste
lära sej tugga på helt annat sätt.Och om
ett par veckor kanske det bara blir flytande
framöver och i all evighet!
 
Snyft!
OCH fan,fan,FAAAN!
 
Åt vänster själva tanden,
till höger rötterna som INTE
fått den rätta behandlingen!
 
 

Lite lagom huslig bara för att

Såhär med facit i handen och när
jag kollar i backspegeln,så inser
jag hur mycket jag faktiskt höll på
och lekte husmoderlig förr om åren.
 
Fan då,det fanns lixom inga begränsningar
när det kom till att sylta och safta och jag
vet inte allt jag höll på med.
 
Det där har lagt sej rejält nu kan jag tala om.
Eller rejält kanske är i underkant,man skulle
kunna säja att det lagt sej helt typ.
 
Om det beror på att jag inte har lust eller
bara känner att jag gjort allt sånt ska jag
låta vara osagt,men det är inget jag precis
saknar så det värker i husmorstarmen.
 
Idag fick jag dock ett litet semiryck när jag
kände syréndoften,och så mindes jag alla
gånger jag stått och gjort syrénsaft.
 
Tror t.o.m att jag har nån flaska kvar liggande
i frysen sen sist.(säjer väl en hel del)
 
Nu ska man ju inte överdriva,så mitt bidrag
till "gör det själv på naturlig väg" blev tack
och lov inte alltför krävande.
 
Två små burkar syrénsocker lyckades
jag iaf åstadkomma innan solen stod
i zenit.Bara att ruska om så man får ut
eventuelle små kryp,noppa av en massa
små blommar och sen varva dom med
socker tills det blir fullt.
(kan man ha till bakning och desserter)
 
OCH,en plåt med kanderade syrénblommor
som jag kan ha till framtida tårt/bakdekorationer.
 
Att förse VARJE lite blomma med
äggvita och sen doppa i socker är
förvisso inget för den som har dåligt
tålamod,så här utmanade jag verkligen
mej själv en LÅNG stund för omväxlings-
skull denna onsdag.
 
Sen var jag genomvarm och tog en 
välbehövlig vattenpaus innan jag
bjussade ett par jobbkillar på fika.
 
Vad gör man inte för att även uppfylla
dagens vänlighetskvot?!
 
Kan man inte bjussa sej själv på lite
trevligt egenpepp,så kan man ju (läs:jag)
mycket enklare bjussa andra på positiva
grejer som förgyller.
 
Dom blev väldans glada,och jag blev
inviterad att sitta med och snacka lite
skit när dom åt hembakt.
 
Än kanske man inte är helt uträknad på
socialiseringslistan ändå!
 
 

Torka...inte bara vädermässigt!

Varför är jag så efter?
Varför bloggar jag inte på dagarna
som förr om åren?
 
Svaret nu är enkelt:
Jag prioriterar helt enkelt att lagra
D-vitamin och frisk luft och jag har
heller ingen motivation rent allmänt 
att sitta och knappa på tangenterna
här i bloggen som för typ åtta år sen.
Och har man dessutom fortfarande
inget speciellt eller särkilt kul att
skriva om så..ja då är det väl bara
att fejsa faktum lixom.
 
Hur svårt kan det va undrar ni möjligtvis.
Hur jävla svårt kan det va att bara,pling plong
plita ner ett par rader hit och dit,skit samma
om det är kul eller ej.Ett par recept eller bilder
på fula tofflor alternativt en duva i gräset,hur
satans svårt ÄR det lixom?!!
 
Och näe,det är inte svårt och krävs
varken magisterexamen eller medlems-
skap i Mensa för en sån sak,men har
man inget att skriva om i kombination
med strålande väder och "annat" att
pyssla med vissa nätter,då blir det
på detta viset.
 
Men iaf,nog om detta,nu här ovan fick jag
ju trots allt ihop ett par rader ändå,och så
slänger jag oxå in lite bilder från igår
söndag.En söndag som bjöd på super-
varmt OCH soligt majväder.
 
Nästan så man tror att det är högsommar
faktiskt.Helt otroligt att den här månaden
bjuder på sånt kalasväder.
Låt det fortsätta säjer jag,låt det hålla på
med sol och värme i all evighet.
 
 
 
 
 
 
 
                                                        💕💜💕
 
 
 
 
 
Det var lite söndagsbilder med sol i blick!
 
Ja gott folk,det var allt för nu.
Och om det mot förmodan skulle
hända nåt späktakulärt,då LOVAR
jag att skriva om det.
 
Ska vi säja så? 😁
 

Musöron trasig stol och liten övervintrare

Det går fort i naturen nu.
För nåra dagar sen såg jag inte minsta
tillstymmelse till knoppning på träden,
men efter ett par dagars högre temperatur
har dom äntligen börjat vifta,dom små
musöronen.
 
Jag pratar förstås om björkarnas blad.
Som prinsen brukar säja:
"när det är musöron på björken är det vimmadax"!
Han och hans fisketermer alltså,man har blivit lite
lätt "samskadad"efter snart 16 år med den killen!
 
Härligt är det iaf,fiske eller ej och
man blir som vanligt sådär jävla
glad inombords när det gröna
spricker ut och klär naturen i
färggrannare toner.
 
Jag blev dock sabla lessen i fredags
när jag skulle sätta mej i min favvostol
i solen.
 
Krasch och så sprätte ena skruven
eller vad man ska kalla den iväg.
Mitt itu gick den!
 
Jag vet inte om det var ett tecken från
"nån" att jag kanske borde cykla lite
oftare eller kanske rentav börja fundera
på nån slags diet eller så!
 
Glöm att jag tänker kassera min gröna,sköna
älsklingsstol.Det kommer inte på fråga,jag ska
förstås leta upp nån slags mojäng och fixa till
den igen.Här slängs fanimej inget som jag antar
går att pussla ihop igen!
 
Tillsvidare får jag hålla tillgodo med min
gamla brassestol,och när jag fällde ut den
för att  slå ner den numera fylliga bakdelen,
då fick jag syn på en liten övervintrare.
 
Lite slö var hon till en början
"Maria",men vem hade inte
varit det om man legat i en 
ihopfälld stol mot en vägg 
hela vintern.
 
Efter nån minut flaxade hon iaf iväg
på nya äventyr och jag kunde slå mej
ner med min kaffemugg och njuta av
det sköna vädret.Något försiktig i rörelserna
förstås,jag ville ju naturligtvis inte riskera att
ännu en stol skulle "spricka i sömmarna"!
 
 

HAPPY FRIDAY

Nämen vad säjer ni,är det inte
hög tid att jag önskar er en 
riktigt HAPPY FREDAG?
 
Jag flikar in med nåra bilder som
får symbolisera lite lättja och passar
på att påminna er om att vi alla måste
boosta oss själva med positivitet och
avslappnat tänkande ibland/lite oftare.
 
 
 
 
Jag är ju ingen influencer och jag har
inte ens 1000 följare på Instagram
(eftersom mitt konto är privat),så jag
bjussar helt jävla oredigerat på lite
glada,peppande fredagsbilder(hoppas jag)!
 
Ha nu en riktigt awesome fredag med
tillhörande helg och kom ihåg:
"Det blir (fan) inte roligare än man gör sej"!
 
Kärlek till er alla ♥
 
 

Snyft & snörvel

Nej då,det har inte hänt nåt speciellt.
Eller iof,klimakteriet ÄR förvisso
jävligt speciellt och inget vidare att
hänga i julgranen.
 
Alla har olika problem och så finns det
dom lyckostarna som inte lider alls.
 
Jag hade ju förstås hoppats slippa det
här helvetet med tanke på att jag anser
mej ha haft nog med "kvinnlig" skit" sen
i 11 års åldern.
Har man mensat för typ hela Afrikas be-
folkning och haft PMS upphöjt i en miljon,
så HADE det ju varit förbannat tacksamt
om det åtminstone tonats ner i den här
åldern.
ORÄTTVIST är ordet.
 
Nu har ni ju hört mej tjata förut ett antal
gånger om det här,men det kan fan inte
påpekas nog hur satans less jag är på
att inte få känna mej normal och att slippa
gå runt i den här förbannade "bubblan"!
 
Inte nog med att man pendlar mellan 1000
graders hetta och permafrost på mindre än
en halv minut,man (läs:jag) är så extremt
känslig för PRECIS ALLT oxå.
 
Det räcker med att jag ser ett program där
det förekommer nåt gulligt djur,nån som är
extra snäll eller liknande,så bölar jag rakt ut
och snörvlar så snoret rinner.
Charmigt...NOT så much va!!
 
Det är fan inte okej det här.
 
Att vara känslig är väl iof bra,och att kunna
visa det.Men att stortjuta på en millisekund
för typ ingenting...HALLÅ lixom,man kan ju
slänga in badlakanet för mindre.
 
Och NEJ,jag varken vill eller tänker stoppa
i mej nåra hormoner.
 
Skyll dej själv då kanske ni tänker.
Så fan heller säjer jag,hormoner är inte
bra för kroppen,jag har aldrig använt mej
av sånt förut heller bortsett från 2 vidriga
veckor med minipiller efter "Lillemans"
ankomst.
Två äckliga veckor där jag naturligtvis fick
biverkningarna som i stort sett inte ens finns.
(hade iof varit en superb läkemedelsförsökskanin)
 
Och dessutom har min lillasyster bröstcancer,
så då förstår ni kanske min avoga inställning.
 
Men iaf,jag tycker det är jävligt orättvist att
det ska behöva vara såhär.Och det säjer å alla
lidande kvinnors vägnar.Varför ska man inte kunna
få njuta av medelåldern?
 
Har man kämpat med skitmensen,varit gravid
och allt med det som hör till,så vore det väl
för tusan inte mer än rätt om man fick nån 
slags paus och kunde njuta fullt ut på ålderns
höst.(Menopaus ICKE godkänd paus förstås)
 
Joråsatte,man ska fanimej prövas och sättas
på prov från början till slut som kvinna.
 
Fy 17 vad jag hellre nu i min ålder hade dragits
med skäggväxt och valt rakningsintervall än att
inte veta när och HUR permafrost och masugns-
hetta golvar en 24/7 dygnet runt.
 
Klia sej lite i skrevet och tvinna mustaschen
istället för att böla ohejdat och kvävas i sin
egen vakuumbubbla.
 
Jag skulle gladeligen nu på stört byta rakt
av även om det dessutom innebar långa
näshår och örontofsar!
(jag kan ju fläta vetja)
 
Tack för ordet (gnället),nu måste jag leta
fram scoteroverallen och ryssmössan!
 
  
 
 
 

Tårtfredag

Precis som jag sa och som jag
av erfarenhet vet,blev det en
jäkla lång långfredag.
 
Inte ens det faktum att jag halvslumrade
i soffan gjorde att den kändes kortare.
 
Men iaf,jag fick tårtan klar i tid och 
kunde skicka iväg den till sitt öde.
 
Och den lilla Lchf-kladdkakan fick
oxå följa med och som den blev
uppskattad av mottagaren.
 
Jag hade ju inte själv smakat på den,
men nu när jag fått höra att den var
riktigt god,kan jag med lätthet baka
den fler ggr utan att vara orolig över
smaken.
 
Enkel i sin enkelhet men nog
så stilig ändå tycker jag.
 
Och som sagt Lchf-version
med extra fat.(fett alltså)
 
Eftersom jag ju har en kaka kvar
här,så tror jag faktiskt att jag ska
testa den till påskaftonens fika.
 
Vem blir inte glad av grädde och
jordgubbar lixom!
 
På tal om jordgubbar kom jag på nu,att
jag glömde smaska i mej mina choklad-
doppade förut!
 
Hur tusan kunde jag glömma det??!
 
Vad jag däremot och kors i taket
INTE glömde eller struntade i,var
att käka lite.
En riktig gourmetmiddag som det
anstår det svarta påskfåret,d.v.s jag 🤣
 
Nästan så jag skulle platsa i "Sveriges
mästerkock UTAN att gå på audition.
Det är fan inte vem som helst som kan
arrangera en sån där bricka på  mindre
än en kvart!
 
Just det,sen såg vi ju på film oxå.
Timmarna tog ju lixom aldrig slut
eftersom det var långfredag,så då
passade vi på.
 
Solsidan the movie.
 
Vet att den fått både ris och ros,
men själv väljer jag att ge den en
hel bukett Gerbera för dom blommorna
gillar jag.Och dessutom har jag ju bestämt
att det inte ska tas in nåt ris här i påsk.
 
Jahopp,det var det ja!
 Och nu är det påskafton då.
 
Jag fick iof ett påskägg redan igår
av prinsen.Jag glömde fota det,men
kan tala om att det innehöll en choklad-
kaka storlek 200 gram (perfekt till bakning)
OCH en 5 meter lång HDMI-kabel.
 
Bästa surprisen för nu slipper jag låna
av andra när det behövs.
Tack prinsen♥
 
Och god påskfortsättning på er därute!
 
 

Just ida´ mår jag bra!

Idag har jag en riktigt bra dag.
Jag kan inte förklara hur eller
varför jag känner så,och jag
tänker inte analysera det heller.
 
Det känns förresten lite som när
jag var mindre och bodde hemma.
När mamma och pappa skulle ha
gäster och det lade sej nåt märkligt
lugn över tillvaron.
 
Ja,ja,utan att grotta ner mej mer
i gamla minnen och sånt där,så har
iaf inte jag nån intention att bjuda
till fest eller ens mej själv till bords.
 
Vad jag däremot har för mej just nu,
är lite fix med morgondagens tårta.
 
Det ska skäras lite jordgubbar och mango,
och så har jag som en extra bonus bakat
nåra Lchf-kakor.
 
Tårtan har fyllts med hallonmousse
underst och mangomousse längst upp.
Och så har ju lagt på sista delen såklart.
 
Nu står den i kylen och mojsar till sej
hela dagen och natten för att sen förses
med grädde och topping.
Det blir nog bra det där ska jag se!
 
Hittade ett busenkelt recept
på Lchf-kladdkaka som jag
slängde ihop.
Jo,för jag tänkte som så att
det där ska jag påsköverraska
tårthämterskan med imorrn bara
för att jag VET att hon aldrig
äter annat än Lchf och gräddtårtan
jag förberett är ju knappast low carb.
 
Ibland är jag bara sådär extra underbar
som bara jag kan vara,för när allt kommer
omkring så finns det faktiskt inget bättre
än att få överraska.
 
Så får det bli har jag bestämt och
resten ordnar sej säkert oxå.
 
Imorrn ja,då har man den där satans
lååååångfreda´n att kämpa sej igenom.
 
Herre Jesuspappa vad mycket kaffe
det kommer bli för min del.Mer än
vanligt såklart eftersom jag måste
försöka hålla mej vaken och inte dö
av tristess innan påskharen gör entré.
 
Eller måste och måste förresten,råkar
jag slumra till i soffan är väl inte det
hela världen heller.Huvudsaken att jag
är på benen när tårtan ska hämtas.
 
Nu har jag inte tid med er längre,ser
att dom börjar flyga till Blåkulla nu,så
det är väl bäst att ta på sej hucklet
och dra fram kvasten.
 
Hejrå sålänge!
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0