Tack för veckans fredag

Om man nu överhuvudtaget ska glädjas åt
nåt den här årstiden,så torde det väl i mitt
fall vara att solen skiner,för fy fan så trist
allt blir när molnen är blytungt grå och 
vinden letar sej in under skinnet.(som idag!)
 
Men igår var det en såndär krispigt solig dag,när
morgonen och förmiddagen visade sej från
sin allra vackraste oktobersida.
 
På lätta fötter (ej att förväxlas med lättfotad),tog
jag med mej kameran för att se om jag kanske
kunde knäppa nåra trevliga bilder.
 
Väl hemma i värmen igen tog jag ur minneskortet
och lade in bilderna i datorn,för att sen stoppa i
det i kameran igen.
Givetjävlavis slant det ur näven och ner i ugnsluckans
minimala springa för att sen hamna där jag först inte
hittade det.
Inte förrän jag kollade andra gången i lådan längst ner
fick jag syn på det,men då hade det klämts mellan nån
satans spärr och såg ut som en bucklig pariservåffla!
 
Tack som hjärtligast lixom.
Ett 32 GB´s minneskort som demolerat flinade åt mej.
 
Men,som den händiga kvinna jag trots allt är,så tog jag
fram superlim,fil och tving för att åtminstone TESTA ifall
det kunde räddas såpass att jag fick i det i kameran och
kunde kolla om jag missat nåra bilder till "sparamappen"!
 
Och tro´t eller ej,men Majso fixade till det.
Nu måste jag bara fixa ett nytt så jag har,och 
i fortsättningen pillar jag tbk minneskortet en
BRA bit IFRÅN spisen.
NOTE TO SELF!!!
 
Man BÖR ju lixom lära sej av sina misstag
har jag hört!
 
Eftersom jag missade fullmånen på
torsdagskvällen så fotade jag den
iaf igårmorse.
 
Rimfrost och sol,vilken härlig kombo.
 
En utblommad maskros klädd i frost
blir ett naturens konstverk.
 
I somras satt här shortsklädda fotbollsspelare.
Igår hade bänken intagits av kristallaget.
 
"Den som inga byxor har,han får gå med rumpan bar".
Eller om vederbörande kanske agerat streakare och
inte hann få med sej byxorna.
 
Löv it!
 
Tur att man inte vet VAD som ska hända(minneskortskläm),
och tur att man ändå har lite koll på fågelarter.Annars hade
jag lätt såhär i efterhand kunnat tro att det var en "olyckskorp"
jag fotat.
Nu var det ju bara en helt vanlig kråka som spanade på mej
hög upp i trädet,så jag stannar vid det.
 
Idag lördag har jag dock bara sett solen
en ytterst kort stund.
Men,det är åtminstone inte snöfall och
minusgrader,så man får väl glädjas åt
det lilla när man inte får det i större format!
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0