Goddag alla piggeliner
Joråsatte,klockan 6 va en annan uppe,jag
kanske inte valsade runt som Fred Astaire
precis men väl hasande med möda.
Jag ska ju skjutsa Eva till bussen sen.
Bussen som tar henne till Arlande för
vidare färd med flyget till...CHICAGO
och hennes yngsta son.
Som sagt,vilket jävla äventyr va!
Jag är faktiskt inte ett dugg avundsjuk,
jag ser bara en förbannat lång flygning
framför mej och tänker:
"lägg av"...."OOORKA"!
"lägg av"...."OOORKA"!
Om det däremot gick att knäppa med fingrarna
och sen va på plats,då kanske jag hade hängt
på till och med.
Nu får jag nöja mej med meddelanden och
lite bilder från henne.
Förresten,jag kanske ska tvinga henne att Skyp´a
lite med mej framöver.
Jag vill ju fan se vart tavlan som jag lagt ner min
själ i kommer och hur den ser ut live "over there".
Nu måste jag dock sätta lite fart,ska försöka hitta
både fejset och nån slags kartong att lägga tavlan
i så den inte pajjar under resans gång.
Dessutom behöver lilla "Pärlan" bli tankad innan
jag sätter kurs mot Eva,vore ju jävligt tradigt om
hon blev tvungen att kånka alla väskor på TVÅ
bussar och kanske rentav missa dagens flygavgång.
Att köra hela vägen till Arlanda har jag faktiskt
inte tid med,hur gärna jag än hade velat.
Hej sålänge!
Onsdagshimmel kl:6.14 mot öster!
Snart på väg mot nytt boende!
Små steg i trappshuset
Fullproppad med kaffe satt jag igår
och lyssnade på radion efter att ha
varit uppe och försökt fota "blodmånen".
Plötsligt hör jag trippande steg utanför
dörren,en svag knackning och nån som
ropar i brevinkastet:
"Hallå...mormor"!
"Hallå...mormor"!
Det är vid såna tillfällen man blir alldeles
varm i hjärtat och glädjehissen åker upp
och ner inombords utan stopp.
Efter obligatoriska "hej på dej kramen" var det dax för lille herrn
att få lite mat i magen.
att få lite mat i magen.
Sen åkte ALLA legobitar ut på golvet i ett fasligt oväsen.
När det va färdiglekt behövde gullungen
få lite middagsvila,så mamman och jag
passade på att inta lite käk vi oxå.
Han vet vad han vill den lille,så bulle och lite O´boy serverades och det rördes
runt,runt i muggen mycket koncentrerat.
Det behövdes dock ännu mera lek innan det var dax för hemgång och
hej då kramen",och då fick det bli så!
hej då kramen",och då fick det bli så!
En alldeles perfekt och ljuvlig start på
veckan fick jag,och nu är det inte många
dagar förrän han kommer igen.
På torsdag är nämligen dagis stängt,så
då ska vi hänga HELA da´n från tidiga
morgon till sena eftermidda´n.
Då jäklar blir det full fart framåt.
OCH åt alla andra håll med för den delen!
Jag behöver ett teleobjektiv
OCH en mer powerful kamera om man
ska va riktigt petig.
Som så jävla många andra ville jag förstås
oxå själv bevittna nattens fenomen "blodmåne".
Jag antar att jag varken läste tidningen särskilt
väl,eller för den delen hade en susning om det
sist det begav sej 1982.
Nu kan man väl säja som såhär,att kameran jag
använder till vardags som jag är förbannat nöjd
med,inte riktigt räckte till i avancemang inatt.
Och den andra lilla systemkameran som jag
dammade av,den har jag fan inte lärt mej än
på en sisådär 7 år.
(inte för att det spelade nån roll iof,men ändå)
Att sen tro att man är stadig på handen strax
efter 4 på morronkvisten,det är ungefär som
att tro att det skulle smaka jävligt gott med en
stor drink vid den tiden.
Närmare bestämt fucking omöjligt!
Man,jag har iaf sett den,månen alltså.
Och man kan ju inte annat än säja att det var
väldigt vackert därute på himlavalvet.
M.a.o hade jag oxå hunnit få i mej inte mindre
än fyra skapliga muggar kaffe innan klockan
pep 5.30.
Jag hoppade INTE ner i sängen igen...nej då-
jag satte på datorn och kollade ifatt lite program
istället.
Man ska inte förspilla nån tid nu när det är ny vecka
och allt,man ska suga ut det mesta och det bästa.
Och man kan ju iaf säja att den började fint!
Knatade ut på balkongen och knäppte första bilden då månen såg ut såhär.
Sen drack jag lite kaffe och
mornade mej en smula.
Jorå,det va det ju värt att kliva ur sängen i grisottan för att ge er nåra suddiga
bilder denna måndag förmiddag.
bilder denna måndag förmiddag.
Allra helst då det finns en miljard på nätet att kolla på som är ljusår bättre
OCH skarpare än dessa!
OCH skarpare än dessa!
Men,jag ser det som att hoppet aldrig överger
en,och så kan det ju va så att jag givit en viss
hint om vad jag kan önska mej i "tantpresent"
nästa sommar!
(he,he)
(he,he)
Vackra morgon,var hälsad söndag
Såhär vackert var det imorse när jag gick upp,solen sakta steg i öster.
Jag skulle ju ljuga om jag sa att jag inte
får energi och blir glad av såna morgnar,
för det underlättar ju nåt otroligt mot att
för det underlättar ju nåt otroligt mot att
mötas av regn & rusk.
Igår eftermiddag svängde jag förbi mina
"pensiogrannar" med lite kakor till kaffet,
och så passade jag på att plocka med mej
en liten påse päron från deras trädgård.
Hann i stort sett bara hem innan jag rev ut
en stor kastrull och lite andra grejer för att
ta hand om frukten.
Det resulterade i ett par burkar inkokta päron som jag vet kommer till nytta
i vinter när det blir dessertdax.
Ska nog be att få ännu mer av dom så
jag kan göra en laddning åt dom oxå.
Toscagratinerade päron i ugn är ju så
jävla smaskigt,så det måste bli nåt sånt
sen när vinterkylan griper tag i en och
man fryser ända in i magsäcken.
Det med lite vaniljglass eller för den delen
lättvispad grädde,det får en iaf på lite bättre
humör en stund.
Idag ska jag fanimej se till att få tavlan till
Eva klar,har "bara" tagit över 5½ timme hittills
att komma dit jag är nu.
I nästa vecka måste jag nämligen dra fram gravyr-
grejerna och föra lite oväsen igen.
Nåra whiskeyglas samt bröllopsglas står på schemat
såhär i slutet av september.
Men tills dess,lite sol på näsan och sista rycket
med pennor och färg.
Det blir nog bra vad det lider!
Varje gång jag ser dej pirrar det till ♥
Precis så är det när jag ser Prinsen.
Jag blir glad i hjärtat och fjärilarna i magen
dansar latinamerikanskt i värsta stepporgien.
Och sen,sen pirrar det till,inte i Norrköping
men däremot i grannsta´n!
Vid närmare eftertanke kan jag alltid konstatera,
att jag blir mer och mer kär för var dag som går
och det jag inte såg igår det ser jag med glädje
idag och blir lycklig i varje blodåder.
Jag vill slita av honom....
...och så bakde jag faktiskt lite igår eftermiddag.
Det va ju ändå fredag och pannacottan stod redan
på kylning.
Gårdagens smaksättning blev choklad med kaffesmak.
Ljuvlig och lyxig choklad med små kaffenibs i.
Som sagt,jag fick lite baksug oxå
och smetade ihop nåra sorts kakor
som skulle likna mazariner.
Loranga hade jag ingen,så vi drack kaffe
till istället.
Troligtvis inte dom vackraste,men gräddningen och fyllningarna va det
absolut inget fel på.
absolut inget fel på.
Maten jag förberett får vänta med att
ätas tills senare idag,vi hade varken
lust eller va särskilt hungriga igårkväll.
Kycklingfilé i botten som toppats med lök,kålrot och morötter.
Naturligtvis i en sås av creme fraichegrädde och goda kryddor.
Nu är det hög tid att fortsätta med tavlan
som ska till Chicago,det är ett satans precisions-
jobb som kräver full fokusering som sagt.
Soliga lördagskramar für alles ♥
God förmiddag fredag med nybakt bröd
Alltså,igår blev jag så inihelvete sugen på
grovt bröd.SÅ sugen att jag blev tvungen
att baka lite.
Just grovt bröd (iaf hos mej),har en förmåga
att INTE resa sej och bli så värst fluffiga.
Men vafan gör det om det bara smakar himmelskt
OCH dessutom skapligt nyttigt.
Jag lyxade sen till torsdagseftermiddagen med en
ost och gurkmacka,samt lite keso med ananas.
ost och gurkmacka,samt lite keso med ananas.
Helt jävla otroligt att "karaktären" till viss
del bestämt sej för att komma på dagliga
besök hos mej.
besök hos mej.
Idag har jag fullt upp med textning på en
tavla,jo för Eva kom ju på att det kunde
va kul att ta med en sån till Chicago.
Dom är nämligen svenskättlingar,och då
vore det ju roligt som hon sa,att det hänger
en tavla med svensk text i deras hus.
Vi får väl se hur kul JAG tycker det är att sitta
som en märla med gamnacke när alla bokstäver
ska fyllas i sen oxå.
Måste nog grunda med en jävla massa kaffe och
högst troligt oxå svälja nåra små piller.
En riktigt skön fredag önskar jag er,så kanske
vi hörs härinne imorrn igen,man vet ju aldrig ♥
vi hörs härinne imorrn igen,man vet ju aldrig ♥
UPDATE:
Ameh vafasen då,det är ju ändå fredag,så vad passar bättre än lite Pannacotta
med choklad som smakar KAFFE......Mmmm!
med choklad som smakar KAFFE......Mmmm!
Det blir ingen lång visit
Precis så hade Eva sagt innan hon kom.
Nähe och okej svarade jag,och tänkte i mitt
stilla sinne "vi får väl se hur det blir med det"!
Vi startade iaf med att käka lite,jag hade slängt
ihop nån sorts fiskhistoria i ugnen med rotsaker
och annat gott.
Nu vill jag inte skryta alls,men fan vilken hejjare jag är på att plocka ihop
vinnande kombosar i en form.
Eftersom Eva inte kom förrän runt 15 tiden,så
kände vi båda två,att här måste vi speeda upp
tempot på både prat och annat som skulle
hinnas med.Hon kunde ju som sagt INTE stanna
länge alls!!
länge alls!!
Fort som fan fram med pannacottan som snabbt slank ner.Jag hade ju lixom
bestämt att det var en LCHF-dag!
Eva hade tydligen inget emot det,för den försvann snabbare än kvickt!
Jag behöver lite hjälp säjer hon sen,och plockar fram både dator
OCH telefon.BÅDA i allra nyaste skick.
Det här kommer ta tid tänkte jag samtidigt som
jag iklädde mej låtsasrollen som datasnille.
Eftersom jag inte själv har iPhone med iCloud och
vafan allt det heter,så tog det sin lilla tid att dels
försöka få över bilderna från hennes mobil till datorn,
och dessutom lära henne klicken till höger och vänster,
dubbel och trippel fram & tillbaka.
"Det blir ingen lång visit"...så hade hon sagt ja!!!
Men när uret visade 23.30 blev hon iaf tvungen att packa
ner både dator och mobil för att styra bilen hemåt ett par mil.
Då hade jag emellertid lyckats spela datafröken såpass väl
att hon klarade även dom mer invecklade kommandona.
Och med tanke på den utmattade "stilen",va det kanske tur att vi slutade där!
Lärarinnan själv va inte heller hon den mest pedagogiska så dax
kan man väl påstå!
kan man väl påstå!
Det blev ingen lång visit,det blev en LÄNGRE,typ
8½ timme för att va exakt.
Nu är jag ju varken förvånad eller det minsta ledsen
för det...tvärtom faktiskt.
Vissa människor kan det där med att få det att kännas
som det bara gått nåra minuter trots allt.
Att vi inte fick med ens hälften på dagordningen,ja det
är ett helt annat kapitel i vår relation.
Nu dröjer det till nästa "snabbvisit",Eva planerar för fullt
inför sin U.S.A-resa nästa vecka.
Och jag,jag ska nog ta och lära mej lite mer om iPhone
och sånt,för jag känner på mej att gårdagens problem
inte va dom enda.
Och inte fan vill jag sitta här som ett frågetecken nästa
gång hon kommer med sladdar,"moln" och andra frågor.
NEVER!
Long time no see
Idag kommer äntligen Eva på besök.
Vet inte HUR länge sen det var sen vi
sågs sist,men minst ett par månader iaf.
Nästa vecka ska hon flyga över Atlanten för
att hälsa på sin yngste son som pluggar där
i staterna,och samtidigt få ta del av hans vardag
i värdfamiljen han lever i nu.
Jag vet inte om jag skulle vilja byta med henne,
ang.resan alltså.
Skulle isf vara för att köpa på mej billiga tårtgrejer
och sånt,som inte finns i samma utsträckning här.
I övrigt hade jag nog hellre åkt till Grekland och
stannat där ett par tre veckor eller så.
I vilket fall som helst,så fattar jag ju att det kommer
bli jävligt härligt och kul för henne.
Vilken tur då att jag bakade lite "andra bullar" igår,nu
kan jag bjussa henne på nåra i em om hon vill smaka.
Och vill hon INTE ha bullar utan istället nåt fett och
sött,så ska jag banne mej se till att fixa ihop lite
pannacotta oxå.
Det vet jag att hon absolut inte kan motstå,och så har
hon då möjlighet att välja.Kanske rentav låtsas att det
är skitbra och att hon kör LCHF dagen till ära.
Som sagt,en härlig em kommer det bli,och inte behöver
jag röja och städa satan innan heller,jag har nämligen
inte stökat till det ett endaste dugg på sista tiden.
Imorrn däremot,då åker nog fan grejerna och pilleplocket
fram redan innan första muggen kaffe är urdrucken.
Nån måtta på ordningen får det allt vara!
Värmen från september 2014
Sitter och drömmer mej tillbaka till
förra året exakt denna dag.
Då den 22:e september spenderade jag
och Eva vår sista dag i Turkiet.
Vi hade haft en helt underbar vecka med
massor av skratt,salta bad och väldigt sena
nätter då vi satt på vår balkong och tjattrade.
Att vi överhuvudtaget orkade ta oss upp för
att käka frulle varje morgon,och tidigt med för
den delen,det är för mej en gåta.
Å andra sidan finns det inget som ger mej så
mycket energi som just sol och värme.
Lika mycket som jag faktiskt ville stanna kvar
i ytterligare ett par veckor,lika mycket längtade
jag ju hem till prinsen,kidsen och inte minst
min lilla Wille ♥
Den "välkommen-hem-pussen" var en av dom allra bästa ♥
För att inte tala om glädjen då jag klev in i köket och såg detta.
Plus ett paket med hjärtlig text på rim ♥
Och en hjärtbeströdd bukett ♥
Strax före midnatt då det fortfarande var
den 22:e,gick så Prinsen ner på knä.
Just den kvällen friade han och det kunde
inte ha varit härligare att få komma hem till
sitt eget och all kärlek ♥
Att jag sen som ni vet har 2 som lyckonummer
kanske inte är så överraskande.
En dubbeltvåa OCH frieri...amazing.
På söndag (27/9) är det tre månader sen vi sa
JA på en av de finare dagarna i sommar.
JA på en av de finare dagarna i sommar.
Tre månader som fru och jag är SÅ tacksam.
Nästa år vid den här tiden kanske jag samlat
ihop tillräckligt många pantburkar och eventuellt
oxå håvat in lite bidrag utifrån.
Då banne mej ska jag se till att det blir en (försenad)
bröllopsresa att minnas.
Och vem vet,det kanske blir avresedag den 22:e!!!
Man vet att hösten är här,men vill inte riktigt acceptera
Varje morgon som har sol med sej
är en bra morgon för mej.
Då vaknar jag på riktigt och känner att
det ändå är okej trots att det närmar sej
tidigt mörka eftermiddagar och burrigt
dova kvällar.
Visst kan jag tycka att det är fint med tända
ljus och så,men jag känner mej inte speciellt
uppåt och sprittigt glad av det.
Det känns mer som om kroppen ställer in sej
på sparlåga redan aptidigt om kvällarna,och
då infinner sej varken motivation eller inspiration.
Jag vill försöka vara helt och rakt igenom positiv,
men det är fan inte lätt att kisa med ögona och i
förväg se framåt på dom där satans mörka,grå
och alldeles förskräckligt urtrista vintermånaderna.
Månader med kyla som gör att benmärgen nästan
förtvinar,månader med dova ointressanta uttryck
när man i stort sett bara hinner kliva upp och se
det ljusna och sen blir det mörkt IGEN!
Jag skulle verkligen behöva en platsbytarmaskin,
installera den i garderoben och gå in där.
Trycka på valfri knapp och vips,så befinner jag mej
i t.ex Grekland eller Spanien typ.
Det hade ju räckt med att få vara borta ett par timmar
per dag och tanka energi och ljus.
Jag kräver lixom inte SÅ mycket mer.
Men,det är fullt i garderoben och nåra såna upp-
finningar ligger nog i framtiden,eller kanske rentav
i fantasin!
Tillsvidare och iaf idag,är jag fortfarande uppåt.
Solen sken över grannens staket imorse,och tittar
jag riktigt jävla länge på dom gula löven,så kan
jag faktiskt inbilla mej att dom symboliserar sommar.
Jag har iaf min extremt livliga fantasi kvar,och den
behövs MER än allt annat nu!
Hon kom,hon,var,vi umgicks,hon åkte nyss
Jag pratar förstås om lilla svärmodern.
Igår eftermiddag landade hon här hos sin
älskade svärdotter,som dagen till ära lagat
både god mat OCH dessert.
Att den suveräna svärdottern glömde fota
maten skiter vi dock i,den var iaf god och
åts med god aptit framåt kvällen.
Vad som däremot inte heller hörde till
vardagligheterna då svärmodern är på
besök var,att JAG halvsov i soffhörnet
och inte hon.
Men,det bjussar jag på.
Ingen kan nånsin anklaga mej för att i övrigt
vara nonchalant eller dålig värdinna so WTF lixom!
Det började faktiskt med att jag serverade en god liten kaka med glass och färska
hallon till då hon kom.
Och undertiden maten stod i ugnen passade jag på att duka fram lite.
Den ljuvligt lena och goda mjölkchokladpannacottan satt som en figursydd
kavaj efter maten och jag fick t.o.m äran att skriva av receptet till ömma svärmodern.
Nu har hon bilat vidare norrut för att
göra ett stopp vid vattnet och svärfaderns
fritidshus innan hon rattar hem till sin lya.
Som vanligt har vi haft det ytterst trevligt
och mycket gemytligt,för som jag sagt förut
och mycket gemytligt,för som jag sagt förut
många gånger,man kan inte ha en bättre
svärmor.
Nu ska jag dricka ifatt söndagens Gevaliaranson
och kanske oxå sätta mej ute i det strålande
septembervädret,man måste ju passa på när solen
visar sej och vinden är nästintill obefintlig!
septembervädret,man måste ju passa på när solen
visar sej och vinden är nästintill obefintlig!
Majso the mom och tårtkladdaren
Du milde så seg jag var igårkväll.
Efter att kvällsmaten intagits fullkomligen
tokslocknade jag i soffan och gled mellan
svävande tillstånd till ryck av nackont.
Har haft ont och varit öm i bakskallen nu
flera månader och det ger sej fan inte.
Att ta sej ur soffan framåt senare delen av kvällen,
eller rättare sagt jävligt sena kvällen,var inte det
lättaste må ni tro.
Det knakade och sved satan i skallen och jag
försökte så gott det gick att få igång vridbarheten.
Efter ett tag kunde jag hjälpligt tvätta av mej och
borsta tänderna för att gäspande hoppa i säng.
Jorå,och sen va det förstås som vanligt helt
hopplöst att somna,jag kunde inte ens blunda
så jävligt va det.
Men iaf,framåt tre hugget sa jag till mej själv på
skarpen och släckte ner.
Halv omtöcknad ringer strax därefter mobillarmet.
Klockan FYRA lixom,vafan nurå!?
Men det va inte larmet,det var ett samtal...från
"Lillemans" nummer!
Helt plötsligt satt jag spikrakt upp i sängen och hjärtat
gjorde trippelvolter innan jag hörde att allt var okej.
Han va lite slirig dock,MEN OKEJ!
Sen kunde jag förstås inte gå ner i varv,men konstaterade
för mej själv som så många gånger förut att:
hellre 100 samtal mitt i natten och att allt är som det ska,än
ett ENDASTE då det INTE är det.
Kontentan av detta torde då bli:
det spelar ingen roll HUR gamla barnen blir,jag är och
kommer ALLTID vara mamma.
En glad mamma som trots diverse jobbiga motgångar
ändå lyckats uppfostra och pränta in i de mina att man
kan och FÅR ringa vilken tid som helst på dygnet.
Nu har jag just fixat dom två tårtorna som ska
hämtas om ett tag.
Visserligen inga storverk utsides,men jävlar så goda
fyllningar inuti,och det borde väl iaf betyda mest!
Eller??
Chokladbottnar spacklade med brun marängsmörkräm och fyllda med hallon-
mousse samt mjölkchokladganache.Enkelt dekorerade dock!
Vanlig tårtbotten spacklad med turkos marängsmörkräm och fylld med
hallonmousse samt glasskräm (d.v.s marsankräm + grädde).
Oxå sparsamt dekorerad men ändå!
hallonmousse samt glasskräm (d.v.s marsankräm + grädde).
Oxå sparsamt dekorerad men ändå!
Såja,nu väntar jag in svärmodern den kära och måste sätta fart med middags-
förberedelserna,hon har ju kört många mil så jag antar att magen kurrar lite.
Update:får visst besök av fd granne strax oxå...najs!
Update:får visst besök av fd granne strax oxå...najs!
Igår var en annan dag,nu måste här bakas!!
Uj,uj,uj som "styrelsen" gillade min goda
kantarell & baconpaj,och inte blev det nåt
kvar på assietterna efter kakan heller.
Den första pajen tog slut så fort att jag inte ens hann fota båda samtidigt.
Chokladkolakakan som serverades med grädde såg helt ljuvlig ut,och var visst
det oxå.Jag vet inte själv,för just nu (håll er i) är karaktären på besök så jag tog
bara nåra muggar kaffe!
Sallade piffade jag till med lite morotsgirlanger och även den försvann i ett nafs!
Idag måste jag förbereda morgondagens
tårtor som ska hämtas nån gång på eftermiddan.
tårtor som ska hämtas nån gång på eftermiddan.
Hade ju lixom inte tid att baka igår,och även OM
jag haft det,så vetitusan om jag velat stöka ner
i köket då det för en jävlagångsskull var städat där.
Som sagt,på med förklädet och fram med bakgrejerna.
Kanske blir till ackompanjemang av nåt program på
datorn,"Hela Sverige bakar" kan väl va passande.
Fredagsnyp och hej svejs sålänge!
Tips á la Majso
Medge att det låter jävligt spännande!
Grejen va den,att efter gårdagens tråkiga
tvättsession och många muggar kaffe
senare,så fick jag eld i dom hängande
kroppsdelarna och började fejja lite.
Eldprovet är typ oftast ugnen.
Jag hatar att inte kunna se IN i den p.g.a
att glasen är helt igenbeckade.
Skruvade loss yttre glaset och gjorde det
skinande rent och sen återstod det minst
sagt flottiga och helt åt helvete skitiga
innerglaset.
Hur fan kan det komma sej att det känns som
om man dragit ett par kilo smör över rutan och
sen har det bara grott igen som satan?
Det sitter ju som berget,och inte fasen hade jag
nån ugnsrengöring hemma heller.
Det MÅSTE bara bort och det MÅSTE gå på
nåt sätt,så tänkte jag och tog fram min ständiga
följeslagare Cillit Bang (den lila flaskan).
Sprayade på en halv ocean precis så det inte
svämmade över,väntade nåra minuter och pudrade
så över en hel del bakpulver.
På med en mugg kaffe och lallade runt lite i väntan
och hopp om att det "kanske" hade gjort nån verkan.
Sen tog jag fram en osthyvel och började försiktigt
skrapa bort skiten.
Och vet ni vad,DET FUNKADE!
Nu borde jag kanske ha haft nån såndära skrapa
man använder till ugnshällar,men eftersom jag
inte har sån spis och eftersom min ändå är mega-
ful och gammal,så skiter jag fullständigt i om det
blir en aning små repor på insidan.
Huvudsaken är ju att skiten försvann.
Anteckna nu detta supertips,för nästa gång ni står
där och svär som jävla dårar och vill kasta hela
spisen ut genom fönstret så behöver ni inte det,
bara lite bakpulver och Cillit Bang.
Glad som en barnunge som fått godis första gången
fortsatte jag sen med att torka skåpsluckor,skura lilla
toaletten och faktiskt rengöra kökstaket där det såg
som värst vidrigt ut.
Idag eller rättare sagt ikväll är det styrelsemöte här,
och som den goda medmänniska jag faktiskt är,så
tänkte jag bjussa på dels kantarell och baconpaj samt
en ytterst smarrig ckokladkolakaka.
Kakan kanske ni får en glimt av imorr´n eller så,
nu måste jag förbereda pajerna och hinna slurpa
mera kaffe.
Torsdagskram på er i höstrusket ♥
Idag tar jag faktiskt ingen som helst hänsyn till att jag använder typ
dessertpajformer till varmrätten.Huvudsaken är väl att det serveras
nåt ur dom!
dessertpajformer till varmrätten.Huvudsaken är väl att det serveras
nåt ur dom!
Härliga tvättdag...not!
Dom kommer ibland,dagarna när det
ska kämpas i trapporna med flåset.
Vad bra tänker ni,tvätta lite oftare och
kör "idioten" när du ändå springer
upp och ner,ner och upp.
Ho,ho,hold yor horses säjer jag isf.
För det första är det knappast så att
jag springer,och för det andra så har
jag ju utvecklat en megaallergi mot
just konditionsträning av alla dess slag.
Så,det blir inget med det lixom.
Jag är typ glad om jag får in skiten i maskinen
och sen ur för att hänga i omgångar.
Visst,jag hade kunnat hängt in trasorna i tork-
rummet,men vet ni vad?
Dom jävla linorna är ju fan uppspända närmast
taket,och har man som jag taxben och en rygg
som inte hänger med...näe,det funkar inte.
Att ta en pall för att hänga tvätt,sen ramla och
få ett än värre helvete,skulle knappast tro det va!
Inte undra på att jag tvättar jävligt sällan numera.
Hur i helvete stod jag ut förr?
Då när det tvättades tre,fyra ggr i veckan.
Samma kläder vareviga gång nästan,man hade
knappt hunnit stryka grejerna innan dom låg i
smutstvätten igen.
Stryka ja!
Hur jävla dum får man bli?
Jag strök tamme fan underkläder oxå!
Fatta den tidsåtgången,fatta vad annat roligt jag
kunde haft om jag inte stått med dessa strykhögar
24/7,år ut och år åt skogen.
Man blir ju mörkrädd och skakad på riktigt vetja.
Idag är det "bara" tre maskiner som ska tvättas,
och jag tackar min lyckliga supernova för att det
INTE finns så mycket som en halv ärm som behöver
strykas på.
Man lär sej med åren minsann och då får man
tid över till en längre kaffestund oxå.
Mvh: den insiktsfulle!
Det finns hopp...här symboliserat av Wille ♥
Idag är det höstigt och grått
Näe fan,det här går inte längre.
Jag har i flera år klurat på det här med
regression,det heter väl så när man kollar
upp sina tidigare liv va?
Nu vill jag fan veta exakt VAR och i vilken
världsdel jag verkligen hör hemma.
Det kan lixom inte vara nordliga breddgrader
som ska va min hemvist.
Jag mår ju bara tiptop under sommaren,för
resterande årstider vill jag bara dra en vadmalsfilt
över skallen och inte träffa nån.
Jag blir superdeppad av mörker,kyla och grådassiga
dagar som tar slut fortare än man hunnit blinka till.
Fixa starka lysrör och tänd omkring dej sa nån.
Jorå,om det vore så jävla enkelt.
Det ljuset är inte alls samma sak för mej,även om
jag fattar att personen menade väl och tänkte på
just det där med LJUS och upplysning.
Antidepptabletter vill jag inte heller sätta i mej,
det är inte min grej,och dessutom åker jag på
verenda sketen biverkning av allt sånt där.
Ta den gången jag skulle testa minipiller.
Två ynka veckor med minimala doser hormon
fick mej att bli helt odräglig OCH öka i vikt
bara jag gick förbi chipshyllan i affären.
Tack men NEJ TACK till såna recept!
Vilken frukt blir man lycklig av?
Chokladdoppade jordgubbar eller?!
Ärligt,jag måste fan sätta mej och googla
satan nu,det pockar ju på med ännu dassigare
och supermörka dagar.
Sponsorer till bungalowssemestrar á la
halvårsvistelse har jag ju inte sett eller
hört nåt från,så nu MÅSTE jag lösa det
här på egen hand.
Morsning och goodbaj,jag vill inte
hamna helt på svaj!
Såhär såg det ut för nästan exakt på dagen ett år sen btw.
VARFÖR är jag här och inte där nu,jag mår ju så jävla mycket bättre
i dom sammanhangen!
VARFÖR är jag här och inte där nu,jag mår ju så jävla mycket bättre
i dom sammanhangen!
Utan gränser
Nu kanske ni tror att jag ska beskriva
och prata om flyktingströmmarna och
den tragiska och ack så kaotiska situation
som just nu råder.
Det ska jag INTE,det här handlar om nåt
mycket,mycket värre nämligen mitt nu
rådande humör.
Helt jävla oannonserat får jag värsta utbrotten,
iof mest inombords så jag kan lugna ner mej
en aningen INNAN det kommer idioti och rent
galna saker ur strupen på mej.
(men ändå!)
(men ändå!)
Det lixom blixtrar till i skallen och jag känner
frustrationen och hettan som i en rasande vulkan.
Det vill bara ut och jag kan inte förklara varför.
Jag tolkar saker rent åt helvete men det kan oxå
va så att om "nån" säjer nåt som inte riktigt når
fram eller som verkligen ÄR galet....OMG jag
förstår verkligen såna som inte kan behärska sej.
Lika snabbt kan det övergå i ren sorg och gråtmildhet.
Jag mår helt enkelt inte vidare okej just nu.
Det går ju över,men fan så enerverande och
energiutmattande det är.
Tänk er ett helt lager med nyårsraketer som utan
förvarning antänder och bara smattrar runt åt alla
möjliga håll,och du vet inte VAR eller i vilken ände
du ska börja ta itu med dom.
M.a.o är det bara att rida ut eldstormen,skaka lite
på sej och fortsätta där du var innan det bröt ut!
Låg,jag känner mej låg och jävligt dränerad på ork,
lust och inspiration.
Grå och trist och enkelspårig.
Och sån ÄR ju inte jag normalt.
Det lugnar sej väl...vartefter,och det enda jag kan komma
på är boven i dramaserien som utspelar sej är den förbannat
och överjävliga s.k "mittilivetfasen",och jag VILL INTE
vara med där alls!
Igårkväll när hundarna skulle åter hem hit från sin
deladevårdnadshelg,då fick jag åtminstone en stunds
Willegos och kunde tänka på helt andra saker.
Men,nu är det måndag igen och jag vet inte ett satans
någe om hur denna vecka utvecklar sej.
Berg & dalbana,jovars det kan man säja!
Lilla finnkampen,tre meter hinder!
Personbästa och världsrekord...the winner was....WILLE ♥
Gårdagen i bilder
Ja satan vilken trevlig dag det blev
igår på Finnkampen.
Röda mattan,VIP-tält med mat och en
massa idrott all over.
T.o.m så att en annan blev schleten i kroppen
och tung i bena bara av att kolla på alla atleter.
Och det TROTS att DLV och jag körde en lätt
uppvärmning innan det drog igång.
Tack "Fru Fortuna" som gjorde det möjligt
för mej att vinna detta och att jag (vi) fick se
alltihopa live.
Idag ska jag följa det sista via Tv-soffan!
Sverige vs Finland
Så kom den äntligen,dagen då jag ska
få se Finnkampen live.
Och som VIP dessutom.
Det ska bli så jävla kul att få sitta där på
Stockholms stadion och insupa atmosfären.
Matsäcken är redan fixad och en liten godsak
till kaffet är oxå nerpackad.
Nu väntar jag och Prinsen bara in vårt rese-
sällskap för dagen och sen bär det av.
Det säjs ju att idrott och alkohol inte hör ihop,men nu är ju ingen av oss
anmälda till tävlingarna,så det ska nog funka iaf!
anmälda till tävlingarna,så det ska nog funka iaf!
Först är det tänkt att vi ska mingla lite i mattältet,
och då måste man ha sina armband på så det inte
slinker in obehöriga.
Vi vill ju V.I.P´ a runt där och känna oss riktigt
märkvärdiga menar jag.
slinker in obehöriga.
Vi vill ju V.I.P´ a runt där och känna oss riktigt
märkvärdiga menar jag.
Jävligt najs ska det bli iaf,och nu måste jag skynda
så jag hinner packa det sista och puder-VI(p)P´a lilla
näsan lite innan vi drar oxå.
"HEJA SVERIGE"!
Bästisfredag
Åh,det här kommer bli en underbar dag och
avslutning på den här veckan.
Saknade och alltid lika högt älskade Ullis kommer
ÄNTLIGEN på besök i gamla hooden igen.
Som jag längtat efter att få krama om henne och
tjattra bort en stund eller två.
Måste faktiskt ta mej i båda kragsluten och hälsa
på henne i nya huset snart oxå.
Jag fattar bara inte varför veckorna ska gå så jävla
fort,man hinner ju lixom ingenting förrän det är
fredag igen.
Helt överraskande fick jag oxå ett stort vitt kuvert
i brevinkastet idag.
Jaha tänkte jag,vad är nu detta för reklam,men det
va det inte.
Det va nämligen en vinst,hade visst tävlat för ett tag sen.
Jättefina gammeldags bilder för varje månad,och oj så himla glad jag blev.
Nu är det höög tid att göra iordning
kaffet för snart knackar det på dörren.
kaffet för snart knackar det på dörren.
EN riktigt skön och alldeles ljuvlig fredag
önskar jag er alla,imorrn är det nya äventyr
önskar jag er alla,imorrn är det nya äventyr
på gång som står på agendan.
Superskog har blivit skitskog
Det är ju själva fan att inte höstsvampen
i min favvoskog kan växa som den gör
på sommaren.
När jag för en gångs skull tog på mej svamp-
plockarkläderna och traskade iväg med prinsen,
så hittade vi knappt så det räcker till varsin macka.
Hade lika gärna kunnat plocka i prinsens keps,för nåra större mängder
uppenbarade sej INTE!
uppenbarade sej INTE!
Vad det däremot kryllade av var s.k "älgflugor".
Fy för den lede sate så jävla vidriga dom äcklona är.
Jag ryser in till märgen bara jag tänker på dom.Går fan inte att ha ihjäl knappt.
Fy för den lede sate så jävla vidriga dom äcklona är.
Jag ryser in till märgen bara jag tänker på dom.Går fan inte att ha ihjäl knappt.
Bild från google,hittar inte den jag fotade
senast jag fick en svärm på mej.
Fort som bara den avslutades gårdagens
Fort som bara den avslutades gårdagens
skogstur,tyckte det kröp precis överallt.
Väl hemma igen åkte varenda klädesplagg av
i rasande fart,och håret fick sej en genomkamning
oxå för att va på den säkra sidan.
Som om det inte räckte med dom jävla flugorna,den här parasiten,
herr fästing kröp I behån oxå!!!
Man undrar ju hur i helvete som tar sej in på så kort tid,iaf med tanke
på att jag var helt jävla inkapslad i linne,tröja OCH tät jacka ända upp
till hakan!
VA,VA,VA??!
Idag känns det aningen bättre,men vid minsta lilla
ilning får jag för mej att det kryper omkring snuskiga
djur på kroppen.
För att få annat att tänka på,satte jag igång och bakade
lite istället.
Doften får en ju iaf att tänka på roligare saker än kryp
för en stund eller två.
Det fick bli chokladkakor med crunchy Toblerone i,och jag kan garantera er att
det lär bli ett litet provsmak sen till kaffet.
Inte för att jag överhuvudtaget behöver eller ens ska äta av sånt där,enbart
för att jag KAN och VILL!
Sympati i det dolda kanske!
Idag är en STOR dag!
"Mellan" ska nämligen göra sin hett
efterlängtade ögonoperation så hon
slipper sina linser.
Det är ju helt fantastiskt tycker jag,att
det verkligen funkar att göra sånt.
Det är oxå helt otroligt men inte lika fantastiskt,
att JAG vaknar med ett ont högeröga.
Det ömmar och känns jättekonstigt både utanpå
och innanför ögonlocket.
Kan det vara så att jag i det dolda sympatiserar
med henne bara sådär?
Eller kan det vara så att jag helt plötsligt fått
nån slags konstigt "gåva" som gör att jag på
nåt "annat plan" känner av andra???
Verkar ju va ett väldigt märkligt sammanträffande
annars menar jag.
För egen del har jag dock varken tid eller nån
större lust med ögonproblem just nu.
Det räcker så gott med annat.
Jag som måste sätta fart med en grej till fina U
som ska bli klar pronto.
Fina U ja,henne hade jag en pratstund med igår.
Hon flyttade ju till en annan kommun den lilla
svikern,och har haft fullt upp med det senaste
månaden.
Jag gillar inte när folk försvinner från min närhet,
och jag försökte in i det längsta att övertyga henne
om att det var fel det där med flytten.
Nåt gehör fick jag desvärre INTE!
Men,men...sånt är visst livet.
När man tror och inbillar sej att allt är under kontroll,
då jävlar rämnar marken under en.
För att återgå till "Mellan" och hennes operation,så
ska det bli väldigt spännande att höra hur det gått
sen om ett par timmar.
Själva ingreppet tar inte många minuter,men jag förstår
att det måste kännas jävligt konstigt och lite obehagligt
att ligga med vitt uppspärrade ögon och ha nåt som
lasrar runt däri.
För även om man får bedövning,så är just ögonen
sablar så känsliga.
Huvudsaken är dock att hennes syn förbättras så
hon slipper sina brickor.
Fatta vilken frihet att kunna öppna ögonen på
morgonen och se,SE klart UTAN att mecka med
vare sej linser eller annat tjafs.
Lycka till säjer jag,och försöker samtidigt tänka bort
skiten i mitt högeröga.
Vem vet,det kanske försvinner lika fort som hon lämnar
kliniken.
Om det gör det,då ska jag fanimej boka in mej på nån
medial kurs framöver.
Jag kanske håller på att bli synsk eller nåt!
Go onsdag på er sålänge folks ♥
För exakt ett år sen (rättare sagt den 10e sept.),då såg mitt öga
ut såhär när jag vaknade!
Återupplever jag DET gamla minnet oxå kanske????
ut såhär när jag vaknade!
Återupplever jag DET gamla minnet oxå kanske????
Puss på dej älskling ♥
I fredags fick jag en inbjudan på mat och
umgänge som jag direkt och utan tvekan
tackade ja till.
Så igårkväll traskade jag ett par kvarter och
satte mej till dukat bord på en liten veranda.
Ni kanske kommer ihåg att jag brukar baka
och ge till ett pensionärspar en bit härifrån,
och det var frun i det huset som gärna ville
att jag kom.
Man behöver ju nödvändigtvis inte bara partaja
och umgås med såna i sin egen ålder för att det
ska vara både kul,trevligt och härligt.
Jag menar,ålder är ju bara siffror och vem har
sagt att drygt 30 års ålderskillnd är ett hinder?
INTE jag iaf!
INTE jag iaf!
Mannen i huset hade handlat,grillat och fixat allt som plockades fram.
Han är en klippa och underbaring som numera tar hand om och ser till
frun som både blivit ostadig på benen och fått en sjukdom som gör att
hon mäste äta mediciner i massor varje dag.
Det är mest minnet som sviker och kroppen som
inte orkar för hennes del,men igår var huvudet
Han är en klippa och underbaring som numera tar hand om och ser till
frun som både blivit ostadig på benen och fått en sjukdom som gör att
hon mäste äta mediciner i massor varje dag.
Det är mest minnet som sviker och kroppen som
inte orkar för hennes del,men igår var huvudet
klarare än en kristallkula.
Jag tycker det är beundransvärt att i deras ålder
ändå orka som dom gör,vem har inte dåligt minne
trots yngre ålder lixom!
Servicen och maten var fullkomligt enastående och skratten
avlöste varann där vi satt i septemberkvällen.
Lite rödvin slank oxå ner,det dricker jag iof
sällan eller aldrig,men blir man bjuden som
avlöste varann där vi satt i septemberkvällen.
Lite rödvin slank oxå ner,det dricker jag iof
sällan eller aldrig,men blir man bjuden som
här i gott sällskap då kan det smaka ypperligt.
(vilket det oxå gjorde)
(vilket det oxå gjorde)
Förlåt,jag har inte gjort nån dessert sa mannen.
Men jag köpte varsin kaka iaf,så håll till godo.
Han visste inte att just den kakan är en av
mina köpefavoriter,och blev hjärtans glad
då jag påpekade detta.
Men jag köpte varsin kaka iaf,så håll till godo.
Han visste inte att just den kakan är en av
mina köpefavoriter,och blev hjärtans glad
då jag påpekade detta.
Kvällen avrundades med att jag fick inspektera
mannens nyinköpta laptop,en Dell med 17" ´s skärm.
mannens nyinköpta laptop,en Dell med 17" ´s skärm.
Och så lovade jag att komma och hjälpa honom
med lite smådetaljer framöver.
Idag måste jag inhandla nån liten present,för frun
fyller nämligen år,närmare bestämt 83 jordsnurr.
Och så får jag absolut inte glömma att tacka för
med lite smådetaljer framöver.
Idag måste jag inhandla nån liten present,för frun
fyller nämligen år,närmare bestämt 83 jordsnurr.
Och så får jag absolut inte glömma att tacka för
senast,tacka för en alldeles ljuvlig måndagskväll
som oxå gjorde mej rörd i slutet.
DEN kärlek och respekt,omtanke och empati detta par hyser
för varann fortfarande efter ett helt liv tillsammans,det ger mej
både rysningar och välbehag.
SÅ vill jag oxå ha det "hela vägen" i mitt förhållande!
Ja se folk & "skitpannkakor"
Det finns folk och det finns folk som
ibland kan gå under epitetet "kattskit".
Eller som man oxå kan säja:
"Det är skillnad på skit och pannkaka"!
"Det är skillnad på skit och pannkaka"!
Finns väl inget så jävla löjligt,som "folk"
som hälsar och säjer "hej" ibland,för att
nästa gång låtsas att man är osynlig!
Antingen hejar man väl VARJE gång,annars
ger man blanka fan i det överhuvudtaget.
Nu är det ju iof petitesser och rent synd om sånt
folk,dom måste ju ha grava problem med sej
själva om dom är så inihelvete veliga,osäkra och
till största del oinformerade.
Det finns nämligen såna som väljer att enbart
lyssna på infekterade "tungor" som sprider sin
dynga runtom lite här och var.
Såna som INTE tar reda på sanningen eller ens
vågar det,för OM dom skulle göra det,då krackelerar
nämligen fasaden och bilden över den person som
dom TROR är Guds välsignelse till befolkningen.
Alltså,det är så skrattretande,patetiskt och rentav
löjeväckande,hur vissa kan "gå på" samma jävla
bullshit gång,på gång,på gång,på gång,på......
Ja ni kanske hajjar!
Imorse var det ett sånt moment som uppenbarade
sej.En person som i fredags hejade glatt på mej
(om än äckligt ansträngt och tillgjort),stod förut
(om än äckligt ansträngt och tillgjort),stod förut
två meter ifrån mej,men jag då var jag typ osynlig!
Nästan så man vill gå fram och ruska tag i människan,
fråga om h*n är riktigt frisk däruppe OCH upplysa
vederbörande om att:
"du behöver inte hälsa,men var konsekvent för helvete"!
JAG mår inte bättre av om den "skiten" hejar eller inte.
JAG går inte omkring och undrar varför!?
JAG går inte omkring och undrar varför!?
Nej då,för JAG VET att den personen själv är ett offer
under en manipulativ och rentav vidrig typ som i sej
själv har NOLL självinsikt.
Jag tycker faktiskt synd om dom allihopa.
Och så skrattar jag högt inombords eftersom
dom är så jävla barnsliga och ynkliga.
Så var det med den saken.
Idag börjar en ny vecka igen,så den startar vi INTE
med töntigheter och annat larv.
Man ska vara sej själv,och dom som låtsas vara
nåt annat,dom har LÅNG väg att vandra och MYCKET
att lära sej innan det blir "riktigt" folk av dom!
Försökte fånga gårdagkvällens regnbåge och lokalisera VAR jag har min skatt
att hämta sen.
att hämta sen.
Söndagsfunderingar
Där jag bor är det relativt lugnt,iaf numera.
Inga ungar som dagligen springer och slår
i dörrar och gapar stämbanden av sej hela
jävla tiden så det skallrar i trappräcket.
Och det är ju både skönt och aningen trevligare
än som det va för ett par år sen.
Då när jag allt som oftast bönade och bad om att
hålla i dörrhandtaget då man stänger.
Iaf,farbrorn som bodde mittemot sällade sej till
änglarna för snart två år sen,men hans fru bor kvar.
Hon går så illa och ser visst inte så bra heller,vilket
gör att hon inte lämnar lägenheten mer än max ett
par gånger om året,och knappt det såvida hon inte
MÅSTE till läkare eller dylikt.
MÅSTE till läkare eller dylikt.
Det tar henne ungefär tre dagar att komma ner till
porten typ.
Nu kanske jag överdrev lite,men nästan så är det.
Nu kanske jag överdrev lite,men nästan så är det.
Och då slår mej tanken:fan vilket enformigt liv.
Gå runt på samma parkettgolv dag ut och dag in
med sin rullator.
Möjligtvis knöla sej ut på balkongen och få lite
frisk luft när vädret tillåter.
I övrigt sitter hon vid köksbordet och sover väl i
sin säng,eller soffan som är närmare rent av.
Förvisso verkar hon inte lida av det,och att döma
av det jag hört från hennes barn och barnbarn,så
tycker hon inte alls att det är överjävligt eller trist.
Hur kan man INTE tycka det lixom??
Hon har ju inte ens sin man kvar som sällskap.
Hon har ju inte ens sin man kvar som sällskap.
Iof är hon ganska egen men ändå!
Minns så väl då dom precis flyttat in,det var runt
jultid och jag tänkta överraska och hälsa välkomna
med en chokladask.
Jag stod där utanför deras dörr och tanten öppnade.
Jag sträckte fram handen,presenterade mej och sa:
"Vill bara önska er en god jul och hoppas ni ska trivas
här i huset"!
Reaktionen var inte direkt vad jag väntat mej,för hon
tittade på mej uppifrån och ner,slängde sen en blick
på chokladasken och sa:
"Vi äter inte choklad"!
PUNKT typ,så där stod jag helt paff,inte med mitt skägg
i brevlådan,men väl hennes.
(hon har lååånga strån på hela hakan nämligen)
(hon har lååånga strån på hela hakan nämligen)
Den chokladen fick jag äta upp själv!
Men,hon stör som sagt inte ett dugg,för man ser ju
henne sällan eller aldrig.
Fast jag kan ändå inte sluta fundera över tragiken i
att ENBART gå runt i sin lägenhet 24/7 all over.
Kanske skulle ha provat och bjussa henne på gårdagens
kvällsmat,men hon gillar nog varken paprika eller ost
om jag tänker efter.
Gott var det,tyckte iaf jag!!
Dagen idag vad blir det av den?
Ja ni,vem vet vad som kommer hända
idag lixom!
Det jag VET är,att jag i em/kväll kommer
Det jag VET är,att jag i em/kväll kommer
sitta bänkad (soffad) framför Tv´n och kolla
på fotboll.
I övrigt innan det vetifan vad som dyker upp.
Kanske ska fixa nåt käk eller så,blev lite sugen
på färsfyllda paprikor och som av en händelse
har jag både paprikor OCH färs hemma.
Inte så stabbigt och definitivt inte alls så onyttigt.
Som dessert kanske jag serverar mej en nektarin
och ett glas vatten.
Och näe,jag har INTE slagit i nånstans,men nu jävlar
MÅSTE jag skärpa till mej en smula.
Känns som om jag behöver detoxa och gå på viss
avvänjning faktiskt!
Och eftersom jag är så inihelvete slö och totalt
likgiltig inför träning (FY MEJ!),så kan det ju va
bra att åtminstone börja nånstans.
Om det sen funkar och om karaktären har lust,det
är en helt annan tvåa!
Egentligen borde jag ta bort allt socker och annat
jag blir svullen som en Michelingubbe av,förvisso
äter jag sällan pasta och vitt bröd,men ska jag käka
pasta eller dylikt,så finns det ingen hejd på´t!
Ameh,jasminris som är SÅ gott!
Jorå,nu behöver man ju inte överdriva.
Man kan ju tänka sej för och kanske äta
Man kan ju tänka sej för och kanske äta
det nån gång bara,med långa uppehålls-
perioder typ.
Som sagt,en rejäl skärpning krävs,och nu är det
dax att dra åt snaran ordentligt vad gäller onödiga
intag och annat tjafs.
Får förhandla med mej själv och försöka göra upp
en plan,det kan funka....om jag bara anstränger mej.
Goder lördag dårå!
Long time ago,och lååångt mer disciplinerad back then!
(frisyren behöver vi INTE diskutera alls) :)
TGIF igen
Det rullar på som vi brukar säja,eller som
iaf jag brukar svara när nån frågar hur det
är och står till.
Orka stå och belasta andra med sina problem
och annat tjafs lixom.
Förresten skulle ingen ha tid att stå och lyssna
iaf,så det är bara att klistra på smajlet och verka
va tillfreds.
Inte blir jag vidare värst mycket gladare av att oja
mej och haspla ur mej elände heller för den delen.
Idag tänker jag inte ens ägna en tanke åt skit eller
annat tråkigt,jag ska fan se till att leva här och nu,
och som vanligt vara glad för det jag har och alla
dom jag älskar som finns i mitt liv.
Blir uppriktigt sagt både ledsen,sorgsen,beklämd
och faktiskt illamående över att se alla bilder och
tv-reportage om flyktingströmmar och kaos.
Gråten satt i näsan igår när Aktuellt sände ett inslag
från Ungern med en mamma med ett litet spädbarn
liggande på ett tågspår,som panikslagen vrider sej
för att få komma till Tyskland.
Hjärtat går i tusen bitar,allrahelst då barn är inblandade,
och det är dom ju i stort sett jämt i såna lägen.
Att gnälla över småsaker när det finns dom som inte
ens har ett hem,det känns för jävla patetiskt.
Nu ska jag förbereda lite inför helgen och skänka
inte en utan MÅNGA tacksamma tankar för att jag
har det så bra som jag faktiskt har.
♥Love peace and understanding♥
Welcome friday!
Early chick (läs:tant)
Det kanske int är så dumt att bli gammal ändå.
Betänker man alternativet,så är det ju helt otroligt
OCH fantastiskt att man får hänga med på resan.
Att det sen tillhör att man vaknar tidigare och tidigare
kanske oxå är uträknat,för att man ska hinna så mycket
som möjligt typ,och kunna få i sej extra många muggar
kaffe innan man hoppar i säng igen.
Visst,det tar ju ett par timmar innan man s.a.s är på
banan varje morgon,men när vädret som nu har blivit
trevligare igen,så är det väl värt att hasa sej upp early.
Man får lixom va med från allra första början.
Just nu i dagarna är jag lite extra nyfiken och alert.
Jag vill så jävla gärna få reda på VEM det är som
vunnit den där resan till Dubai.
Jag har ju tävlat själv,men om man som jag faktiskt
har en hel del sunt förnuft kvar trots åldern,så fattar
man ju att det är nån annan som får jubla högt.
Så förbannat enkelt är det inte att kamma hem en sån
vinst minsann,däremot OM det vinnande bidraget
publiceras,så kan man åtminstone få en liten hint om
HUR jurysar tänker när dom utser vinnare!
Eller så blir man ännu mer konfys!!
För att återgå till tidiga morgnar,så har jag iaf blivit
klar med en strutsskalsmosaiklampa (långt ord va),
den har BARA tagit sisådär 5-6 timmar att färdigställa.
Värre är det med skalen som ska graveras,för där har
slutfinishfeelingen inte infunnit sej än.
Jag har iof kvällen och morgondagen på mej,så förhoppning-
vis ordnar det oxå upp sej.
Nu ska tant ta sej lite mera kaffe och försöka få
inspirationen tillbaka så det blir nåt mer gjort här.
Kram & ha en härlig torsdag därute ♥
Terapi och pensiopill deluxe det där.
Hade tyvärr ingen ledig glödlampa,men ni kanske kommer ihåg
hur vackert dom lyser!
Hade tyvärr ingen ledig glödlampa,men ni kanske kommer ihåg
hur vackert dom lyser!
Typ såhär!
Inte fan är vädret bättre heller!
Såna här dagar vill man bara dra nåt
stort tungt och svart över skallen,inte
prata med nån och inte bry sej ett skit
om ett jävla dugg.
Det kan förvisso klarna upp och sluta regna,
man hoppas ju in i det längsta iaf.
Jag har typ inte ett skit annat att skriva om,
bortsett från att jag som ofta annars verkligen
borde få vissa saker gjorda.(helst i förrgår)
Men som vanligt när jag inte har den rätta
feelingen,så är det helt jävla omöjligt.
Man måste helt enkelt bara vänta in det rätta
ögonblicket,och då gäller det att hugga fort
som fan,likt en utsvulten och förbannat mager
kobra i halv koma.
Jag känner mej iof mer som en trött sork utan
päls,och borde kanske först satsa på själva
kameleontgrejen.
Hade hoppats på nån kul post,men inte ens det.
Det enda som damp ner va ytterligare en räkning.
Telia är väl för roliga iaf,skickar två separata
brev FAST allt är samlat under samma post.
Jävla puckon och utsugare säjer jag,allt för att
få in lite extra kosing och allt för att en annan
ska behöva punga ut med mer än nödvändigt.
Tror minsann att dom ska få sej ett samtal snart.
Nu när jag ändå inte är på topp kanske det vore
en jävligt bra idé att få säja sitt!
PUNKT!
Onsdag var det ja,den är inte helt great,men vem
vet,den kanske "kammar till sej" och blir okej vad
det lider.
Tills dess:HA´RE!
Tills dess:HA´RE!
Tillsvidare lever jag på hoppet!
Recycling
Jag har som ni säkert vet vid det här laget,
jävligt svårt att kasta saker.
Att samla på sej allt möjligt är lixom min grej.
Det kommer alltid till användning nån gång.
Igår träffade jag Wille en stund på eftermidda´n,
och först gjorde vi ett besök på Biltema.
(dit även "Mellan" kom en snabbis & sa hej) ♥♥♥
Diverse pysselgrejer inhandlades för egen del
och Willes mamma köpte reservdelar till en cykel.
Skruttungen som är helt galen i bilar av alla sorter,hittade till sin stora glädje
en bil att provsitta.
Resten av besöket tyckte han dock inte va lika kul då han inte kunde få den
en bil att provsitta.
Resten av besöket tyckte han dock inte va lika kul då han inte kunde få den
med sej hem.
"Den vita bilen,jag måste ha den VITA bilen"!
Väl hemma kom Willes pappa och tog fram verktygslådan.
Efter att däcken på cykeln pumpats,försågs den så med dom
för dagen inköpta stödhjulen.
Efter att däcken på cykeln pumpats,försågs den så med dom
för dagen inköpta stödhjulen.
Hjälmen åkte på i en fart och Wille kunde knappt bärga sej inför första provturen.
Mormor må vara en hamsterekorre av grövsta sort,men är man som i detta fall
rädd om sakerna,så kan även en uppumpad drygt 18-årig cykel åter komma till
användning.
Morbror Rasmus´ gamla hoj har fått nytt liv.
rädd om sakerna,så kan även en uppumpad drygt 18-årig cykel åter komma till
användning.
Morbror Rasmus´ gamla hoj har fått nytt liv.
(och ekonomiska klubben jublar högt!)
Vi hann även med att ta nåra
poseringsbilder.
Nu får vi bara hoppas att september visar en bättre sida än som den startade
med regn och rusk.
Wille måste ju öva på att cykla vetja!
med regn och rusk.
Wille måste ju öva på att cykla vetja!
