A little bit down but still kicking
Vissa dagar ramlar man helt plötsligt
ner i avgrundsdiket och känner sej
mer än hopplöst deppig,lessen och
fullkomligt bedrövad.
Igår va en sån dag,för trots att vädret
var strålande och fåglarna kvittrade,så
kunde jag inte ta in det helt & fullt.
Huvudet kändes tungt men tomt,och
ögonen var dimmiga som av gråt fast
inga tårar kom just då.
Senare framåt kvällen kände jag att nu
är det nog hög tid att skvätta ut nåra droppar
för att sen torka näsan och skaka lite på sej.
Man måste lixom se till att en del skumpar
på rätt plats emellanåt.
Sen gjorde jag mej lite kaffe och bara satt
alldeles tyst och stilla.
Det blev väl något bättre framåt småtimmarna,
men energin kom inte riktigt tillbaka,och så måste
det väl få vara ibland.
Huvudsaken att man inte ligger kvar därnere i
avgrundshålet och blir mer eländig.
Idag är en ny dag,så det är bara att sätta på
leendet och göra det bästa av den =)
Kaffet har iaf gjort sitt till en god början,och
det är ju alltid nåt att glädjas åt....visst!
Puss & kram hela da´n och var rädda om varann ♥
Kommentarer
Trackback
