Majsomittilivet

....en gång om året cirkus Bronett,
så mången gång ungefär brukar
jag va lite krasslig.

Det är ju inte mycket kan tyckas,
märkligare dock,att det ALLTID
den jävla gången kommer så
inihelvete olägligt!

Förvisso har jag hasat omkring här
i flera veckor och känt att nåt,det
är fanimej nåt som ligger och lurar
under ytan.(läs:skinnet)

Men när man andra da´n i rad vaknar
och har ont i halsen,lock för öronen
(inte kastrullock alltså),och känner
att det kliar i snoken,DÅ jävlar brukar
det va stenkört.

Vitpepparkorn och C-vitamin!
Troligt va,det där är bara larv
och hittepå,hjälper inte ett skit!

Jag vet dock vems felet är.

Lilla "hjälpredans" förstås,det här
är sviterna av att det varit så
förbannat kallt INNE sista veckorna,
och sen när han äntligen ser till att
fixa skiten(temporärt troligtvis),DÅ
satan kommer efterspelet i form
av dåligt mående!

Jag VÄGRAR däremot se mej sjuk och
nedslagen,jag ska fajtas som bara den
med baciller och demoner,var så säkra.

Än är jag inte sängliggande,och som ni
vet: "ont krut förgås inte så lätt"!

Kom igen bah,bring it on!


På tal om annat,som jag egentligen inte alls vill tala om
nu förvisso,så åt jag lite av det här igår!