När grannen bjuder in spontant en torsdag tackar man fan inte nej!
Satan vad jag gillar såna
däringa spontaninbjudningar.
Jag behöver varken städa eller
handla,än mindre stå vid spisen.
Jag tar bara min BiB under armen
och knallar ett hundratal meter
till "Hurtbullen" och sen är det
bara att koppla av!
Fan vad sånt här passar mej.
Jag som hatar att planera in en
massa i förväg.
För OM och NÄR jag gör det,planerar
alltså,då kan man ge sej den på att
jag inte har nån lust alls,även om
det är jag själv som hittat på nåt.
Sån är jag,och sån kommer jag högst
troligt alltid vara.
Det är lixom en del av tjusningen med
mej,att jag är sådär jävligt härligt och
alldeles underbart spontan.
Fatta ynnesten i att känna mej,det
blir tamme fan ALDRIG tråkigt i mitt
älskvärda sällskap,det händer alltid nåt.
Gissa ½ gång varför jag blev bjuden lixom!
Jag är som ett helt bord fullt med smaskigheter!
