Han är här nu...

..."Lilleman".

Han som älskar sin
mamma till bristnings-
gränsen.Och lite till.

Han ville sova här
sa han när han kom.

Kände sej aningen
ensam och det är
ju inte kul.

Så.

Jag har inte tid att
sitta här som ni
säkert förstår.

Jag måste ju stoppa
om honom och sjunga
en vaggvisa.

Eller två.

Och så ska jag pussa
på honom förstås!

En moders kärlek!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0