Hur är man funtad egentligen!?

Efter att i stort sett hela dagen igår
stått och pillat med både skorpor
(förlåt biscotti),och en massa praliner
som iof blev sisådär,kan man ju tro att
det hade räckt.
MEN,så satt jag och surfade runt lite och
strax efter elva råkade jag snubbla över
ett recept jag inte sett förr.
 
Så jävla turligt då,att jag hade just det som
behövdes hemma.
Bara att dra ut en kastrull och sätta igång.
 
Ytterligre en ny variant av s.k "snöbollar",ett jävligt gott och
smaskigt godis.
 
Smeten står nu i kylen och väntar på
att jag ska börja rulla dom.
 
Har dock inte bestämt mej för än om jag
möjligtvis ska smaksätta ena halvan av
satsen med nån pikant liten touch av nåt.
 
Först ska jag dock träffa "Mellan" en stund,
så det får vänta tills i eftermiddag.
 
Nu måste jag sätta fart om jag ska hinna allt,
vet för det första inte VAR jag lagt fejset och heller
inte VAD jag ska dra på mej för kläder.
 
I bästa fall hittar jag väl nåt och som tur är 
måste man ha jacka på sej,så det är väl ändå
ingen som ser ifall jag har en ful tröja på.
 
"Ingen vill veta var jag köpt den"!
 
 

Pyssel och lite godistillverkning

Just precis,det är vad som står på
dagens schema.
 
För vet ni vad,jag var så jävla extremt
fokuserad OCH disciplinerad hela da´n
igår att glasen jag skulle bli klara med
faktiskt blev det.
 
"HALLELUJA"!
 
Små korta pausar med nackrullningar
och sträck på ben,rygg och armar behövdes
visserligen många gånger,men jag fixade det!
 
Fyra glas varav två vinglas och två ölglas med denna
gravering stod klara igårkväll.
 
Och kan inte med ord beskriva hur satans
nöjd och tillfreds jag känner mej.
 
M.a.o kan jag med gott samvete ägna mej
åt en massa godis och annat sött idag.
 
Plus att det ska textas ihop och målas på
ett par tavlor oxå.
Jag kanske inte hinner helt färdigt,men jag
har iaf redan grundat dom små canvvas-
ramarna och bara det är ju en jävligt skön
början om jag får säja´t själv!
 
Tror faktiskt utöver min goda julkola som
som ska kokas,att jag även ska försöka mej
på att göra salta mandlar med ett täcke av
kaffechoklad doppade i lite kakaoflorsocker.
 
Hur gott låter inte det lixom!
Tänk er sen att jag kanske t.o.m får till ett
fint litet paket av cellofan runt dom.
 
Ärligt,jag ryser av välbehag.
Som om inte det vore nog,senaste dagarnas
lilla temperaturdipp skall åter rätta till sej och
det drar sej mot plusgrader igen.
 
JIPPI!
 
Sånt måste ju bara firas vetja,och jag ska starta
precis nu,med en stor mugg Gevalia.
 
Life can be sweet...även UTAN socker i kaffet!
 
 

Sötstrut

Man kan va nyfiken i en strut,och man 
kan ha dumstrut på huvudet.
 
M.a.o kan man variera sina strutar i
ganska stor utsträckning.
 
Jag valde dock att göra strutar med kolor i,
och då blir det just precis en "sötstrut".
 
Fina va!
Dom duger nog iaf om vi säjer så!
 
En sak som är bra,är att jag på senare
år lärt mej att inte oroa mej så inihelvete.
 
Förr kunde jag gå flera veckor,ja ibland
månader i förväg och oja mej över saker
jag inte ens kunde påverka.
 
Fatta hur mycket energi sånt tar,energi som
man kan lägga på viktigare grejer i NUET.
 
Nog om detta,jag har faktiskt en hel del att
göra nu,så jag får va jävligt tråkig och lämna
er med en önskan om en fin torsdag.
 
Kram på er därute! ♥ 

Här fyller vi dagarna med godsaker av alla de sorter

Gårdagen startade som vanligt med sedvanliga
muggarna kaffe och lite surf.
 
Strax efter jag hällt upp tredje muggen fick jag
frågan per mess om jag möjligen skulle va hemma
vid 10 hugget!
 
Absolut svarade jag och skyndade mej till affären
i ett ärende först.
 
Prick 10 stod härliga Jessica i hallen,med julklapp
och största kramen.
 
Ljuvligt ljus på hjärthållare och därtill lite choklad!
Självklart fick hon en klapp oxå.
 
När vi fikat och tjattrat i timmarna två,blev
det en stunds lugn fram till 13 tiden,då
ramlade nämligen Eva in med socker,mandel
och sirap i högsta hugg.
 
Här ska kokas microknäck sa hon och hackade mandel som
värsta Jack the ripper´n,jag bah:okej,använd inte "Lillhacke",det
är ju inte smidigare alls...näerå!
 
Själv gav jag mej på ett nytt recept som hette "Pistagekola",och
som namnet antyder innehöll den förstås pistagenötter vilket
väl dom flesta vet INTE är helt gratis.
Kolla färgen...vidrig,och dessutom blev den så jävla hård att
jag skulle kunna skära upp en slaktad julgris med en hand om
jag bryter av en bit.
Jävla Tara (tidningen),som publicerar skitrecept!
Jag kokade ju för fan inte ens angiven tid eller på den värme
som angavs!

Blev lite lätt irro faktiskt,men är ju knappast
den som ger mej i första slevtaget.
Aldrig i helvete att jag kastar in sockerpaketet
i skåpet än tänkte jag,och tog istället fram lite
Dumlekolor som hackades samt nåra minimarshmallows.

Vips så låg dom där,Dumlefudgekolorna!
Satan på min bakgata så inihelvete farligt och
snuskigt äckligt dödsgoda dom blev.
(vilket Eva oxå tyckte som ni ser av nallandet,he,he)
 
När Eva sen tackat för sej och så sabla gullig
som hon är ställt en burk knäck i kylen,DÅ,DÅ
plockade jag fram ytterligare lite attiraljer och
satte på övre plattan...igen!
 
Det koket resulterade i kola,denna gång hälld i mellanstora
formar som jag så påpassligt hade liggande i ETT av alla skåp.
 
Stajlade till dom med lite vit choklad och hackade pistagenötter som jag så
smart sparat en liten gnutta av sen den misslyckade "helveteskolan" innan!
Idag ska jag hänga med Wille till sena eftermidda´n,hans
lilla mamma ska nämligen jobba och nån dagistid var inte
uppsatt då det kom plötsligt.

Å andra sidan så kan jag nog lära honom
mera här,och dessutom ska han få steka
pannkakorna till lunch själv!
(eller iaf röra i smeten)
 
 
 

 

 
 
 

 

 

Nyare inlägg
RSS 2.0