Majsomittilivet

Jag är så glad att jag är lantis

Hur många gånger har jag inte fått frågan:
"Ameh hallå,SKA du verkligen inte flytta

in till stan?Tänk vad bra,då har du nära

till ALLT".
Eller:
"Vem fan vill bo på landet,fy fan vad trist,

det finns ju INGENTING här"!

HA,in your face säjer jag NU med ännu

större eftertryck.

Hur jävla skönt är det inte,att ha skogen

typ inpå knuten,inte en massa folk rakt

upp i nyllet och JORÅ,det finns visst en

MASSA saker att göra här.

 

Jag HAR bott i stan,men jag trivdes aldrig

speciellt mycket.

Och vill jag,så kan jag med lätthet åka in

till ALLTS centrum om så är.

 

Faktum är att när jag ska till stan,då längtar

jag fan nästan alltid hem INNAN jag kommit

dit,så det säjer väl en hel del.

 

Nog om detta,eller egentligen inte helt,för i

em samlades vi,jag och mina närmsta "käringar"

för en våffelstund ute i det härliga senmarsvädret.

Prinsen den stora icke inräknad,han befinner sej

fortfarande på annan ort och fiskar.

 

 

 

 

 

"Cykelkungen" in action.

Våghalsig och orädd,snart med

skrapsår på knän och armar! ♥

 

Tack käraste ♥ familjen,mina fina

och högt älskade "käringar" för

en eftermiddag där skratt och ♥

roligheter fick spela huvudrollen

och Corona fick stanna i egen

karantän!

Vi tänker försås på sämre lottade och

dom som kämpar.

Använder vi sunt förnuft,är rädda om

varandra och vidtar dom åtgärder vi

kan och BÖR,så hoppas jag innerligt

att vi snart kan börja leva PRECIS som

vi vill.

(med reservation för dumheter såklart)

 

STOR kram ♥ till er alla därute!