Majsomittilivet

Nyss var klockan midnatt...

...och nu är hon helt plötsligt 02.30!

 

Jag har ont och jag är inte trött,så

här sitter jag och pillar lite med mina

änglamuggar.Det är skapligt lagom

tidsfördriv såhär i min ensamhet.

 

Igår (tisdag) hade jag ensamtid med

småfolket,och hämtade dom på dagis.

 

Termometern visade på 22 grader och

luften var sådär härligt somrig så jag

bestämde att vi INTE skulle åka raka

vägen hem till deras hus.Istället styrde

vi färden mot affären och köpte glass.

 

Och när vi sen kom hem till

småfolkets place,så ställde

vi bara in dagisgrejerna och

gick raka vägen ut.

 

Wille trixade lite med trasan,även

om den just här flugit ur bild.

 

Han har blivit så stor och duktig,och

jag hinner inte riktigt med i alla hans

utvecklingsfaser för det händer massor

på kort tid.

 

Den här duracellkaninen hinner man 

knappt få med på bild för herre jösses

vilken energi den killen har.

 

Och så föredrar han nuförtiden helst

grimaser och spex när man ska knäppa

en bild.Det hjälper inte ofta att be snällt

och försöka vänta ut honom!

 

Wille fortsatte oförtrutet att spela boll,

och sen stod han och jag och passade

bollen fram och tillbaka.

Är man gammal avdankad fotbollsspelare

som jag så MÅSTE man ju visa ungdomarna

att det faktiskt fanns bollar även på stenåldern

och att "vissa" takter sitter i.

 

 

Sötnosarna asså!

Efter uteleken blev det hög tid att

ta fram kycklingköttbullar och fjärils-

pasta som jag gjort och hade med.

Ja,pastan hade jag iof bara kokt men ändå-.

 

Och efter den tisdagseftermiddagen med

mina småälsklingar var jag sen redo att

ta tag i kvällen som nu blivit natt och typ

snart även är tidig morgon!

 

Jomantackar,jag kanske skulle börja med

tvätten redan nu.Då har jag ju det gjort.