5663 steg senare
Vilket växlande väder jag har här.
Ena stunden mulet och regn,nästa
lite mulet och solen visar sej för att
helt plötsligt stråla hetare än min
eländiga klimakteriehydda!
Men iaf,jag trotsade dom grå molnen
på em och tog med mej prinsen till
skogen en stund.
Jag hade inte nåra större förhoppningar
om att hitta svamp,så döm om min förvåning
när vi faktiskt fick ihop en liten hög.
Tänkaa sej va,att dom här gula
små sakerna kan göra en så
förbaskat glad....ända tills man
kommer ihåg att dom ska rensas
oxå!!
Men,med lite hjälp av prinsen sista
10 minutrarna så fixade sej det med.
Teamwork folket,teamwork om än
egenwork till största delen.
(han brukar faktiskt vara med hela tiden)
Nu började ju skogsturen inte med att
vi hittade allt på en gång som ni förstår.
Och som ni kanske oxå fattar,så hade jag
såklart kameran med mej i ryggan.
Det första jag såg var nåt slags kranium.
Fråga mej inte från vilket djur,verkar jag
va nån naturvetare eller??Nä just det.
MEN...
Den här rackarn såg iaf inte ut ha
haft samma otur som jag med sin tand-
hygienist,eller högst troligt hade hen
givit blanka fan i att gå till nån över-
huvudtaget med tanke på det fina
garnityret.
Övervägde för en sekund att pilla bort
nåra gaddar och stoppa in i mina hål.
Ja,jag hade ju förstås putsat upp dom först!
Ängen vi gick över för att komma
in i skogen kryllade av fjärilar och
det gjorde mej varm inombords.
För jag har hört nånstans att det
är bra om det finns mycket fjärilar.
Jag kommer ihåg sånt,men jag kommer
fan inte ihåg två saker som ska skrivas
upp på notan från det att jag SKA skriva
det till det att jag får fram papper och penna!!
Det här ska visst va nån slags ----svärmare,
kommer INTE ihåg vilken sort men satan
så vacker den är.
Det här vet jag inte heller vad det är
för sort,men den är inte heller så tokig.
Kunde inte låta bli att fota
svärmarn flera gånger.
Svart och rött lixom,skitsnyggt!
Tyvärr ville den här lilla typen
helst sitta med ihopfällda vingar.
Hjälpte inte att tjatade,bönade och
bad om att få se insidan av vingarna.
Skit i´t då...sa jag iof inte men blev
lite besviken ändå för jag hade gärna
velat veta HUR resten såg ut.
På väg hemåt igen och som sagt,5663 steg
senare landade vi med lite av skogens guld
som jag tror räcker till två mackor med min
allra godaste svampstuvning.Naturligtvis
toppad med en god ost,troligtvis nån slags
prästhistoria.Fast utan krage dårå!
Man behöver ju inte bli helt frälst såhär i
början på säsongen,"lite" mer i hinken
krävs det för min del faktiskt.
Slut för idag,tack för idag!
Eller igår om man ska va riktigt petig
eftersom det precis blivit torsdag!
Kommentarer
Trackback
