En sargad liten plutt och hans bror

Tror ni jag kommit nån vart med
mina tre glas som måste bli klara
alldeles snart,eller?
 
Jag kan tala om att så faktiskt är
fallet.Jag har bara ett kvar.
 
Mitt i graveringshysterin ramlade det
på fm in två små gossar i hallen varpå
den största skrek:
"MORMOR" och den minsta sa typ "GODDÄ".
Vad det betyder exakt har jag inte riktigt
klurat ut än,men det låter roligt och ganska
gulligt iaf.
 
När jag sen får se minstingen,så är det då
en uppskrapad näsa och lite skrap i pannan!
 
Lilla skruttplutten då.Det gjorde lixom ont i efterhand i hela mej när jag såg honom.
Sånt där som svider SÅ ♥
Orsaken till att det blev så stavas visst "syskonkiv" i enkelriktning,och med ett
sting av viss jäkelskap.Dock i tron att det INTE skulle resultera i nåt så blodigt.
(antar jag iaf)
Tur i oturen att det inte blev värre,och tur för storebrorn att lillebrorn är så tålig
som han faktiskt är ♥
 
Wille in action i en springstudie,därav minen.
 
Klara,färdiga jaga mej då mormor,och det gjorde mormorn.
 
Äsch,spring före du tycks Lewi tänka och pekar riktning åt brorsan.
 
Sen gick han för att lukta lite på blommorna.
Nu kan man knappast kalla honom Ferdinand,för den här ungen har som sagt
både spring i benen och tydligen oxå myror i alla brallor.
 
Det var alles för idag folket.
Nu ska jag fortsätta med mina
rara små glas så dom blir klara.
 
Det kan lätt bli tråkig stämning annars!
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0