Vilken jävla dag
Fy fan för mej alltså.
Jag som hade planerat att hinna med
en massa grejer idag,och så blir det
bara pannkaka av typ allt.
Iof gjorde jag american pancakes,men
det var inte så jag menade riktigt!
Hela natten har jag mått skitkonstigt.
Vänt och vridit mej mer än nånsin.
Drömt läskigt och känt det som om jag
skulle bli dyngsjuk men ändå inte.
Haft så jävla äckelont i hela kroppen
och typ tjippat efter andan som en
strandad val.
Jag fick svar på varför när jag med stor
möda masat mej ut i köket och satt på
kaffet,för då slog det mej plötsligt...
...jag hade ju fan glömt att ta min medicin
innan jag hoppade i säng sent mycket sent
inatt när jag som vanligt filosoferade i min
ensamhet i köket.
FAN FAN FAAAN rent ut sagt,så var den
söndagen i stort sett helt förstörd.
Ja,ja...jag tycks ju inte lära mej av mina
misstag heller verkar det som,med tanke
på att det inte var första gången det hände.
(och säkert inte den sista!)
Vad gör man annat än sväljer dom glömda,
biter ihop och väntar fyra fem timmar tills
man sakta börjar återvända till det någorlunda
normala igen.Fast då har man ändå ingen
ork eftersom det mesta av energin man
försökt lagra innan sugits ur.
Jävla aber det här med ständig värk och
allt som hör till!
Lyckades iaf åstadkomma en vit
kladdkaka smaksatt med saffran.
Att den bakades i min mormors
gamla sockerkaksform gjorde mej
dock lycklig inombords och jag
kunde fokusera på hjärtliga och
härliga fikaminnen från svunna
barndomstider i hennes kök.
Nu är jag helt jädra slut i både knopp
och kropp.Värr än vanligt upphöjt i 1000.
Ikväll/natt FÅR jag INTE missa att inta
min medicin,jag pallar lixom inte med
att börja veckan i nedåtspiral!
Kommentarer
Trackback
