I vår affär på en av gatorna...

Det händer ju lite nu och då att jag faktiskt
beger mej till affären för att t.ex köpa mjölk
och för den delen oxå kaffe.
 
Och inte alltför sällan då jag befinner mej där
går där oxå runt en gubbe med sin lilla vagn.
 
Där skulle allt iof ha kunnat vara frid och fröjd,
för naturligtvis får ju vem som helst handla där.
(under normala former vill säja)
 
Grejen är den att jag inte gillar farbrorn,för fastän
jag inte känner honom så ger han mej äckliga
vibbar och nån slags avsky.
 
Flertalet gånger då våra blickar mötts,har jag nickat
åt honom med ett leende som för att "heja" och vara
allmänt artig typ.Och varenda jävla gång har han glott
tillbaka med en min surare än ett ton citroner.
 
Han ser ut som om han skulle kunna bli fly förbannad
på tre röda och bara ställa sej där och gapa med arg
och ilsken stämma.
 
Lite sådär halvcreepy och lömsk på samma gång.
Så jag har slutat se trevlig ut mot honom,går bara
förbi och låtsas som om han inte finns.
(inte mer än i hans egen sura värld)
 
Men iaf,flera ggr har jag oxå sett honom gå och pilla
i den dära salladsbuffén där man kan ösa upp sin egen
sallad för att ta med hem.
 
 
Och varenda jävla gång har jag kräkts lite i munnen
då han pillat runt,stoppat i sej och sen slickat på
fingrarna som en trotsig snorunge.
Jag har blängt på honom med blicken som säjer:
"det där är INTE okej,sluta genast" (äckeljävlagubbfan)!
 
Men han bara kladdar vidare,smaskar och bryr sej
inte ett förbannat skit.Så jag köper inte en halv
kräftstjärt ens ur botten på dom byttorna längre.
(vem fan vet var hans fingrar varit lixom...BLÄ!)
 
Igår blev han dock tagen på bar gärning av sonen
som tagit över butiken som chef.
 
Nu tycker jag ju iof inte att man som "chef" nödvändigtvis
måste stå och GAPA svordomar så det ekar mellan hyllorna.
Man kanske kan föregå med aningen godare exempel än
att sjunka till sandlådenivå trots gärningen i sej och om inte
annat för att få lite kraft bakom tillsägningen.
 
Men iaf,"chefen" sa till (på sitt sätt) medans gubb(jäveln)
bara stod där och tuggade vidare som en femåring.
Det är inte helt omöjligt att dom utbytte kroppsvätskor
heller för den delen,med tanke på att dom stod typ I
varandras fejs!
 
Gubben sa inte många ord trots att han blev förvarnad
om att bli portad om han fortsatte med sitt gratisätande.
Han log bara ironiskt och uppkäftigt och svarade:
"jag gör så hemma"!!!!
 
Vad som hände sen vet jag inte,för jag ville hem till
kaffebryggarn och för att skölja "kräkssmaken" ur 
munnen,men en sak vet jag iaf,och det är att jag
portat mej själv från "salladsbuffén" för tid och evighet.
 
Och jag hoppas innerligt att jag aldrig får tag på en
tomat med bitmärken från gubben heller.
Vem vet,han kanske provsmakar och pillar på det mesta!!!!
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0