Majsomittilivet

Graveringsdisciplin och Willebesök

Inte en susning hade jag igår,om vad

dagen skulle föra med sej.

 

Det enda jag hade i åtanke va,att dra fram

gravyrstiften för att åtminstone göra lite nytta.

 

Jag fick emellertid först spontanbesök av

Wille vid halv tio på fm,hans lilla mor har

haft nåt skit i ögat sen i torsdags,så jag

befallde henne att uppsöka läkare.

 

Hon fick turligt nog en tid direkt,men att ta

med sej mindre barn till så trista ställen som 

en vårdcentral när det finns en mormor i

krokarna,det va inget alternativ.

 

Finaste nya Bamsetröjan hade han på sej gullungen,dunderhonungsburken
hade han dock lämnat kvar hemma.

 

Jag hade tursamt lite "dundergubbar" hemma,så det åt han med hjärtans lust.
Lite macka och en skvätt mjölk slank oxå ner.

 

Mammans öga fick sej lite salva på recept,och

tacksamt nog hittades inget skit eller andra knytt

innanför ögonlocket,så nu hoppas vi på snabb

och smärtfri bättring.

 

Efter sedvanliga hejdå-kramarna och "jag älskar" dej,

gjorde jag äntligen lite nytta i kökets då tysta vrå.

Eller tyst är väl synd att säja,det låter ganska skapligt

när stiften studsar runt på glasbitarna minsann.

 

Ett av specialuppdragen blev iaf klar,och det kändes satan så skönt i 
tidstarmen kan jag upplysa om.

Resten ska nog oxå hinnas med,bara jag hittar piskan och ställer den

på lagom avstånd för att bli avskräckt.

 

Det är förresten ingen större skillnad på piska och ris,

det fick man ju smaka på i unga da´r när olydigheten

varit ett faktum.

Lite rapp på bakdelen va iaf inget jag tog skada av,

inte vad jag kommer ihåg nu!

Kan faktiskt va det dåliga minnet som spökar,för som sagt,

det är ju mer än ett par veckor sen så jag minns ändå

inte ett skit!

 

Puss & hej aladåb!