Budapestkänsla och småfolk

Ha,ha,ha...som jag fick en massa gjort
igår då lixom...NOT!
 
Istället blev vi spontaninbjudna till Wille
och hans päron på fika,fast Wille själv
sov när vi kom.
 
Nu vaknade han iof ganska omgående,så
en liten stund fick vi till lördagsgos iaf.
 
Budapestrullen stod så fin och grann på bordet,och smakade ljuvligt oxå!
Mycket enklare och billigare än att ta flyget till Ungern för den feelingen.
 
Wille som precis vaknade var förstås lite
sådär lagom eftertrött,men inte FÖR trött
för att utbrista: "kaakoor"!
 
Det är ju ganska skojsigt faktiskt,att så fort han
kommer hem till mej eller bara ser mej,då är
det DET första han säjer!
 
Kakan till höger på bild hade han inga svårigheter
alls att smaska i sej en bit av,och när den biten tog
slut,ja då var det inte lika kul längre.
Vem fan vill äta banan till fikat lixom!
 
Lite mys i soffan med pappa gjorde iaf susen en stund.
 
Lagom småvarm och röd om kinderna och med nallen i ett
stadigt grepp.
 
Sen blev det hemfärd och kvällsmatsförberedelser
för min del.
Jorå,och så båda bakade jag och vispade marängsmörkräm.
 
Men det blev inget mer gjort än det,så idag
har jag händerna fulla som man skulle kunna
säja.
FULLA med sånt som jag fanimej INTE kan
eller ens får skjuta upp mer.

Känns ju inget pressat alls faktiskt.
Vi får väl se,jag kanske hittar nån gammal
ursäkt som ligger och skräpar nånstans.
Jag brukar ju va ganska bra på att snoka
upp just såna!
 
 
Puss på er ♥

 
 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0