Vaddå risig i kistan!!
Efter ett par födelsedagsfiranden som
som igårkväll avslutades med vad min
mage inte tål,"blaskigt kaffe" (sorry sis),
så kunde jag inte annat än ligga i soffan
av magsmärtor när vi kom hem.
Iof blev jag inte kvar i soffan så värst länge,
för sent om sider kom "Lilleman" med en
påse tillhörigheter och ville sova här.
Vi satte oss i köket och pratade i över två
timmar,och det va väl inte dom roligaste
grejerna jag fick höra precis.
Det mesta,d.v.s 99.9% av allt han berättade
visste jag förvisso redan,men lik förbannat
river det i hjärtat och både gråten och ilskan
vill bryta ut med full kraft.
Att det finns MASSOR med mindre(små) barn
UTAN röster som inte har det bra,det vet vi
väl alla,men fastän man är ett s.k "vuxet barn",
kan det va svårt och nästintill ohållbart många
gånger om.
Det är sorgligt tragiskt,patetiskt och rent av
för jävligt att det är såhär,men så mycket kan
jag ju säja:
"Den som gräver en grop åt andra,har snart
"Den som gräver en grop åt andra,har snart
grävt sitt eget mått på den och ramlar i"!
Den dagen,den da´n ska jag (förlåt mej),stå
med ett ironiskt uttryck och bara gapskratta
av ren och skär skadeglädje,faktiskt så ska
jag det.
För om det finns nån jävla rättvisa,så kommer
den dagen förhoppningsvis förr än man anar.
(även om det tagit tid!)
Jag skulle så gärna vilja att ALLA fick se den
"rätta sidan" av saken,att inte alla va så förbannat
lättlurade och dumma i skallen att dom väljer
att bli indoktrinerade av fina ord och en satans
massa blaj och skitsnack om "guld & gröna skogar".
Jag vill att åtminstone EN (faktiskt 3) får en rejäl
upprättelse vad det lider,att jag inte kommer få
det,det skiter jag i.Jag har klarat mej utan förr.
Nu ska jag strax bjuda "Lilleman" på god frulle
och skicka honom till skolan,men innan jag gör
det ska jag ge honom en STOR,VARM kram och
viska i hans öra:
"Glöm inte bort att du är värdefull och att jag
"Glöm inte bort att du är värdefull och att jag
älskar dej som bara den"!
(det gör jag förvisso jämt annars oxå)
Hur ska våra barn kunna bli vuxna,ta ansvar och
känna sej tillfreds med sej själva,om inte vi vuxna
och i synnerhet vi föräldrar lär dom det och framförallt
själva agerar på ett sätt som det anstår oss att göra!
DAGENS KRAM går till ALLA barn därute,ALLA
barn som behöver omtanke,kärlek OCH respekt
för det dom ÄR och det dom GÖR!
Och till er "vuxna":
Var rädda om det ni har,en dag KAN det va försent!
Var rädda om det ni har,en dag KAN det va försent!
Gårdagens ena jubilar,hon som fyllde 16.
Hurra i flyttröran!
Hurra i flyttröran!
Kommentarer
Trackback
