Det går framåt
Igår graverade jag knappt nånting,
och tänk vilken abstinens jag fick
när kvällen kom.
Det va då jag bara va tvungen att
påbörja ytterligare ett projekt.
Man kan ju lugnt säja att det är
en jävla skillnad på glas och glas.
I kvalité alltså.
Och konstigt vore ju annars kanske.
Men,det är dock lika förbaskat trist,
när man hittar nåt fint som man vill
sätta gravyrpennan i,och när man
sen gör det så sprätter det och flisar
sej i glaset värre än trotsiga tonåringar.
Som tur är har jag ju bara en tonåring
numera,och han är faktiskt inte alls så
trotsig som vissa glassorter.
Tack & lov!
Tills idag skulle jag va klar med 11
graveringar,och för en kort stund var
jag alldeles övertygad om att jag
tagit mej alla badhusets bassänger
med vatten över huve´t.
MEN,då tog jag fram den berömda
Majsosisun,spottade tre gånger bakom
höger knäveck och pepprade lite extra
på motivationen.
Sedär sa jag sen till mej själv,why worry
och bli lätt illamående av oro när det mesta
löser sej bara du ser till att andas OCH andas
ut i jämnn takt.!
Såklart jag fixa´t,det vore ju inte jag annars!
Fredag,fredag,fredag-det känns gott precis
i hela kroppen,och nu ska jag nog ta och
fortsätta med den där "jobbiga" glasgrejen
med sprätt i ytan,mej jävlas man inte med
i första taget som ni vet.
Kram ♥ alla fina,KRAM ♥
Kommentarer
Trackback
