Miss Pavlova om jag får be
Efter att ha förträngt gårdagskvällens
totalt misslyckade men ack så dyra
mandelpaj,drog jag på mej förklädet
igen,tjofaderittan och äggknäck på det!
Hur jävla svårt kan det va att vispa till
en Pavlovasmet tänkte jag,och sen
erinrade jag mej alla dom gånger jag
stått och svurit över äggvitor och en
förbannat dålig elvisp.
Men då va det för sent,för vafan,inte
tänker jag slänga sex gulor bara för
att jag inte orkar vispa i fyra timmar
tills smeten blir styv.
Ja,det står så i receptet:
vispa tills smeten blir styv!
Jag hade nog hellre kallat det "fast"
eller "hårdare",lite som min bakdel
tenderar att forma sej.
(men den diskussionen tar vi framöver)
Nu står iaf lilla "Pavlova" i ugnen-eller
snarare ligger där på plåten.
Så jävla styv är hon inte än!
Just i detta ögonblick är madame riktigt foglig,men så har vi inte sett
resultatet efter 1½ timme i ugnen heller.
Blir det pannkaka av det här baket,då köper jag nog fan
en rulle kex eller nåt,och den som måste får helt enkelt
peta bort all gluten!
Riktigt trevlig verkar hon ju än som sagt!
Vad jag ska använda gulorna till är redan bestämt,men det får ni inte se
förrän tidigast imorrn-såvida jag inte misslyckas med det oxå.
Hemska tanke!
Kommentarer
Trackback
