Majsomittilivet

Pust och prassel i cellofanet
säjer väl jag då.

Helvete vilken snits jag har
fått på såna där jävla små
påsar som till en början inte
alls ville lyda mej.

Skrynkel och hej hopp!
(och lite fula ord på det)

Nu börjar jag iaf närma mej
slutet,till första dagens lilla
knalleliv alltså.

Sen äre bara tre dagar kvar!

Så nu vet ni vad jag INTE gör
här imorr´n då.

Skriver inte alltså,åtminstone
inte förrän framåt kvällen.

Håll tummarna nu,för att folk
och fä är fruktansvärt jävla
godissugna kommande dagar
menar jag.

För det gör JAG!
Som fan faktiskt!

Jag kan väl säja som så,att jag hunnit ungefär halvvägs.