Majsomittilivet

Känner mej upprymd.

Glad och på förbannat
gott humör.

Vaddårå undrar ni kanske,
era nyfikna små stycken.

Därför dä,som vi sa när vi
va små.(läs:mindre)

Alltså,idag äre onsdag,jag
l♥var onsdagar och dessutom
har jag bestämt att jag får va
uppe hur länge jag vill inatt.

Som om jag inte alltid får det.
Eller!

Jag ska bara va-glo på Tv fram
till klockan 7,och då-då slumrar
jag in en timme kanske.

Jorå,för jag har sagt åt mej själv,
att nu jävlar äre dax att ta ner
dom mer än deprimerade jul-
gardinerna som inte blivit nertagna
i köket än.
(jag lever i skammens näste än)

Men dessförinnan måste dom som
ska upp strykas.

Fy fan,finns det nåt mer boring
än strykning!?

Förr i tiden,när ungarna va små,då
strök jag fanimej varenda jävla
klädtrasa åt dom.

Varje vecka stod jag där,och innan
jag knappt hunnit vika och lägga
in dom nystrukna plaggen,låg dom
på strykbrädet igen.

Jag tröttnade på det jävla slavgöra´t.

Så jag sa åt ungarna,att om dom inte
ville gå i skrynkliga kläder så fick dom
se till at gå upp svintidigt och sitta på
kläderna i minst ett par timmar innan
det va dax att gå till skolan.

Fatta hur jävla mycket tid man har
slösat bort på sån meningslös skit.

Och fatta så mycket annat roligt som
fick "stryka på foten" bara för att jag
hade järnet fastklistrat i handen.

Men nu stryker vi ett streck
över det och går vidare!