Jag vill aldrig bliva stor
Fan vad det verkar jobbigt.
Jag vill alltid va barn och
sådär oskyldigt klok men
ändå förnuftig och ha både
spring och dans i benen.
Jag vill inte ha internetbank
heller för den delen.
Jag tycker om att skicka brev
och brukar kasta i små lappar
när jag ändå håller på.
Som i lyckokakor ni vet,fast
det här är trista redovisnings-
brev men ändå lite stylade.
Man kan skriva t.ex:
"Köp tretusen trisslotter så
ska du se att du vinner minst
50 spänn" Lyllos dej!
Och då har man gjort nåns
dag mycket roligare.
Ibland klistrar jag på små
söta Nalle Puh märken oxå!
Jag kommer iaf bli vuxen mycket
senare än min mamma,för hon va 42
nybliven farmor med krullpermanent
och fyra frysboxar i källar´n när det
började gå käpprätt in i ålderdomen.
Jag menar vuxenlivet!
Fast sen kammade hon till sej och
rakpermanentade håret,så nu är
hon förvisso inte så vuxen längre.
Och det får man ju va glad för.
Så länge hon inte börjar med
kortkort och emostil vill säja.
Fingret åt vuxenlivet!
(och vissa som inte förtjänar bättre)
