Som liten...

...var jag ett väldigt
snällt barn.

Sysselsatte mej själv
och hade tusen miljoner
myror i brallan.

Påhittig och envis var
jag visst oxå.
(säjer mamma)

Livlig fantasi hade jag
så det räckte och blev
över även till dom som
inte hade nån själv.

Och det var väldigt sällan,
för att säja nästan aldrig
som jag var sjuk.

Men nu då!

Nu behöver jag mamma
här som kan pyssla om
mej och stöka runt i köket.

Jag måste nog plocka fram
fantasin igen och inbilla mej
att jag inte alls mår dåligt.

JAG VILL INTE BLI DÄCKAD.
JAG VILL INTE BLI DÄCKAD.
JAG VILL INTE BLI DÄCKAD.

Jagharfanintetidmedetnu!!!!





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0