Vad är nåt?
Det är jävligt fascinerande ändå,
hur folk delar in varann i olika fack.
Efter ålder.
Efter boende.
Hur många barn man har.
Vad man jobbar med.
Hur mycket man tjänar.
Vilken bil man kör.
Ja,listan kan göras HUR
lång som helst.
Man kan oftast inte bara vara!
Man måste va NÅT.
Men vad är nåt?
För min del räcker det att
folk ÄR.
Är sej själva och står för det.
Jag skiter fullkomligt i om dom
kör senaste bilmodellen.
Har strandhus med utomhusjaccuzzi
och åker till Maldiverna fem ggr per år.
Om dom tjänar trettisjumiljoner
på ett halvår och käkar oxfilé
till middag 10 da´r i veckan.
Unt so weiter.
Jag skiter som sagt i det,det är
personen i sej jag blir intresserad
av,eller INTE!
Jag känner massor av folk som
varken har bil eller studieskulder
upp över örona.
Som är NÅT.
Nåt äkta,empatiskt och intressant!
Jag känner chefer som är hur trevliga
och sympatiska som helst.
Men jag känner oxå flera som "tror"
att dom är NÅT pga materiell kåthet
och besserwisserstil baserat på döda
ting och oväsentligheter.
(fan vilket drygt liv!)
För mej är dom inget annat än ytliga
jävla skitar som inte har nån personlighet
överhuvudtaget,TOMMA skal utan innehåll
eller verklighetsbasering.
Det handlar om att ge av sej själv.
Vara sej själv och stå för den man
är utan skryt,tomma ord och fejkade
jävla imponeringsmoment.
Ödmjukhet och vanligt sunt förnuft
kommer man långt med.
Såna som har det kommer i regel längst!
Och på min lista står dom allra,allra
högst upp.
Dom som ger fast dom inte har.
Dom som alltid finns kvar fast
det blåser storm.
Dom som VET att dom är NÅT bara
av att VARA.
Sej själva.
DET är mina favoriter!
Tillgjorda,falska,utnyttjande typer
vill jag inte ens se på bild!
