Alla mina vänner...

Jag älskar att bjuda hem
mina vänner.
På mat.
Typ.
Träffas sådär okomplicerat
som man gör med vänner.
Visa mitt vackra,välstädade
hem som fullkomligt sjuder
av inredningstips och härligt
fria ytor.

Sippa lite vin på balkongen.(svennigt,jag vet!)
Blanda paraplydrinkar tillsammans
och prata om mina underbara barn.

I tanken är det så iallafall.
Men i den förbannat krassa
verkligheten är det nåt helt annat.
Välstädat?
Mm,ett par gånger per år.
Vackert?
Ja,om man tycker spindelnät
och fult parkettgolv är charmigt.
Inredningstips?
Jo fy fan vad tips man kan få.
(i veckotidningarna under stereon)
En blandning mellan loppis och
ett bombnedslag.
INNOVATIVT va ordet.

Men när jag köpt alt.byggt mitt
drömhus,då jävlar ska vi sitta på
altanen med utsikt över nåt blått
vatten och dricka riktigt snordyr
champagne ur mina kristallglas.
Jorå,för det har jag.Nåra stycken.

Så välkomna kära vänner,framöver.
Om sisådär en 15-20 år.
Kanske.
Då sitter jag och väntar på er i
gungstolen med ett snorigt barnbarn
i knäet.(minst)
PÅ ÅLDERDOMSHEMMET.
Och glöm för fan inte att ta med en
dunk hemkört.(jag gillar inte skumpa kom jag på)
Det kan jag säkerligen behöva!!!





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0