Hallå där!

Nu jävlar brinner det i knutarna.
Från att ha varit ett miserabelt
kontrollfreak i alla herrans år,har
jag gått till att tänka:
"Ameh vafan,det ordnar sej nog"!
 
DET i sin tur resulterar då förstås
ganska ofta i,beroende på vad det
gäller,att jag sitter här med eld i
baken minst sagt.
 
Men iaf,jag tror det kommer lösa
sej med det som ska göras.
 
Igår hade jag barnbarnsdag när deras
mamma jobbade,och då görs det absolut
INGENTING annat än fokuseras på barnen.
 
Obligatoriska promenaden förstås.Och trots att jag faktiskt kom ihåg både koppel
och sele till Cindy,så ville hon prompt ha skjuts.Okejrå,inget att orda om lixom!
 
Hon verkade trivas mer än bra med att ligga bekvämt därunder och spana runt.
 
Den här lille skrutten som enligt modern inte alls gillar vagnåkning,sa inte heller
igår ett klagande pip eller stön där han satt.Måste helt enkelt ha med mormorns
lugnande närvaro att göra.Den och att man INTE har nåt för att trilskas med henne!
 
Den satans blåsten gjorde att brevlådelocken stod på vid gavel,och jag sa då till
Wille att man kan lägga en stor tung sten på locken så dom INTE flyger upp och
eventuell post blir förstörd.Han hittade nåra stenar,dock inte alltför kraftiga,men
tanken var god och lyssnar iaf på VAD jag säjer.Guldstjärna till honom ♥
 
När lillebror sen sov middag,hade Wille och jag snacksstund i tältet inomhus.
Lite mer vuxen ensamtid kan man säja,utan inblandning av småbarn som är
precis ÖVERALLT!
 
När jag sen kom hem och kollade
mejlen hade jag fått ett vinstmejl
med bekräftelse om att jag vunnit
500 kronor i en sommartävling.
Hade visst lyckats med ett litet rim,
så nu kan jag beställa hem kläder
och eller inredning.
 
Nu blir det nog högst troligt nya underlakan
som får bli första prioritet.Med tanke på hur
fan jag mår om nätterna oxå,så behöver jag
ju ha ett helt nytt linneskåp.
 
Inte nog med en rimvinst,prinsen kom oxå hem
med min nyservade cykel som inte rullat på vägarna
sen inlandsisen försvann.Kanske något senare iof,men
MÅNGA jävla år sen är det som jag susade runt och
kände vinden i håret.
Ny sadel hade jag oxå fått,så nu slipper jag bli våt i röven
om det regnat eftersom den förra var sprucken från Ystad
till Haparanda typ.
 
Satan i sommargatan så skönt det var förut
när jag premiäråkte gamla Rexen igen.
Och med tanke på hur h*n förde mej runt,så
kan jag lova att h*n saknat mej lika mycket
som jag saknat den!
 
Tjoho & tisdagskram ♥
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0