Mina mörka vanor

Det där lät ju lite scary va 😁,men det
är inte så illa faktiskt.
Jag valde överskriften med flit bara
för att det skulle låta lite mer skojsigt.
 
Jag vill egentligen bara tipsa om en serie
program som jag nu håller på att beta
av på nätterna när jag inte kan sova.
 
Det är på SVT play ni hittar avsnitten
med olika inriktningar om intresset
skulle finnas.
 
Louis Theroux heter han som gör intervjuer
med olika personer inom olika områden och
just nu inatt sitter jag och kollar på:
"De sinnesjuka".Där besöker Louis människor
som bor på instutition och vårdas på olika sätt
beroende på VAD dom gjort och p.g.a vilken
eller vilka diagnoser de har.
 
Jag måste medge att jag tycker det är högst
intressant och i vissa fall oxå berikande att
se på dokumentärer.Just med Louis Theroux
som i detta fall finns det i nuläget på SVT play
9 stycken olika program,och jag har sett alla
utom det jag ser nu.
 
Kopiera bara länken,klistra in valfritt avsnitt
och sök (tryck enter alltså) så kommer ni dit
och kan kolla!Om intresse finns förstås. 
 
https://www.svtplay.se/video/17478598/louis-theroux-anorexins-offer
 
https://www.svtplay.se/video/17590606/louis-theroux-de-hjarnskadade
 
https://www.svtplay.se/louis-theroux-de-sinnessjuka
 
https://www.svtplay.se/video/16937246/louis-theroux-heroinstaden
 
https://www.svtplay.se/video/17165110/louis-theroux-morden-i-milwaukee
 
https://www.svtplay.se/video/17433630/louis-theroux-sexforbrytarna
 
https://www.svtplay.se/video/17048122/louis-theroux-sexhandeln-i-texas
 
https://www.svtplay.se/video/17324542/louis-theroux-tv-pedofilen-jimmy-savile
 
https://www.svtplay.se/video/17263710/louis-theroux-usas-mest-hatade-familj
(den här sista var sjukt intressant,man kan inte fatta hur folk är funtade)
 
Som ni säkert förstår,så finns inte dessa
avsnitt/delar öppna att se hur länge som helst,
så passa på om ni har tid,lust och vill och tycker
att det vore värt det.
 
Nu ska iaf JAG fortsätta med min mörka
nattliga ovana,eller iof nattliga TREVLIGA
vana.För jag anser ju som sagt att det är
värt att se.
 
Kram på er ♥
 
P.s:slänger in en bild på mina små sötnosar 💜
 
 😍💚😍

Musöron trasig stol och liten övervintrare

Det går fort i naturen nu.
För nåra dagar sen såg jag inte minsta
tillstymmelse till knoppning på träden,
men efter ett par dagars högre temperatur
har dom äntligen börjat vifta,dom små
musöronen.
 
Jag pratar förstås om björkarnas blad.
Som prinsen brukar säja:
"när det är musöron på björken är det vimmadax"!
Han och hans fisketermer alltså,man har blivit lite
lätt "samskadad"efter snart 16 år med den killen!
 
Härligt är det iaf,fiske eller ej och
man blir som vanligt sådär jävla
glad inombords när det gröna
spricker ut och klär naturen i
färggrannare toner.
 
Jag blev dock sabla lessen i fredags
när jag skulle sätta mej i min favvostol
i solen.
 
Krasch och så sprätte ena skruven
eller vad man ska kalla den iväg.
Mitt itu gick den!
 
Jag vet inte om det var ett tecken från
"nån" att jag kanske borde cykla lite
oftare eller kanske rentav börja fundera
på nån slags diet eller så!
 
Glöm att jag tänker kassera min gröna,sköna
älsklingsstol.Det kommer inte på fråga,jag ska
förstås leta upp nån slags mojäng och fixa till
den igen.Här slängs fanimej inget som jag antar
går att pussla ihop igen!
 
Tillsvidare får jag hålla tillgodo med min
gamla brassestol,och när jag fällde ut den
för att  slå ner den numera fylliga bakdelen,
då fick jag syn på en liten övervintrare.
 
Lite slö var hon till en början
"Maria",men vem hade inte
varit det om man legat i en 
ihopfälld stol mot en vägg 
hela vintern.
 
Efter nån minut flaxade hon iaf iväg
på nya äventyr och jag kunde slå mej
ner med min kaffemugg och njuta av
det sköna vädret.Något försiktig i rörelserna
förstås,jag ville ju naturligtvis inte riskera att
ännu en stol skulle "spricka i sömmarna"!
 
 

När man slipper dagis och får hänga med mormor

Stackars Lewi har haft lite feber
och hostar till och från.
 
Då kan det vara skönt att slippa stojet
på dagis och bara få vara i sin egen
sköna hemmiljö.
 
Mormorn som ju kan vara ganska så
snäll och smidig,satte klockan på tidig
väckning för att åka hem till plutten på
torsdagsmorgonen,d.v.s igår eftersom
jag som oftast numera skriver här på
nätterna när det blivit ny dag.
 
Lille skrutten sov fortfarande då jag kom,
så lite lätt viskande sa jag hej då till store-
brorsan som valde att hänga med kompisarna
på dagis framför att "pensiohänga" med
gammelmormorn. 🤣
 
Så illa kanske det inte är iof,för än sålänge
är jag väl inte alltför snigelaktig och inte
riktigt stenåldersgammal tack och lov.
 
Vi började med frulle för Lewis räkning och
själv intog jag tredje muggen kaffe sen 5.35
den torsdagsmorgonen.
 
Älskar att det är ljust på morgnarna,och
idag var det även "åka-utan-jacka-läge"
redan strax före 7.
Wow lixom!
Det säjs faktiskt att dagen idag,fredag,då
KAN det bli uppåt 25 grader varmt.
 
SOM jag hoppas på det.För även om det
sen ska bli mer normal apriltemperatur
igen,så får man verkligen se till att insupa
precis ALL tid man får med tillfällig värmebölja.
Även om den så bara varar en dag!
 
Du & jag mormor,jag & du Lewi 💜
 
Racerbanan aka fönsterbrädan fyllde
sin funktion en bra stund innan vi satte
oss och läste en Bamsebok typ fem gånger
på raken.Ibland roar det enklaste!
 
Kan du se lite arg ut/titta under lugg Lewi?
Såklart han kan!
 
Och vad gör man sen?
Jo skrattar extremt tillgjort.
Ungar va.lättlärda och jäkligt
underbara som bara dom kan
vara utan att det blir överdrivet. 🙂
 
En snabbrepa till lekstugan hann
vi oxå med undertiden Cindy sprang
av sej och njöt av det fina vädret.
 
Och så får vi inte glömma att
gräset behöver ses över och
friseras lite efter vinterdvalan.
 
Vilken tur att man bara är en tvärhand
hög som "småfolk" och precis passar
UNDER studsmattan när trädgårdsarbetet
ska utföras.
 
Rätta snitsen har han oxå som
drar gräsklipparen efter sej på
tillbakavägen.
KAN det vara så att han sett någon
göra precis så förut,eller är det 
månne mormors eminenta gener
som tar sej uttryck i pojkens för
sin ålder extrema klokhet?!
Det lämnar jag nog åt betraktarna
att avgöra,men jag vet ju förstås
själv åt exakt vilket håll det lutar. 😉
 
Jovars,det var som sagt gårdagen
d.v.s torsdagen den 19:e april.
 
Och på tal om 19,så var det igår på datumet
precis två månader kvar tills gammelmormor
Majso åter ska fira sin födelsedag.
 
Eller fira och fira kanske är att ta i,men
hon blir iaf ytterligare ett jordsnurr äldre.
Närmare bestämt har hon DÅ i juni strax
före midsommar,skuttat omkring på planeten
Tellus i hela 18.993 dagar.
 
Herre min "nåt utomjordiskt",tänk att bena
fortfarande håller och att man inte möglat för
länge,länge sen.
Det måste nog va en hel del konserverings-
medel i den här kroppen,eller som jag brukar
säja:
"kaffe byggde denna lekamen"! 😎😋🙊
 
 

Time flies

Det är fan helt stört vad dagarna
susar förbi som värsta stormvindarna.
 
Man hinner ju knappt säja flaska innan
det är dax att dra ner rullgardinen och
vänta på John Blund,och sådär håller
det på dag ut och dag in.
 
Och detta FASTÄN jag sällan kommer i
säng förrän vid 4 hugget på morgon-
kvistarna typ jämnt.
 
Men iaf och på tal om annat d.v.s småfolket,
så kom dom på besök idag.
Jo för Wille skulle på 5 årskontroll och lillebror
kunde såklart inte vara ensam hemma.
 
Nog för att han är ganska för sej,men där går
väl iaf gränsen va!
 
Wille som alltid haft bestämda åsikter
blir förstås inte mindre bestämd allteftersom
åren läggs på hög,och idag skulle han PROMPT
äta sin lunch ute...sa han!
 
MEN,se där gick mormorn in med sitt mest
bestämda och tydliga NEJ,det var INTE läge
riktigt att sitta ute typ en halvtimme på en
något kylig västerballe med risk att dra på
sej eventuell hosta eller snarlikt.
 
Mormorn fick såklart sista ordet och
sen kunde efterrätten som bestod av 
jordgubbar intas....inne av Lewi.
 
Gissa vem som åt sina ute på balkongen då
om inte WILLE!!
Så mycket var mormorns ord värda alltså.
 
Vad säjer man?
Ungar va!
 
Ja,ja...nu bor dom ju inte hos mej permanent,
så skulle hosta och snorande komma som ett
brev på posten...då finns det iaf ingen avsändare
som pekar åt det här hållet,så mycket kan jag
verkligen lova och ABSOLUT ha sista ordet på.
 
PUNKT 😁

På svensk mark igen

Småprinsarna har ju som jag kanske
berättat,varit på en veckas semester.
 
Man får ju vara glad att man lever i
dataåldern så det är möjligt att "prata"
live i stort sett varje dag trots avstånd.
 
Igårkväll (läs:lördag) var det så dax att
åka och möta upp prinsarna med sina
föräldrar vid flyget.
 
Naturligtvis var det tvunget att både
filmas och fotas.
 
Jag är lika fascinerad varje gång jag
ser ett flygplan.Tänk va,att en plåtlåda
som väger HUR mycket som helst kan
innehålla både människor,ibland djur och
dessutom en hel drös bagage.Kan komma
upp i luften och ner på marken och i dom
allra flesta fall klara det mer än galant.
Fränt och häftigt helt enkelt.
 
Man hade ju gärna varit uppfinnare
till nåt sånt storslaget.
Men,jag har inte ens kunnat komma
på hur jag själv funkar,så det säjer
väl en hel del!
 
Nåväl,glädjen när vi såg varann sen,
först Lewi och jag och sen Wille....
...alltså,det fullkomligen bubblade i
magen av åh,äntligen ♥ 💚
 
Jag var dock lite sen upp med kameran,
för strax innan flaxades det med armarna
på lille herrn och jag hörde svagt genom
rutan nån som sa "MOMO" med älsk i rösten ♥
 
Efter lite väskväntan kom Wille.
Kamouflagedress och solbrillor,
vilken entré´♥
 
Även solen välkomnade familjen
hem med värme.
 
Och sakta sjönk den i väst.
 
För att göra hemkomsten lite extra välkomnande
hade jag fixat kvällsmat,lördagsgodis och frukt till dom.
Och i kylen fanns kall dricka och lite annat smått
och gott.Samt nåt till morgondagens första frukost
på hemmaplan efter en vecka i solen.
 
Goda överraskningar är inte helt fel och
jag hoppas dom åt med god aptit och kände
att : "Borta bra men hemma är inte heller så dumt"!
 

Det är så mycket i skallen

Jag måste fan bli bättre på att sätta
gränser för mej själv.
 
Jag måste fan inse att jag varken kan
eller behöver bry mej om precis allting.
(eller åtminstone nästan allt)
 
Jag måste fan lära mej att INTE ställa
för höga krav på mej själv,och så MÅSTE
jag försöka få mej själv att på allvar förstå
att bara för att man varit stark och skjutit
undan mycket av det som varit (och ibland är)
skitjobbigt,så får man faktiskt lov att vara
liten och riktigt ledsen ibland.
 
Problemet med det sistnämnda är bara att
jag inte litar på mej själv om jag väl skulle
tillåta mej att rasa ihop i en liten hög och
bara släppa helt på trycket.
 
Risken och främst rädslan över att jag kanske
ine kan hantera det har gjort att jag fortsätter
köra på i samma gamla hjulspår,vilket förstås
resulterar i att jag håller på att sprängas.
 
Det är naturligtvis INTE bra,men jag är så
förbannat skraj att det kanske slutar i 
katastrof.Personlig katastrof då jag helt enkelt
inte får stopp och hejd på gråten och ALLT
som faktiskt behöver få komma ut.
 
Att jag som det så fint heter "går in i väggen"
av mental stress.Eller rättare sagt skjuts som 
en kanonkula rakt in i en bergvägg!
PANG,KABOOM!!!😵
 
Allt det här sammantaget är ett moment 22 och
jag vet ärligt talat inte HUR jag ska deala med det.
För resultatet har blivit att jag har svårt att skilja
på saker och ting.
Jag har ingen riktig ork i egentligen mening,jag
pallar helt enkelt inte med för mycket tryck utifrån.
 
Och då menar jag inte att jag har press på mej
av alla andra,mer att minsta lilla blir som berg
att bestiga då allt läggs på hög eftersom det
redan innan ligger skit och skvalpar runt i alla
möjliga hörn.
 
Jag är ju fan inte kul att umgås med och jag 
känner ju själv att jag inte är den där glättiga
och oftast lättsamma Majso jag egentligen vill
vara hela tiden.
 
Det är helt enkelt för mycket som "skymmer"
min horisont,jag ser inte klart och jag tänker
inte heller heller klart eller smart eller konstruktivt
eftersom det inte finns nåra fria kanaler att
surfa in på!
 
Förlåt,det här kan ju verkligen inte va kul för er
att läsa om.Men ibland behöver jag "spy ur mej"
lite och jag tänker att:hellre göra det här än låta
ett irriterat sätt gå ut över mina närmsta.
 
Jag vill ju inte va tråkig och asocial,men jag kan
inte uppbringa energi att ens förändra tänket i
HUR fasen jag ska gå tillväga för att smidigast
och utan alltför stora efterskalv lösa det så både
jag och min omgivning inte tar alltför stor skada.
Man vill ju lixom unvika ÅR av konvalescens om
det går.
 
Men,det är MYCKET i skallen,och har varit i MÅNGA
år förvisso.
Man kan ju skjuta undan väldigt länge,men en
vacker dag är det fullt och tar stopp.
Där är jag typ nu,eller egentligen redan för
länge sen.
 
Men jag är en jäkel på att låtsas och ignorera,
det hjälper för stunden att ta itu med och deala
med andras issues än ens egna t.ex.,fastän det
är just där man borde säja STOPP lite oftare.Eller
iaf försöka sätta tydligare gränser utan att få det
där satans dåliga samvetet bara för att man är en
känslomänniska uti fingerspetsarna.
 
Bryt ihop eller bit ihop,that´s the question?!
Vi får se hur jag gör.
 
Tills vidare pyser jag bara som hittills ut en
yttepytte pust här & där,på så sätt vinner jag
lite tid och hejdar den värsta explosionen en
en stund i taget!
 
Kram på er,och kom ihåg:
Var INTE för snabb att döma andra innan
du åtminstone pejlat läget lite granna och
har nån slags hum om "varför" och "hur"!
 
FEJK IT TIL YOU MAKE IT!!🙈🙉🙊
 
Tillägg:
Observera att jag dessutom är född 
i Tvillingarnas tecken vilket säjer en
hel del om hur splittrad spretig jag är.
(om man tror på sånt alltså,och det gör ju jag) 

Insikt är A & O

Man kan inte förändra nåt man inte
ens kan erkänna.
 
Och vad menar jag med det?
 
Jo,om man vill ha en förändring i vad
det än må handla om,så MÅSTE man
först och främst erkänna för sej själv
att man har nåt som borde/bör/ska
förändras.
 
Sålänge jag inte erkänner för mej själv
att det finns vissa saker jag borde ta itu
med kan jag ju heller inte förändra mej.
 
Och att neka till att saker och ting 
är vad dom uppenbarligen är,gör förstås
att det blir moment 22 precis HELA tiden.
 
Visst då,jag kan ju skylla på att alla andra
har fel och att jag verkligen gör allt rätt själv.
Men det behöver man ju inte ha en magister-
examen för att fatta att det inte funkar så.
 
Det är bara enklast,mest bekvämt och inte
minst tryggast att fortsätta inbilla sej själv
att man själv inte har nån del i det som 
faktiskt inte funkar.
För förändringar kan vara jävligt skrämmande
och egna erkännanden nog så jobbiga att
deala med.Åtminstone om man inte har vare
sej "verktyg" till det eller ens självinsikt att
se att man både blundat och förnekat sånt
som kräver egenarbete i form nytänk och
omstrukturering.
 
Men,när man väl gjort sej av med det som
hållit en tillbaka för att man kanske dels varit
för stolt för att erkänna för sej själv,eller när
man kommer till insikt efter år av att samma
"felkoder" visar sej i diverse sammanhang...
...DÅ kan allt bara utvecklas till det bättre,både
i ens eget mående och varande men oxå och
i väldigt stor del i kontakten och samspelet
med andra.
 
Helt plötsligt öppnar sej "normala" kommunikationer
där man inte skyller på alla andra för att saker och ting
inte funkar.Man ser med ens med nya KLARA ögon.
 
Och det finns fan ingen skönare känsla än den
när pusselbitarna faller på plats och man "pratar
samma språk".
Fattar ni?
 
Ja,ja,det var den här nattens filosoferande och
funderande i min ensamhet.
 
Sen är det ju med sånt här som med mycket
annat,det beror en hel del på mognad och
självkännedom.
Själv har jag ju kommit så långt i arbetet med
mej själv att jag oftast iaf inte har så jäkla svårt
att vara lyhörd inför och med andra.Och så tycker
jag nog att jag skapligt bra på att be om ursäkt
när jag gjort fel eller betett mej illa,även om jag
inte själv menade nåt,det kan ju som sagt uppfattas
olika beroende på hur mottagaren upplever situationen.
 
Nåväl,nu ska jag "kanske" tänka på refrängen
för inatt.Jag vet förvisso inte ens vilken melodi
jag sjunger så det lär ju bli svårt,men nåt litet
trallallala ska jag väl kunna åstadkomma vartefter.
 
Tills vi hörs igen: om vi vidgar våra synfält
och inte är så inskränkta som vi ibland kan
tendera att vara,så vet iaf jag att det i mångt
och mycket flyter på bättre.
 
För det är aldrig för sent att byta till
bekväma skor så man slipper skavsår!
 
Puss på er ♥
 
 
Relaterad bild
Bild lånad från Google

Vår hit och sommar dit

ÄNTLIGEN!
 
Äntligen har det blivit varmare i luften
och man känner att solen på riktigt är
den där schyssta polaren som återvänt.
Hon som checkade ut förra sommaren
för att värma andra ett tag.
 
Man kan sitta ute utan att få köldskador,
och fåglarna kvittrar som om dom varit
på sångläger hela vintern.
 
Ljuvligt är ordet.
 
Och det finns fler som har det ljuvligt och
faktiskt med riktig sommarvärme,närmare
bestämt ett par småprinsar jag känner.
 
 
😎
😍
Ser ju inget härligt ut alls.
JO,det gör det ju ♥😍
 
Och angående våren här hemma hos mej,
så har jag fått två dösköna stolar av
grannen.
 
Typ nästan nya och jättefina.
Jag älskar recycling och tycker
det är helt galet att kasta sånt
som går att använda och som
i detta fall är helt perfekta.
 
Tror dock att jag ska ha nån slags
dyna eller liknande i eftersom min
rygg inte är vad den borde vara.
Den checkade ju lixom ut 87 och 
har dessvärre INTE kommit tillbaka!
 
Shit alltså,jag kommer antagligen
inte vilja resa mej upp när jag väl
har satt mej.
 
Nu återstår bara lite uppfräschning
och piff,så är balkongen vårklar för
invigning med en god mugg kaffe.
 
SOM jag har väntat och längtat ♥

HAPPY FRIDAY

Nämen vad säjer ni,är det inte
hög tid att jag önskar er en 
riktigt HAPPY FREDAG?
 
Jag flikar in med nåra bilder som
får symbolisera lite lättja och passar
på att påminna er om att vi alla måste
boosta oss själva med positivitet och
avslappnat tänkande ibland/lite oftare.
 
 
 
 
Jag är ju ingen influencer och jag har
inte ens 1000 följare på Instagram
(eftersom mitt konto är privat),så jag
bjussar helt jävla oredigerat på lite
glada,peppande fredagsbilder(hoppas jag)!
 
Ha nu en riktigt awesome fredag med
tillhörande helg och kom ihåg:
"Det blir (fan) inte roligare än man gör sej"!
 
Kärlek till er alla ♥
 
 

Snyft & snörvel

Nej då,det har inte hänt nåt speciellt.
Eller iof,klimakteriet ÄR förvisso
jävligt speciellt och inget vidare att
hänga i julgranen.
 
Alla har olika problem och så finns det
dom lyckostarna som inte lider alls.
 
Jag hade ju förstås hoppats slippa det
här helvetet med tanke på att jag anser
mej ha haft nog med "kvinnlig" skit" sen
i 11 års åldern.
Har man mensat för typ hela Afrikas be-
folkning och haft PMS upphöjt i en miljon,
så HADE det ju varit förbannat tacksamt
om det åtminstone tonats ner i den här
åldern.
ORÄTTVIST är ordet.
 
Nu har ni ju hört mej tjata förut ett antal
gånger om det här,men det kan fan inte
påpekas nog hur satans less jag är på
att inte få känna mej normal och att slippa
gå runt i den här förbannade "bubblan"!
 
Inte nog med att man pendlar mellan 1000
graders hetta och permafrost på mindre än
en halv minut,man (läs:jag) är så extremt
känslig för PRECIS ALLT oxå.
 
Det räcker med att jag ser ett program där
det förekommer nåt gulligt djur,nån som är
extra snäll eller liknande,så bölar jag rakt ut
och snörvlar så snoret rinner.
Charmigt...NOT så much va!!
 
Det är fan inte okej det här.
 
Att vara känslig är väl iof bra,och att kunna
visa det.Men att stortjuta på en millisekund
för typ ingenting...HALLÅ lixom,man kan ju
slänga in badlakanet för mindre.
 
Och NEJ,jag varken vill eller tänker stoppa
i mej nåra hormoner.
 
Skyll dej själv då kanske ni tänker.
Så fan heller säjer jag,hormoner är inte
bra för kroppen,jag har aldrig använt mej
av sånt förut heller bortsett från 2 vidriga
veckor med minipiller efter "Lillemans"
ankomst.
Två äckliga veckor där jag naturligtvis fick
biverkningarna som i stort sett inte ens finns.
(hade iof varit en superb läkemedelsförsökskanin)
 
Och dessutom har min lillasyster bröstcancer,
så då förstår ni kanske min avoga inställning.
 
Men iaf,jag tycker det är jävligt orättvist att
det ska behöva vara såhär.Och det säjer å alla
lidande kvinnors vägnar.Varför ska man inte kunna
få njuta av medelåldern?
 
Har man kämpat med skitmensen,varit gravid
och allt med det som hör till,så vore det väl
för tusan inte mer än rätt om man fick nån 
slags paus och kunde njuta fullt ut på ålderns
höst.(Menopaus ICKE godkänd paus förstås)
 
Joråsatte,man ska fanimej prövas och sättas
på prov från början till slut som kvinna.
 
Fy 17 vad jag hellre nu i min ålder hade dragits
med skäggväxt och valt rakningsintervall än att
inte veta när och HUR permafrost och masugns-
hetta golvar en 24/7 dygnet runt.
 
Klia sej lite i skrevet och tvinna mustaschen
istället för att böla ohejdat och kvävas i sin
egen vakuumbubbla.
 
Jag skulle gladeligen nu på stört byta rakt
av även om det dessutom innebar långa
näshår och örontofsar!
(jag kan ju fläta vetja)
 
Tack för ordet (gnället),nu måste jag leta
fram scoteroverallen och ryssmössan!
 
  
 
 
 

5 år som mormor...

... och jag måste faktiskt erkänna
att jag är jävligt bra på att vara det.
 
Skulle vilja påstå att jag typ är född
till att axla den rollen med bravur.
(ibland måste man få skryta lite) 😉
 
Igår (eftersom det är natt igen) den 3:e
april hade ju Wille sin riktiga födelsedag,
och naturligtvis var jag ju förstås tvungen
att få fira honom på riktiga födelsedagen.
 
Vi började med lite fika ute,och sablar
så härligt det är att äntligen kunna njuta
av vårsolen och lite mellis i det fria.
 
Lite lekar hann vi oxå med
innan det var dax att gå in.
 
Mina solbrillor ville Lewi INTE
lämna ifrån sej,och inte blev det
bättre av att Wille jagade.
 
När pappan kom hem dukades det fram
paket på paket på paket och glädjen i
Willes ögon går inte att missa precis.
Och den killen blir lika glad för mjuka paket.
 
En egen liten minipadda och
lyckan var total♥
 
Skor,lego,strumpor,t-shirts,
bok och mer därtill fick han och
så tackade han artigt för allt.
 
Naturligtvis fick han även idag
ett paket av mormorn.Tyvärr hann
inte allt komma på posten,så högst
troligt blir det väl mer firande i veckan.
 
Men,för tillfället är det mesta avklarat
och med facit i handen kunde det knappast
ha blivit bättre.Iaf tycker jag det.
Och jag tror bestämt att Wille håller med
till fullo han oxå.
 
Vid tangenterna:
"Världens bästa mormor"
(iaf om hon får säja det själv,och det får hon) 😁

Nattligt filosoferande IGEN!

Nog är det väl både fascinerande och
märkligt med folk som säjer en sak
och sen gör precis tvärtom.
 
Dom kan sitta och spy galla ena stunden
lite i skymundan,men vågar sen inte stå
för att dom:
1: antingen varit för fega för att erkänna
sina egna känslor för främst sej själva
2: verkar intala sej själva en massa och
övertalar den som lyssnar att saker och
ting är SÅ dumt och orättvist,bara för att
få medhåll,medömkan och pepp.
 
Till vilken nytta för VEM undrar jag,när det
sen visar sej att absolut INGENTING stämmer
och dom handlar tvärtemot vad dom själva
suttit och sagt!!?
 
Vafan har dom för problem lixom?
 
Jo,det kan jag typ tala om.
Det kallas dålig självkännedom och 
extrem osäkerhet.
Men,det skulle dom aldrig i livet och
över sina döda kroppar nånsin erkänna.
 
Istället beter dom sej som usla,elaka och
mycket arroganta mot dom som ifrågasätter
och ställer dom mot väggen.
D.v.s dom riktiga vännerna som alltid finns
där och lyssnar,ger råd och är generösa på
alla sätt men ändå inte är fina nog utåt!!
Hm!
Dom "andra" fina orkar lixom aldrig lyssna
fullt ut,dom är mest bara bäst och som härliga
"accessoarer" till dom självömkande och behöver
sällan eller aldrig torka upp spillrorna och spyorna!
 
Såna här typer blir rent ut sagt odrägliga och äckligt
obehagliga,för dom erkänner ALDRIG sina
egna misstag eller att dom har fel.
Ber ALDRIG om ursäkt utan skyller ifrån sej
om allt.
 
Sen byter dom umgänge och låtsas då att dom
inte har en susning om vad som föranlett allt
och väldigt,väldigt ofta snackar dom oxå skit.
Allt för att skydda sej själva.för dom är ju ofelbara.
 
Finns det nån lösning och bot för såna kanske
vi undrar då,och det gör det kanske,men det
krävs att dom jobbar med SEJ SJÄLVA.
 
Om personerna ifråga ändrar sitt sätt att vara,
inser att dom faktiskt är den största delen i
problemet och när dom vågar vara sårbara,
be om ursäkt och verkligen hör vad andra
säjer och tycker.
 
Men inte förrän då kan man få en förändring.
 
Jag tycker uppriktigt sagt synd om såna.
För hur svårt kan det vara att lyssna på
andra sej själv.
Att säja "förlåt,jag gjorde/sa/betedde mej dumt".
 
Hur svårt kan det vara att krypa ur sin enorma
egobubbla och börja andas lite normalt och då
inse att det faktiskt inte är mest synd om dom
själva,att alla andra inte är fullkomliga dårar
bara för att dom ser igenom fasaden!
(fast iof,sanningen smärtar alltid mest,så är det)
 
Jag vet faktiskt inte om vissa nånsin kommer
till den punkten.
Vad jag däremot vet är att jag själv vägrar
omge mej med såna.
 
Jag tycker det är både patetiskt och beklagligt
och finner ingen somhelst anledning att slösa
min energi på nåt som inte ger mej nåt tbk.
 
Man ska inte offra mer än man har råd att förlora.
Och att "bli av" med såna människor i ens liv är
egentligen ingen förlust.Inte i personlig mening iaf.
 
Däremot kan man ju beklaga att/om man slösat
bort dyrbar tid och engagemang i någon som bara
använt en i eget vinstsyfte,för oftast sätter såna 
människor inte värde på annat än att dom själva
står först i ledet och kan utnyttja när tillfälle ges
vad det än rör sej om.
 
Dom har lixom varken samvete eller empati,och
mår inte ett dugg dåligt över om dom sårar andra.
 
"Det är ju aldrig deras fel"!
 
Näe fan,bort med såna.
Låt dom hållas.Tids nog kommer bumerangen
i retur och golvar dom rejält.
Det behöver inte vara en "vacker dag",det kan
snärta till precis närsomhelst när måttet är rågat!
 
Och NEJ,jag är INTE ofelbar och jag har verkligen
inte bra självförtroende.
Men jag har självkännedom och står för vad jag tycker,
och jag kan göra det UTAN att köra över andra eller tro
att jag är bättre än andra.
 
Säja det vänligt och stå upp för sej själv.
Den som inte uppskattar mej,okej,jag kan
inte bestämma över andra och valet är fritt.
 
Jag tar ingen skit,det är slut med det nu!
 
Puss på er ♥
 
 
 
 

Avspark 5-åring

Alltså,jag fattar inte hur det har
gått till.
Tänk va,att det redan gått fem år
sen Wille damp ner här hos oss.
 
Imorgon har han sin födelsedag,men
redan igår eftersom det passade fint
med att släkt och vänner hade ledigt,
firades han som det anstår en stor kille.
 
Han hade själv valt att ha "fotbollskalas",
och som vanligt sparades det inte på krutet.
 
Det var blandade "spelare" från olika lag
som kom till "femårsmatchen",och själv
representerade jag Sverige.
Är man "the star" så har man att leva upp till.
 
Tyvärr har vår materialare semester,så jag
fick låna ihop lite matchkläder av andra.
 
Vad säjer man 😁 
 
HURRA för Wille 5 år ♥
 
Ett dignande fikabord.
En fullträff mitt i krysset skulle
man kunna säja utan att överdriva!
 
Godsaker så långt ögat nådde.
 
Och naturligtvis en fotbollstårta!
Matchen sparkades igång direkt.
 
Lokal cup (cakes) 10-0
 
Popcorn till avbytare.
 
Pausunderhållning i form
av vänskapsmatch.
 
Drickapaus är viktigt.
 
Avbytare från knattelaget.
 
Obligatoriska lagbilden.
 
Grattis älskade unge (lite i förskott),
och TACK för en jätteschysst och 
fint spelad söndagsmatch.
                  ♥♥♥

När husmors bägare runnit över!!!

Aldrig får man väl vara riktigt glad
och tillfreds här där jag bor.
 
Inte nog med att grannen fått
änglavingar och flugit till Sankte
Per,det är TOTALSTOPP i mitt
köksavlopp oxå.
 
Helt utan förvarning när jag skulle
spola för att få kallt vatten att dricka
på eftermiddagen,så fylldes båda
hoarna och sen...STOPP,och så
hände det absolut INGENTING!
 
Men va i helvete och förbannade jävla
skit sa jag till mej själv innan jag härsknade
till rejält och gick all in på alla fula ord jag
nånsin kunde komma på att jag hört
i mitt snart femtiotvååriga liv.
 
Sen blev jag ledsen på riktigt,för hur
vänligt och trevligt jag än påpekat för
värdarna back then och numera för 
innevarande husvärd,så händer det
inte ett jävla skit i frågan:
"husunderhåll och service och vanligt
fucking bondförnuft i mänskligt bemötande"!
 
Innan jag överreagerade FÖR mycket
och gick bananas tog jag på mej hobby-
rörmokarrollen ÅTERIGEN och började
skruva under hoarna.Jag visste iof att
felet inte kunde sitta där eftersom jag
så sent som för en vecka sen fixat
alla rör och rengjort så man till och 
med kunnat dricka direkt ur alla kopplingar.
 
Och mycket riktigt,det var som jag trodde,
felet sitter längre ner i systemet.
 
Påskafton var det ja.
Kan man ringa en husvärd då,en sån dag?
 
Svar:JA.
Det kan man och det GÖR man oxå.
Så jag ringer och börjar samtalet med:
"Ursäkta om jag stör såhär på påskafton,
MEN...nu orkar jag inte med allt strul i den
här kåken längre.
Förklarade läget och fortsatte:
"nåt måste göras ordentligt en gång för
alla,och nu är prio ett på problemorådet
att jag INTE har nånstans att fixa min disk,
för som du vet är det ju stopp i golvbrunnen
i badrummet oxå".
 
Utan att dra hela den absurda svarshistorien
kan jag väl iaf berätta,att värden svarade mej:
"Jaha och oj,det var ju inte bra.Imorgon har 
jag iaf inte tid för jag ska på kalas och så ska 
jag ta hand om djuren!!!
Men handfatet på toaletten är det väl fritt fall
för vattnet i,så där kan du ju diska"!
 
Vem somhelst som suttit i och hittills varit
i mina kläder genom år av idioti och intelligens-
befriade svar,hade med lätthet fått ett psykbryt
och gjort nåt mycket,mycket dumt i det läget.
 
Men jag har med åren lärt mej att den extra energi
sånt tar till absolut ingen nytta,är helt bortkastad,
så jag svarade bara lugnt:
"Okej...LÖS DET BARA,Jag tänker INTE diska
i ett handfat,GLÖM DET!
 
"Jag ska se om jag kanske kan hinna bort till
dej imorgon fm får jag då till svar".
Typ som att h*n gjorde världens jävla uppoffring
och inte har ett satans dugg ansvar what so ever
för SITT HUS och SINA hyresgäster.
 
Imorgon NÄR h*n kommer,för jag skiter fullständigt
i om h*n ska på kalas (det ska fan jag oxå f.ö) och om
h*n ska sköta djur (ring hit nån annan isf då för helvete),
då ska jag vara nåt så fruktansvärt loj och ointresserad
och blasé och överdrivet,äckligt nonchalant.
 
Och ber h*n mej om att vara det minsta behjälplig
eller frågar om jag kan göra si eller så,då ska jag
lugnt och på samma arroganta sätt som h*n svara:
 
"Näe tyvärr,jag har faktiskt inte tid med det.Jag
ska slå in paket och byta om och så måste jag
blogga lite lite oxå,högst troligt sköta om hunden
riktigt ordentligt med"!
 
Inte för att jag tror att h*n fattar att h*n får smaka
sin egen vidriga medicin.Men jag känner nu att
avloppet har "runnit över" för sista gången.
Och blir det ingen märkbar förändring i h*ns sätt
att bete sej eller göra det h*n lovat,då är det jag
som fr.o.m denna månad FRYSER 2/3 av hyran
tills det blir förbättringar och ändring i h*ns 
attityd.
PUNKT!
 
Forts.följer.
 
Nu ska jag skita ner lite mer disk så h*n får
"jobba" lite längre imorrn.
Jag har slutat vara FÖR snäll och tillmötesgånde
mot såna som enbart tänker på sej själva och som
tjuter när dom gör tvåan!
 
Tycker faktiskt att det kliar lite i pannan nu oxå.
Måste vara hornen som är på väg ut....FINALLY!
 
Kram & god morgon.
Wish me EXTRA luck va!
 
Såhär lite disk går INTE för sej.
Nu jävlar ska det fyllas på!
Grrrrr!
 
 

Tårtfredag

Precis som jag sa och som jag
av erfarenhet vet,blev det en
jäkla lång långfredag.
 
Inte ens det faktum att jag halvslumrade
i soffan gjorde att den kändes kortare.
 
Men iaf,jag fick tårtan klar i tid och 
kunde skicka iväg den till sitt öde.
 
Och den lilla Lchf-kladdkakan fick
oxå följa med och som den blev
uppskattad av mottagaren.
 
Jag hade ju inte själv smakat på den,
men nu när jag fått höra att den var
riktigt god,kan jag med lätthet baka
den fler ggr utan att vara orolig över
smaken.
 
Enkel i sin enkelhet men nog
så stilig ändå tycker jag.
 
Och som sagt Lchf-version
med extra fat.(fett alltså)
 
Eftersom jag ju har en kaka kvar
här,så tror jag faktiskt att jag ska
testa den till påskaftonens fika.
 
Vem blir inte glad av grädde och
jordgubbar lixom!
 
På tal om jordgubbar kom jag på nu,att
jag glömde smaska i mej mina choklad-
doppade förut!
 
Hur tusan kunde jag glömma det??!
 
Vad jag däremot och kors i taket
INTE glömde eller struntade i,var
att käka lite.
En riktig gourmetmiddag som det
anstår det svarta påskfåret,d.v.s jag 🤣
 
Nästan så jag skulle platsa i "Sveriges
mästerkock UTAN att gå på audition.
Det är fan inte vem som helst som kan
arrangera en sån där bricka på  mindre
än en kvart!
 
Just det,sen såg vi ju på film oxå.
Timmarna tog ju lixom aldrig slut
eftersom det var långfredag,så då
passade vi på.
 
Solsidan the movie.
 
Vet att den fått både ris och ros,
men själv väljer jag att ge den en
hel bukett Gerbera för dom blommorna
gillar jag.Och dessutom har jag ju bestämt
att det inte ska tas in nåt ris här i påsk.
 
Jahopp,det var det ja!
 Och nu är det påskafton då.
 
Jag fick iof ett påskägg redan igår
av prinsen.Jag glömde fota det,men
kan tala om att det innehöll en choklad-
kaka storlek 200 gram (perfekt till bakning)
OCH en 5 meter lång HDMI-kabel.
 
Bästa surprisen för nu slipper jag låna
av andra när det behövs.
Tack prinsen♥
 
Och god påskfortsättning på er därute!
 
 

Nattliga funderingar & önskningar

Om ni bara visste hur ofta jag sitter
och filosoferar,tänker och fnular på
nätterna när jag i lugn och ro kan
låta alla tankar och funderingar få
fritt spelrum.
 
Det är ju en sak att öppet basunera
ut sina åsikter,vare sej man har belägg
för dom eller inte.
 
Numera väljer jag att för mej själv
behålla sånt som kan misstolkas 
och uppfattas på fel sätt av andra.
 
Eller åtminstone bara delge det till
dom jag litar helt och fullt på.
 
Jag tycker att folk överlag är så förbannat
lättkränkta och att dom förvränger så
mycket onödigt som dom inte alls hade
behövt göra.
 
Visst,det kanske inte är så lätt att tänka
stort om man inte känner sej själv och
inte har empati eller medkänsla,men
ärligt talat,hur jävla svårt kan det vara
att låta någon annan ha SIN åsikt utan att
det nödvändigtvis måste ratas bara för 
att man själv inte tycker så??
 
Jag menar,att om NN säjer Q till mej så
får jag ju acceptera att NN tycker/känner/
anser att det är Q och inte W.
 
Om jag sen har en helt annan syn på
saken,släpp det då för fan.
Jag önskar ju att andra lite oftare kunde
ha förmågan att se med "andras ögon"
och inte enbart med sina egna,som allt för
ofta har en grumlig ogenomtränglig hinna
av egenuppfattningar och total blockering.
 
Försöka vara lite mer "öppna" och inte
så fort det inte blir eller är eller känns
som man vill totalt förkasta andras åsikter.
 
Nej för helvete!
DOM SKA bara ha rätt och så är det!
 
Ärligt talat,jag tycker fan riktigt jävla
synd om såna typer.
Jag lider lite med dom eftersom deras
små,små inre framkallar STORA,STORA
egon som till alla pris slåss med näbbar
och klor för att göra sin röst till den mest
trovärdiga där ingen annan har rätt än
dom själva.
 
Tänk ändå så trevligt och så mycket enklare
det skulle vara om vi alla lyssnade lite oftare
och med mer öppna sinnen utan att döma
och bestämma innan vad vi anser är rätt
eller fel.
 
Tänk om vi lyssnade på innebörden i vad
andra försöker förmedla,om vi faktiskt
kunde erkänna för oss själva,att det NN
säjer och tycker är NN´s känsla och NN´s
sanning.
Den sanningen kan ju faktiskt många ggr
vara helt rätt överlag.Men om man som
mothörare inte alls lyssnar på orden och
innebörden i dom,då är det SÅ ofta det
är helt lönlöst att ens öppna munnen!
 
Jag vill slå ett HÅRT slag för ett av dom
vackraste ord jag vet,och det stavas:
ÖDMJUKHET.
 
Ödmjukhet i kombination med att erkänna
för sej själv att man har fel ibland.Att kunna
säja förlåt och vara vidsynt och inkännande,
det skulle bespara oss så jäkla mycket obehag
och schismer som är helt onödiga.
 
Jag försöker iaf tänka stort och tänka/känna
ur andras perspektiv innan jag dömer.
Sen är det inte alltid jag fattar varför eller hur
andra beter sej som dom gör.Då finns det bara
en sak som underlättar,att "acceptera det jag
inte kan acceptera" och så går man vidare.
Varför slösa energi på det redan utdömda lixom!
 
Till syvende och sist:
En god självkännedom är INTE detsamma
som ett gott självförtroende.
Och så måste (bör) man lära sej att skilja
på "sak" och "person".
 
Jag har många fel och brister,men jag
försöker så mycket det bara går att 
jobba med det som jobbas bör.
Och att i slutänden stå där med högburet
huvud och veta att man inte sårat eller
varit jävlig mot nån annan...DET ger iaf
mej sinnesro och tillräckligt lugn i hjärtat.
 
För att vara lite extra klyschig tillägger jag:
 
"Behandla andra som du själv vill bli behandlad"!
 
Nu har långfredagen startat,så jag fortsätter
väl filosofera mera i min ensamhet.
 
Kram på er ♥
(du/ni som orkat läsa vill säja)
 
 

Just ida´ mår jag bra!

Idag har jag en riktigt bra dag.
Jag kan inte förklara hur eller
varför jag känner så,och jag
tänker inte analysera det heller.
 
Det känns förresten lite som när
jag var mindre och bodde hemma.
När mamma och pappa skulle ha
gäster och det lade sej nåt märkligt
lugn över tillvaron.
 
Ja,ja,utan att grotta ner mej mer
i gamla minnen och sånt där,så har
iaf inte jag nån intention att bjuda
till fest eller ens mej själv till bords.
 
Vad jag däremot har för mej just nu,
är lite fix med morgondagens tårta.
 
Det ska skäras lite jordgubbar och mango,
och så har jag som en extra bonus bakat
nåra Lchf-kakor.
 
Tårtan har fyllts med hallonmousse
underst och mangomousse längst upp.
Och så har ju lagt på sista delen såklart.
 
Nu står den i kylen och mojsar till sej
hela dagen och natten för att sen förses
med grädde och topping.
Det blir nog bra det där ska jag se!
 
Hittade ett busenkelt recept
på Lchf-kladdkaka som jag
slängde ihop.
Jo,för jag tänkte som så att
det där ska jag påsköverraska
tårthämterskan med imorrn bara
för att jag VET att hon aldrig
äter annat än Lchf och gräddtårtan
jag förberett är ju knappast low carb.
 
Ibland är jag bara sådär extra underbar
som bara jag kan vara,för när allt kommer
omkring så finns det faktiskt inget bättre
än att få överraska.
 
Så får det bli har jag bestämt och
resten ordnar sej säkert oxå.
 
Imorrn ja,då har man den där satans
lååååångfreda´n att kämpa sej igenom.
 
Herre Jesuspappa vad mycket kaffe
det kommer bli för min del.Mer än
vanligt såklart eftersom jag måste
försöka hålla mej vaken och inte dö
av tristess innan påskharen gör entré.
 
Eller måste och måste förresten,råkar
jag slumra till i soffan är väl inte det
hela världen heller.Huvudsaken att jag
är på benen när tårtan ska hämtas.
 
Nu har jag inte tid med er längre,ser
att dom börjar flyga till Blåkulla nu,så
det är väl bäst att ta på sej hucklet
och dra fram kvasten.
 
Hejrå sålänge!
 
 

Inga jävla fjädrar tack!

Jaha ja,nu stundar det påsktider
med ägg och sill och skinka och....
 
Och så alla dessa fjädrar som ska
viras runt grenarna i nåt till början
outslaget ris.
 
Näe fan,det blir varken sill eller
fjädrar här för min del.
 
Sill åt jag i julas och kommer som
tidigast göra till midsommar igen.
Bara för att vissa äter gröt till frulle
varje morgon,behöver man väl nödvändigtvis
inte äta sill bara för att det är påsk!
 
Men iaf,det jag ska göra i påsk är precis
det jag gör som vanligt annars,d.v.s jag
dricker mitt kaffe och håsar inte upp
mej i onödan.
 
Det jag stör mej på mest är att dom här
s.k "röda dagarna" går så förbannat långsamt
och aldrig tycks ta slut.DET är trist faktiskt!
 
Fredag är RÖD,måndag är RÖD!
Freda´n,den långa tar nog ändå priset
i överdrivet jävla supertråkig.
 
Gäääsp vad jag inte längtar efter den.
 
Däremot kommer jag piffa upp fredags-
morgonen med lite tårtfix,och sånt är
ju alltid skojsigt.
 
Redan idag har jag bakat den tårtbotten
som ska fyllas med ett lager hallonmousse
och ett lager mangomousse.
Idag blev det en tårtbotten som innehåller
smör,laktosfritt till och med eftersom beställaren
sagt till om just en sån för att undvika att
gästerna får besvär.
Schysst tycker jag.
 
Jorå,så var det med det.
Och så har jag hunnit få fyra vårmuggar
klara oxå.
 
Så istället för färgglada fjädrar som jag
alltså inte tänker bry mej om,så ställer jag
helt enkelt fram fyra färgglada muggar.
 
Tänk så härligt det blir att ta sin kaffeslurk
i en rosa,turkos,gul eller lila mugg.
DET slår fasen alla fjädrar i världen.
 
Hej på er!
 
Känns helt okej och väldigt saftig!
 
VÅRFIKAMUGGAR...vilken ska jag välja först månntro?

Fira pappsen och fira våffeldagen

I lördags var det dax att fira pappsen
som i år går in på sitt 76e jordsnurr.
Egentligen fyller han på "Våffeldagen" 
d.v.s den 25 mars,alltså igår söndag,
men det passade bättre att ta det innan.
 
Mamma hade som vanligt fixat ett
dignande matbord,och då ska ni
veta att allt ändå inte är framdukat.
 
Här sitter storasyrran med sitt
mellanbarn och sina två barnbarn.
Alla av oss kunde dock inte delta
igår,men vi som var där firade rejält.
 
Igår söndag var det ju då som bekant
våffeldagen så jag kände att det var
på plats att för en gångs skull damma
av järnet och grädda ett gäng våfflor.
 
Precis som i lördags så kunde inte
alla delta,men det blev ju fullt runt
bordet iaf.
 
När man äter våfflor FÅR man ta en klick
Nutella eller två och gotta sej ordentligt!
Färska jordgubbar till var inte heller dumt.
 
Lewi tyckte oxå att det smakade mums!
 
När allt var uppätet och bortplockat
kom Lewi fram och sa :
"Koj mommo" (kom mormor)
"Baba"...jaha ja det var bara att fylla
i vatten i badkaret och sen hade den
lilla skrutten dragit av sej strumporna
i rasande fart.
 
Tänk att det är så himla kul med vatten va!
Gärna då oxå att hälla ut på golvet och stänka
ner allt runtomkring.
 
Wille fick förstås hoppa i han med,men
idag blev det i omgångar för blötdjuren.
Man sprider lixom ut upptorkningen lite
under tid istället för att ta alla pölar på
samma gång!
 
Avslutningsvis tog Lewi fram sopborsten,
och det känns såklart extra skönt i mormors-
hjärtat när ungarna städar efter sej innan dom
lämnar över resten av fixet efter en våffelätar-
söndag i mars.
 
Jorå,det var den helgen och nu har iaf
jag måndag här hos mej igen,för klockan
har åter dragit sej mot TRE mitt i natten!
 
Vad denna dag i början på veckan har att
erbjuda vet jag iof bara till viss del,men 
resten av veckan har jag ingen susning om
Kanske lika bra det,spontanitet är ju ännu
bättre tycker jag!
 
 

Samma lika men ändå inte

Ibland händer det tydligen,att
folk inte kan ta en instruktion
och då blir det inte bra alls.
 
Så en av muggarna jag gjort
kan man säja blev lite halvt
namnslös efter att den diskats
i maskin ett antal gånger.
 
OBSERVERA att uppmaningen och
ordinationen var:
"handdisk,extra varsamt utanpå"!
 
Jorå,så nu har jag gjort ytterligare
en mugg med samma namn.
Grejen är väl bara den att man aldrig
kan få två muggar exakt lika i färgerna.
 
För hur ska jag kunna veta hur färgerna
blandas och hur många millimeter jag
dragit med exempelvis den rosa färgen.
Nä just det.
Fast snarlikt och typ i samma uppsättning
färger,DET kan jag iaf fixa.
 
Summa summarum,man får stå sitt halva
kast om man har svårt att lyssna alternativt
direkt råkar glömma bort vad som sagts om
skötselråden.
Nu är ju det här världsliga problem,för dels
kan jag ju som sagt återskapa nåt som nästan
blir som originalet,och dessutom smakar kaffet
precis likadant vare sej färgerna är aningen
mer till höger,vänster eller längst ner.
 
PUNKT!
 
På sätt och vis kan man faktiskt säja
att Tanja hade tur ändå,för eftersom
jag igår fick hem min nya och oljebaserade
penna så blev namnet extra svart och ännu
snyggare i kvalitén.
 
Lite win win trots allt!
 
Nu har vi lördag igen,för som vanligt
sitter jag här och nattugglar i min
ensamhet.Dock utan kaffe men väl i
mitt eget förträffliga sällskap! 😐
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0