Majsomittilivet

När man ändå måste ta över själv

Jag har som bekant haft stopp i avloppet

i mitt badrum sen fjortonde januari.

JA,ni läste rätt.I över en månad har jag

väntat på att det ska fixas eftersom jag

faktiskt HYR och varken har lust eller

ens känner nån somhelst skyldighet att

JÄMT fixa felaktigheterna som uppstår.

 

Hade jag inte själv sagt till igår (igen),så

hade det säkert varit totalstopp hela året ut.

 

Men iaf,efter många om och men verkade

det ändå som om det skulle kunna fixas

till någorlunda.Och med det menar jag

absolut inte att jag trodde det skulle åtgärdas

till fullo.

 

Jag vet inte varför h*n tog av sej strumporna,men jag anar att

det kan ha varit för att INTE bli sjöblöt.H*n KAN ha insett allvaret

efter att ha sett eländet.

 

Slang ner i golvbrunnen dårå för att spola,men

OJSAN,var det för tajt därnere!Så jobbigt,hur fan

gör vi nudå!??

 

Efter ytterligare 20 minuter var det till slut JAG,me

and myself som löste det med egen utrustning och

en teorilektion i HUR man kopplar ihop diverse grejer!

 

Bra jävla kärring reder fanimej sej själv till 99% all of the time,och nu kvarstår

bara frågan om jag faktiskt borde sadla om och ge mej in i avloppssvängen.

 

Har jag klarat av det mesta här med rör

och allsköns skit,så borde jag väl iaf

ha skapligt stora förutsättningar för att

lyckas med åtminstone enklare rörfix.

 

Update:lyckades undvika översvämning

förut vid hårtvätt,och ingen är mer glad

än jag över att tillfälligt ha löst situationen.

 

Visst,jag kunde (el.borde) fan ha gjort det

tidigare,iaf när man betänker att det inte ens

kom ett knyst om nån liiiten förseningsursäkt!

 

Vissa kommer man aldrig kunna förstå sej på!!!