Det är så härligt och jag blir så slut men lycklig i sinnet♥♥♥
Tänk om man hade fått en sladdis
för ett par år sen.
Det hade fan inte gått.
Eller iof,det hade väl FÅTT gå,men
med tanke på kropp och helhetsork
är jag glad över att INTE vara frögurka!
Jag är bara SÅ tacksam,att det var
barnbarn som kom istället.Dom kan
man ju låna ett tag och lämna tillbaka
när orken tagit slut.
Att ha båda samtidigt kräver dock ganska
mycket fokus OCH engagemang,man
vill ju inte heller att dom ska tycka det
är lååångtråkigt och inget händer,även om
man har rutin och kan ha hundra bollar igång
samtidigt typ.
Ordet intensivt har fått en helt ny innebörd,
och nu kan jag lugnt säja att jag är värd min
kvarg i soffhörnet mer än mest sen.
Puss på gullungarna ♥ nu ska mormor´n
vila både rygg och knopp!
Sa du nåt mormor???
Julklappen från mej invigdes med
pyssel och knåp och full koncentration.
Lewi lagade majskrokar och blev
tädi (färdig) gång efter annan.
Sen byggdes det en koja under bordet.
Tittut,man kan krypa fram och tillbaka!
OCH titta på tv en liten,liten stund.
(rekord för Lewi som har myror i hela onepiecen)
Idag som så ofta annars bakade vi oxå.
Och som den snälla och goa storebror Wille är,
lät han Lewi blanda ihop oxå samtidigt som han
höll en stödjande hand under hans arm. ♥
Dom pilliga momenten fixade dock Wille själv
undertiden Lewi vilade middag.Vi passade även
på att prata lite ostört utan "småbarn" som har
en tendens att störa i viktiga diskussioner.
När så mamman och pappan fått varsin kaka
och även bröderna,blev det ändå en hel plåt
kvar att packa ner så Wille kunde ta med sej hem.
Bästa kakbagaren Willes fina ansiktskakor.
Vilket team vi är,jag och bästa W ♥
(med förarbeteshjälp av lillebror förstås)♥
Kommentarer
Trackback
