Dagarna är skapligt bra,nätterna rent åt helvete (precis som vanligt)!!!

Underbara dagar har vi och jag njuter
som bara den ända in till solnedgången.
 
Sen kommer helvetet,för jag anar och
känner på mej att nätterna kommer bli
en enda stor vånda!
 
Jag vrider och vänder mej,hinner knappt
slumra till lite light innan jag tror att det
är dax att gå upp igen,men kan krasst
konstatera att klockan bara visar 02.14 och
sen fortsätter det så minst tre ggr i timmen
fram till femhugget.
Och DÅ...då kliver jag upp igen.
 
Att påstå att man nån jävla gång är utvilad
är ett understatement....verkligen!
 
Jag önskar SÅ att få en hel natts oavbruten
sömn,uten värk och UTAN att ögonlocken öppnas
minsta millimeter.
 
Inte konstigt kanske att man typ aldrig känner sej
i form eller ens har lust eller kan planera nåt in i
minsta detalj,jag VET ju fan aldrig HUR jag mår
rent kroppsligt.
 
Eller iof,det gör jag ju...nästan iaf!
Jag borde inte planera ett skit om man ska
va riktigt ärlig.
 
Såja,nu har vi gnällt färdigt för idag.
Positiv ska man ju vara,och vem vet,inatt kanske
jag får TVÅ blundar innan det är dax för ögona
och kroppen att skrika "HEJ"!
 
Men iaf,kvällarna har senaste tiden varit helt magiska.
Jag önskar varje gång att solen ska stanna i sitt läge
så jag bara kan sitta och typ frysa stunden så länge
jag själv önskar.
 
Eftermiddag på min balkong och den numera övergröna björken döljer solen
en liten stund!
 
Lövverket är fantastiskt in i minsta detalj och jag älskar formen på bladen.
 
Sitter man som jag kvar in i det sista,så exploderar solen bakom träden innan
den sakta dalar borta i väst.
Då sjunker värmen ett par grader ganska snabbt,men fortfarande är det mer än
behagligt att sitta kvar i den ljumma kvällen i det som solen sista timmarna
värmt upp rejält.
 
Och avslutningsvis måste jag ju bara
inflika en bild på nya underverket,han
som fått namnet Lewi. ♥♥♥
 
Här ligger han skönt i babynestet jag sydde till honom i våras,och nog ser han
ut att tycka om det minsann.
 
Älskade gullunge ♥
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0