Puss på dej älskling ♥

I fredags fick jag en inbjudan på mat och
umgänge som jag direkt och utan tvekan
tackade ja till.
 
Så igårkväll traskade jag ett par kvarter och
satte mej till dukat bord på en liten veranda.
 
Ni kanske kommer ihåg att jag brukar baka
och ge till ett pensionärspar en bit härifrån,
och det var frun i det huset som gärna ville
att jag kom.
 
Man behöver ju nödvändigtvis inte bara partaja
och umgås med såna i sin egen ålder för att det
ska vara både kul,trevligt och härligt.
 
Jag menar,ålder är ju bara siffror och vem har
sagt att drygt 30 års ålderskillnd är ett hinder?
INTE jag iaf!
 
Mannen i huset hade handlat,grillat och fixat allt som plockades fram.
Han är en klippa och underbaring som numera tar hand om och ser till
frun som både blivit ostadig på benen och fått en sjukdom som gör att
hon mäste äta mediciner i massor varje dag.

Det är mest minnet som sviker och kroppen som
inte orkar för hennes del,men igår var huvudet
klarare än en kristallkula.
 
Jag tycker det är beundransvärt att i deras ålder
ändå orka som dom gör,vem har inte dåligt minne
trots yngre ålder lixom!
 

Servicen och maten var fullkomligt enastående och skratten
avlöste varann där vi satt i septemberkvällen.

Lite rödvin slank oxå ner,det dricker jag iof 
sällan eller aldrig,men blir man bjuden som
här i gott sällskap då kan det smaka ypperligt.
(vilket det oxå gjorde)

Förlåt,jag har inte gjort nån dessert sa mannen.
Men jag köpte varsin kaka iaf,så håll till godo.

Han visste inte att just den kakan är en av
mina köpefavoriter,och blev hjärtans glad
då jag påpekade detta.
 
Kvällen avrundades med att jag fick inspektera
mannens nyinköpta laptop,en Dell med 17" ´s skärm.
Och så lovade jag att komma och hjälpa honom
med lite smådetaljer framöver.

Idag måste jag inhandla nån liten present,för frun
fyller nämligen år,närmare bestämt 83 jordsnurr.

Och så får jag absolut inte glömma att tacka för 
senast,tacka för en alldeles ljuvlig måndagskväll
som oxå gjorde mej rörd i slutet.
 
DEN kärlek och respekt,omtanke och empati detta par hyser
för varann fortfarande efter ett helt liv tillsammans,det ger mej
både rysningar och välbehag.
 
SÅ vill jag oxå ha det "hela vägen" i mitt förhållande!
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0