Som en gummiboll studsar jag omkring
Det går i ett nu som man säjer!
Känner mej aningen uppe i varv,men
fick iaf en helkväll med tjejerna igår.
Det behövdes och la sej som varm bomull
runt hjärtat minsann.
Ullis bjöd in oss för sista gången i det huset,
och det känns faktiskt vemodigt att hon nu
ska befinna sej LÅÅÅNGT bort på annat place.
Hon har förvisso lovat komma tillbaka till
vår hood,men man vet ju aldrig hur länge
det dröjer! (snyft)
Tur iaf att det finns skype och andra medier
att uppdatera sej via.
Slänger in nåra bilder (utan text),för sen måste
jag kila vidare och fixa igen.
Lördagens bröllop närmar sej ju med stormsteg!
Kommentarer
Trackback
