Majsomittilivet

Majsos mirakel (i mina mått mätt)

Det blev en heldag igår kan man lugnt säja.

 

Jag agerade ju lokal tårtleverantör OCH

allti allo på 80-årskalaset.

 

Att få vara med den släkten,är som att komma

in i musikens finrum med en gemenskap och

glädje utan dess like.

 

Sånghäften och uppträdanden blandat med

tårtor skratt och kaffe samt kramar till max.

 

När jag landade här hemma framåt kvällen

kunde jag bara summera och konstatera att

ALLT gått över förväntan.

 

Dom tre tårtorna till kaffet dekorerades ju igårmorse innan jag åkte,och 

jag har ju som bekant ingen erfarenhet av just såna,så det tog naturligtvis

mer tid än jag kunnat ana.Detta trots att jag beräknat flera timmar!

 

 

Födelsedagsflickan (damen) hette May och i vit choklad hade jag försökt

snajda till hennes namn.

 

Nu ska jag bara öva på att spackla finare så det inte ser så ojämnt ut oxå.

 

Fast,i det stora hela får man iaf anse den skapligt fin va.

 

Tro inte att jag glömt få in lite turkos färg oxå...nej då! =)

 

På den tårtan strödde jag även lite extra bling.

 

Måste väl inhandla lite grejer så jag får marängsmörkrämen lite vitare oxå!

 

Jag tycker nog att det inte va så illa pinkat av en sockerpastanybörjare ändå!

 

På sista tårtan använde jag mej av dom tidskrävande chokladrosorna,och

den blev som synes helt annorlunda i utförandet.

 

Ganska läcker om jag får säja det själv,och det får jag faktiskt göra.

 

Nu ska jag öva så den mörka chokladen blir mer lättarbetad,för jag tror

jag vet anledningen till varför den inte blev så smidig som beräknat.

 

Huvudsaken var iaf att jubilaren blev mer än nöjd,så jag får tro på henne

och anse detta mission completed.

 

Jäkligt kul har det varit,så vem vet,jag kanske

bakar mej en alldeles egen och speciell tårta

när jag fyller år om ett tag!

 

Nu är det dax för lite återhämtning och naturligtvis

mera kaffe i köket.

 

Och högst troligt kan jag sopa upp typ en miljard 

sockerkulor som ligger överallt på golvet!