Majsomittilivet

Fotsvamp har jag aldrig haft,men kantareller är gott

Glöm det där med att KÖPA svamp och 

vissa sorters bär,har man som en annan

tillgång och närhet till skog och öppna

landskap,så är det bara att ta för sej själv.

 

En egen korg eller kasse är dock att föredra,

och igår hade jag tyvärr glömt en liten bytta

till smultronen.

Rättare sagt så hade jag inte ens tänkt på

att jag kanske skulle plocka nåra,men eftersom

det fanns en del,så ville jag förstås inte lämna

kvar dom i skogen.

 

Tanken från början var att eventuellt om tur fanns,

hitta så pass mycket svamp att det iaf skulle räcka

till varsin liten klutt färdigstekt sån till köttet som

låg i marinad och ville bli grillat på kvällen.

 

Ha,ha,ha...det blev verkligen så det räckte!

Jag kunde t.o.m frysa in två påsar av skogens

härliga och alldeles ljuvliga guld.

 

Jag fullkomligen älskar skogen.

Känna lukterna,stillheten och se alla träd som sträcker sej mot himlen.

När jag var en ung kicka tillbringade jag många,långa timmar i olika

skogar,jag tänkte så bra där och kände mej alltid tillfreds.

 

Prinsen som oxå gillar skogsturer höll sej en bit ifrån mej,det är ju ganska

smart menar jag,så man kan hitta godsaker på ALLA ställen.

 

Det bästa med skogen är att det INTE finns nån speciell "klädkod" där.

Jag brukar oftast gå utan strumpor,men igår hittade jag ett par Sverigestrumpor

i skåpet,så jag lyxade till turen lite!

 

Det hoppar lixom till i plocknäven när man hittar svampfläckar lite

här och var,petar man sen undan gräs och mossa,så ligger ofta både

syskon och hela släkten gömd där!

 

Med ena näven i stadigt grepp om den tillfälliga smultronpåsen va det lite

trixigt att dra upp kameran med andra näven och försöka fota runtomkring,

men nåra extrabilder knäppte jag iaf.

Annars är det knappast nån riktig skogstur.

 

Skärpan kanske det blev lite si och så med,men vaddå,ibland får det duga.

 

Förr plockade jag alltid blåbär,men det verkar som om jag vuxit ifrån det.

Fast nåra stycken för syns skull fick jag iaf med hem.

 

Att det är kul med plockningen råder inget tvivel om,desto tråkigare är det

dock att rensa för det tar sån tid när man ska vara noga.

 

Vi hjälptes åt som ett riktigt rensarteam,och gu´så skönt när det var klart.

Det blev som synes en hel del,och dom riktigt knaperstekta kantarellerna

till kvällsmaten smakade gudomligt!

 

Mumsigt värre minsann!

 

Idag har JAG bestämt att det ska bakas en kaka

för senare intag till fikat med "Stora" & Co på em.

Har vi tur kanske "Lilleman" är på hemmaplan och

kan hänga på,vore ju kul om alla fick sin egen bit

av den nygjorda kakan menar jag!