Jag och Herr Pes på äventyr

Egentligen har man ju ingen vidare lust,
att ta med ett oresonligt litet äckel som
Herr Pes och visa sej bland folk,men 
jag behövde komma hemifrån ett tag.
 
Så när eftermiddan kom igår,åkte jag
med min vanliga tisdagskaffedejtare
på en liten kanalstrapats.
 
Vädret KUNDE ju ha varit bättre,men
vi sket i duggregn och halv snålblåst.
 
Kaffe glass och lite "pippi" på det,så
kändes allt "lite" roligare.
 
Herr Pes satt där han satt och sved
till lite nu & då men jag sket i´n faktiskt.
 
Idag är han om möjligt ännu jävligare,
tredje dagen och röd som ett stoppmärke.
 
Bara för att alla ska se honom och tycka
han är vidrig,vissa gör minsann ALLT
för att synas....äcklo!
 
Mjukglass blandad med kulglass fick det bli,fast jag tror
lilla fröken som serverade hade doppat skopan i nån
annan smak,för inte kände jag av pecannötaromen i botten.
 
Småpippisarna va oxå glassugna och fick förstås
små smakbitar.
 
Karl-Axel "kråka" skrämde dock Herr Pes upp på
behörigt avstånd,för han såg så jävla barsk ut.
 
Kaninerna vid kanalen va lite mer medgörliga,dom hade
fullt sjå att rädda den stackars saten som ramlat över kanten.
 
Familjen And(errson) höll sej en bit ut i vattnet och störde varken
mej eller Herr Pes,och det får man ju tacka för lixom.
 
När sen elaka herr´n och jag drog oss hemåt i kvällningen,
ja då tittade solen minsann fram mellan molnen.
Bättre sent än inte alls som jag brukar säja.
 
Och det va den äventyrsrundan med otrevligt sällskap!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0