Majsomittilivet

Ibland får man faktiskt tycka lite synd om sej själv

Inte så synd att jag måste ringa
in mamma kanske,bara lite lagom
"stackars-lilla-mej"!

Ingen annan lär ju må dåligt av det
iaf menar jag,eftersom jag sitter
och klappar mej själv på magen i
min ensamhet och ojjar mej lite.

Såna här dagar(läs:JÄTTEMÅNGA!),
vill jag brar krypa in under en sten
och ligga där halvt kvidande.

Kanske att jag skulle vråla lite när
det känns som jävligast oxå,och
tugga på stensöta eller vafan det heter!

Man är inte så värst kartig när egna
maskineriet får för sej att fucka upp
med jämna mellanrum,å andra sidan
kan man i nuläget se det från den
aningen mer ljusa sidan.

För,det va ju en jävla tur,att jag inte
ska på mammutografi förrän den 28:e,
hade det varit nu i dagarna kan jag lova
att dom små raringarna hade exploderat
i den dära "tryck-ihop-maskinen".

Det räcker med att dom alltid,trots att
jag påpekar det,tar 76 bilder istället
för ett par stycken.

Påpekar att jag har en tatuering på
vänstra raringen alltså,men nej då-
det låtsas dom fan inte höra!

Kanske är så att dom aldrig sett så
fina boobisar förr,så okej´rå,då
bjuder jag på dom extrabilderna
till kafferasten!

Knäpp ett par till vetja när jag ändå
fått visa snyggaste BH´n i förbifarten.

Men som sagt,NU är det fan INGEN
som rör dom,då jävlar!