Majsomittilivet

Ont krut & en jävla massa lypsyl

Ha,ha,ha-
än har jag inte kastat in
badlakanet,det ska ni fan
inte tro.

"Ont krut" som ni vet,förgås
inte av lite vitaminbrist eller
va tusan det nu kan vara som
gör att jag mår som jag gör.

Det skulle kunna va nån sorts
förbannelse som ligger och
lurar i hälsenorna oxå,när jag
tänker efter en smula.

Det finns ju så förbannat mycket
konstigt,lustigt och rent åt helvete
mysko typer där ute.

Såna som i sin patetiska litenhet
och stora gröna avund inte alls
gillar att jag har´t så bra som
jag faktiskt har.

Såna där små misslyckade miffon
som kanske har beställt hem nån
yttepytte minivoodoodocka och
sitter med ett helt packe tandpetare
beredda att massakera den oskyldiga
lilla fuldockan.

Man vet aldrig med såna dära svarta
och tragiska människor,man måste va
på sin vakt och hålla sina getter och
sej själv på behörigt avstånd från dom.

Fast,mest troligt äre nog iaf att jag
inte fått i mej tillräckligt med ungnöts-
lever och äckligt vidrig spenatsoppa.

Förresten så VET jag ju bestämt,att jag
INTE ens smakat på nåt av ovanstående
sen jag gick i fyran och fick kvarsittning
HELA matrasten för att jag stenvägrade
äta upp allt.

Fatta hur urlakad min perfekta stackars
kropp är vid det här laget.

Men ändå,trots all brist på nyttigheter,
så fullkomlig,enastående och alldeles
fulländad.

Och vem fan kan inte stå ut med att
köpa Lypsyl i parti & minut,bara jag
slipper spenatsoppa med sunkiga
ägghalvor,tillika kräkframkallande
inälvsmat!

Smile & smörj on!