Majsomittilivet

Jag,chefen & en annan chef!

Det är finfint när man blir
bjuden på fika under
arbetstid såhär i oktober.

Chefen under bjöd in mej
& chefen bakom skynket,
och så delade vi på en kopp.

Jag & min chef alltså!

Och på tal om den andra chefen,
hon under,så blev jag inbjuden
förra veckan oxå.
(givetjävlavis chefen med!)

Bäst som vi satt där kom det
kunder lite pö om pö.

Inget konstigt med det lixom.

Men sen tittade det in en bekant
till den chefen.(ja,jag känner na´med)

Iallafall,där satt jag bakom skynket
(i köket)och väntade på att få avsluta
min fikastund med den chefen,och
jag väntade,och väntade och väntade....

För bekantingen slutade tamme fan
aldrig prata.

Och efter 45 min sisådär,kändes det
ju aningen dumt att bara typ promenera
ut och säja "Tack för titten".

Där hade jag ju suttit och hört
om nya lister,auktionsfirmor,
tvättmaskiner och pärlspont i
köket och Gud vet allt.

Hoppa ut genom fönstret hade
inte heller funkat eftersom man
inte klampar upp på bord och så.

Ett tag tänkte jag faktiskt åla mej
ut bakvägen bakom disken,men
den tanken la jag ner ganska fort,
för det hade man ju kunnat ge sej
fan på att jag dragit med mej halva
inredningen och avslöjat mej direkt!

Näerå,jag fick sitta där tyst som en
jävla råtta i nästan en timme och
leka lite med mobilen,läsa på pärmar
och inte ens kunna harkla mej!

Idag bestämde vi oss iaf för att
ha ett "kodspråk" för att slippa
liknande situationer framöver,

"TACK FÖR KAFFET LIXOM"!


GOTT!