Majsomittilivet

Man kan inte annat än
älska egendagar ibland.

En helt orörd dag som
ligger framför en.

Förvisso inga problem
att fylla den.

Det är det förresten
inga dagar.

Dansa lite i köket och
sen kolla vikten.

Inte för att jag bryr mej
så värst jävla mycket så
länge jag kommer i brallor
storlek mindre,men för
skojs skull.

Sen har vi ju det här med
att få dom svar man vill ha.

ALLTID förbannat smarta
svar när man är själv.

Utan diskussioner och utan
att behöva kasta porslin.

Nu har jag ju aldrig kastat
porslin förvisso,det är ju
så jävla trist att ta upp
skiten efter sej.

Däremot kastade jag ett
kilo ost en gång.

Rakt över bordet svingade jag
ostbiten,och det va meningen
att personen som gjort mej jävligt
och inihelvete pissed off skulle
bli träffad av den utan omsvep.

Men osten gjorde en trippelsalto upp
i lampan först,studsade rakt ner i ,
kaffemuggen och sen upp på personen
ifråga.
Så det slutade med att lampfan
fick kasseras och föremålet som
skulle blivit träffad med full kraft
bara fick typ ett halv kilo rakt i
bröstkorgen.

Fast det va kul,det va det verkligen.

För mej alltså,inte för personen
som sökte hjälp för spricka i revben
orsakat av litet-kast-med-Grevéost!


Dessutom skiner solen.
Novembersol ska man INTE förakta!


Lite frost i gräset är helt okej,det är fanimej vackert!